SLU-nyhet

Samarbete nyckeln till en mer hållbar stadsmiljö

Publicerad: 19 oktober 2020
Porträtt av Marcus Hedblom i en skog.

Hållbar stadsplanering borde involvera fler sinnen, menar Marcus Hedblom. Hans forskning visar att lukter och ljud bidrar till att reducera stressen i vår stadsmiljö. Nu axlar han rollen som ny koordinator för SLU Urban Futures på Campus Ultuna.

Marcus Hedblom beskriver sig själv som en ekolog med starkt intresse för samspelet mellan det gröna i stadsmiljön och människan. Intresset har lett honom till forskning som få andra ägnat sig åt. Här har han vidgat begreppet urbana ekosystemtjänster till att inkludera alla våra sinnen.  

– Människor fortsätter att må dåligt i våra städer och naturen finns där som möjlighet till lindring. Hur ska vi då bäst lyfta dessa frågor? Genom att visa de faktiska effekterna av hur naturen påverkar våra sinnen, och hur vi bör sköta och strukturera våra parker och grönområden, säger Marcus Hedblom, docent i biologi och lektor i hållbar landskapsskötsel vid institutionen för stad och land, SLU i Uppsala. 

Det fina i fågelsången 

Ett av hans mål är att hitta sätt att kvantifiera vilka miljöer som bäst bidrar till vårt välbefinnande. Bland annat har han gjort studier som visat fågelsångens betydelse för måendet. Forskningen som involverade unga stadsbor visade att de blev mer positiva till sin miljö om de samtidigt hörde fågelsång. I än högre grad om det var flera olika arter som hördes sjunga.  

Tillsammans med bland andra Johan Lundström, docent i experimentell psykologi vid Karolinska Institutet, har han också visat hur lukten av natur kan minska stress. Forskningen skedde i labbmiljö där försökspersonerna använde VR-teknik som placerade dem i städer, parker eller skogar. Därefter adderades lukter och ljud till miljöerna och särskilt viktigt visade sig lukten vara.  

– Stadsplanering görs i dag med hjälp av ögat utan att ta hänsyn till ljud eller lukter. Men lukten har en mycket stark betydelse för hur vi upplever omgivningen. Och den är mycket dåligt undersökt inom området gröna utomhusmiljöer, säger Marcus Hedblom. 

Nu har han en dialog med bland andra Helsingborgs kommun om  att utveckla multisensoriska inomhusrum i staden. Om du bor mitt i en stad och har ett stressigt jobb så finns det mycket få platser för kortare rehabilitering, menar han.  

– Projektet är bara i sin linda men det vore kul att få till ett sådant rum till stadsmässan H22.

Tvärvetenskapligt arbete är nyckeln i denna forskning, menar han. Därför har han samarbetet med experter inom allt från neuropsykologi, miljöpsykologi, akustik, landskapsplanerare till statsvetenskap. 

– Forskningsprojekten blir alltid bättre när vi kombinerar våra olika kunskaper. Men att arbeta tvärvetenskapligt tar tid. Därför är ett projekt som Framtidslabbet så viktigt.  

Han är en av de forskare som engagerat sig i projektet Framtidslabbet som initierats av SLU Urban Futures och SLU Future Food. 

– Framtidslabbet ger en frihet att arbeta tvärvetenskapligt med koppling till hållbara städer. Det ger fritt utrymme i en kreativ miljö där forskare från olika bakgrunder får möjligheten att samarbete. 

Samverkan ska stärka Uppsala 

Sedan i mars är Marcus Hedblom programkoordinator för SLU Urban Futures på Campus Ultuna. Till sin hjälp har kollegorna Maria Burén och Andrew Gallagher. Tillsammans ska de bidra till en starkare samverkan mellan forskare som driver projekt med bäring på hållbara städer. Men även samordna diskussionen med Uppsala kommun.  

– Vi har ett nytt samarbetsavtal mellan SLU och Uppsala kommun där vi kan vara en viktig länk. Vi vill bli en del i dialogen för att underlätta implementeringen av forskningen, och öppna dörren för kommunen att ta hjälp av oss forskare, säger Marcus Hedblom. 

Arbetet redan tagit fart tack vare planeringen av utvecklingsområdet Södra staden i Uppsala. Här ska byggas bostäder för 50 000 invånare till år 2050, tillsammans med nya arbetsplatser.  

– Inför det vill kommunen stärka samarbetet med SLU:s forskare inom en rad olika områden som till exempel gröna tak, kolsänkor, vatten och jordbruk. Hittills har vi skapat en gemensam styrgrupp som har haft två möten.  

Inom ett par år hoppas Marcus att SLU Urban Futures i Ultuna har medverkat till gemensamma forskningsprojekt med Uppsala kommun med extern finansiering.  

– Det vore en win-win-situation för oss bägge. Det vore också roligt om vi fick till ett flertal industridoktorander som har en del av sin finansiering av kommunen. 

Ett mer aktivt forum 

SLU Urban Futures samordnar pågående forskning i Uppsala som anknyter till hållbara städer. Marcus Hedblom nämner flera projekt som barn och stadsplanering, städer i globala syd och vilda djur i staden. Samt ett program som handlar om urbana grönblåa strukturer för invandrare.  

Han hoppas att samordningen ska ge Campus Ultuna ett mer aktivt forum med workshops och mingelkvällar. Och välkomnar även studenter som vill göra examensarbeten inom hållbar stadsplanering eller urbana ekosystemtjänster.  

– Dessutom vill vi initiera nya lokala projekt, till exempel har vi startat en dialog med Akademiska hus om hälsosamma ute- och innemiljöer. Allt för att skapa en mer attraktiv och hälsosam undervisningsmiljö på campus.  

SLU Urban Futures har, precis som SLU:s övriga framtidsplattformar, i uppdrag att verka över alla fyra fakulteter. Med en koordinator i Alnarp och en i Ultuna hoppas man knyta fler band och inspirera fler forskare - från alla discipliner - att inkludera ett urbant framtidsperspektiv i sin forskning. 

– Vi kommer att söka och lyfta all urban kompetens vi kan hitta på SLU, säger Marcus. Uppgiften att föra in SLU på den urbana agendan har börjat. 

Intervju gjord av Magnus Trogen Pahlén.

Fakta:

SLU Urban Futures

SLU Urban Futures är en strategisk plattform som utvecklar och stärker tvärvetenskaplig forskning, utbildning och samverkan inom hållbar stadsutveckling.
Läs mer om SLU Urban Futures.