Utbildningshandboken

Senast ändrad: 04 september 2018

Policy, regler och riktlinjer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU

Klicka på rubriken du vill läsa mer om så kommer du direkt till det kapitlet längre ner på sidan. Längst ner finns bilagor och noter.

Utbildningshandboken finns också som pdf. De viktigaste förändringarna beskrivs i beslutsdokumentet. Där det finns officiella översättningar av lagar citeras dessa, i andra fall är översättningen av lagtexter SLU:s egen.

1. Inledning

1.1 Handbokens syfte, målgrupp och avgränsning
1.2 Handbokens innehåll och disposition
1.3 Förkortningar och andra återkommande begrepp

2. Utbildningens ramverk

2.1 Juridiska förutsättningar
2.2 Ekonomiska förutsättningar
2.3 Organisatoriska förutsättningar
2.4 Läsår och terminstider
2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde

3. Studenter och studentstöd

3.1 Utgångspunkter
3.2 Lärmiljöer
3.3 Lika villkor
3.4 Studie- och karriärvägledning
3.5 Studera med funktionsnedsättning
3.6 Studenters upphovsrätt
3.7 Studenters försäkringar
3.8 Studenters kostnader och ersättningar
3.9 Studieavgifter
3.10 Återbetalning av studieavgifter
3.11 Studenters skuldförhållanden
3.12 Stipendier
3.13 Studieuppehåll och -avbrott
3.14 Studentinflytande
3.15 Klagomålsrutiner
3.16 Överklaga beslut

4. Lärare och examinatorer

4.1 Utgångspunkter
4.2 Pedagogisk utveckling
4.3 Excellent lärare
4.4 Examinationsrätt på institutionsnivå
4.5 Examinator
4.6 Kompetenskrav för examinatorer
4.7 Byte av examinator
4.8 Lärares upphovsrätt
4.9 Personalansvarsärenden 

5. Kvalitetssäkring

5.1 Utgångspunkter
5.2 Kursvärdering
5.3 Programvärderingar
5.4. Studiesocial uppföljning
5.5 Kvalitetsdialoger

6. Kursplan och kurstillfälle

6.1 Utgångspunkter
6.2 Kursplan
6.3 Betygssystem
6.4 Kurstillfälle
6.5 Inställande av kurstillfälle
6.6 Kursmoduler 

7. Inför och vid kursstart

7.1 Tidig kursinformation
7.2 Anmälan till kurstillfälle
7.3 Antagning till kurstillfälle
7.4 Kursstart
7.5 Registrering på kurstillfälle
7.6 Avbrott på kurstillfälle

8. Examination (prov) och obligatoriska moment

8.1 Examination (prov) och betygssättning
8.2 Tid, plats och anmälan för tentamen
8.3 Regler för skriftliga tentamina
8.4 Andra typer av examination (prov)
8.5 Obligatoriska moment
8.6 Särskilda skäl
8.7 Betygsbeslut
8.8 Resultatrapportering och dokumentation
8.9 Återkoppling och tentamensutlämning
8.10 Alternativt examinationstillfälle
8.11 Förnyad examination (omprov)
8.12 Begränsningar i förnyad examination (omprov)

9. Självständigt arbete (examensarbete)

9.1 Utgångspunkter
9.2 Kursplan
9.3 Arbetsplan
9.4 Organisation av genomförandet

10. Fusk och disciplinära åtgärder

10.1 Fusk och plagiering
10.2 Informera och förebygga
10.3 Upptäcka och ingripa
10.4 Disciplinära åtgärder

11. Programutbudet

11.1 Mål och krav för utbildningsprogram vid SLU
11.2 Dimensionera utbildningsprogram
11.3 Föreslå nytt utbildningsprogram
11.4 Avveckla utbildningsprogram

12. Utbildningsplan och programtillfälle

12.1 Utbildningsplan
12.2 Programtillfälle
12.3 Tillfälligt antagningsstopp

13. Programstudierna

13.1 Anmälan till program (programtillfälle)
13.2 Antagning till program (programtillfälle)
13.3 Registrering på program (programtillfälle)
13.4 Antagning till senare del av program.
13.5 Studieuppehåll och avbrott på program
13.6 Förändringar i kursutbudet inom program
13.7 Programstudierektor

14. Tillgodoräknande

15. Extern samverkan i utbildningen

15.1 Samverkan
15.2 Syfte och mål med samverkan
15.3 Samverkan inom utbildningsplanering
15.4 Samverkan med progression för studenterna
15.5 Samverkan för god arbetslivskontakt hos lärare
15.6 Uppföljning

Bilageförteckning

Bilaga 1: SLU:s utbildningsorganisation
Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering
Bilaga 3: Ämnen vid SLU inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Bilaga 4: Arkivering av kursinformation
Bilaga 5: Gemensamma kursvärderingsfrågor (Evald)
Bilaga 6: Gemensamma kursvärderingsfrågor (Evald) för självständigt arbete (examensarbete)
Bilaga 7: Uppgifter som ska ingå i framsida och titelsida för självständigt arbete (examensarbete) vid SLU
Bilaga 8: Avpubliceringsprocess för pdf-fil som redan är publicerad i Epsilon
Bilaga 9: Process vid förändring av pdf-fil som redan är publicerad i Epsilon


1. Inledning

1.1 Handbokens syfte, målgrupp och avgränsning
1.2 Handbokens innehåll och disposition
1.3 Förkortningar och andra återkommande begrepp

1.1 Handbokens syfte, målgrupp och avgränsning

Det övergripande syftet med utbildningshandboken är att tydliggöra vilka rättigheter och skyldigheter som studenter, lärare och annan personal har vid SLU.

Utbildningshandboken ska kunna ge svar på frågor om vad som gäller för utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom SLU. I vissa delar är detta styrt från annat håll men beskrivs här. I andra delar är det utbildningshandboken som utgör styrdokumentet för SLU.

Dessutom är det meningen att läsaren genom instruktioner och hänvisningar ska få hjälp att utföra olika moment.

Tänk dock på att utbildningshandboken inte gäller för

  • uppdragsutbildning och studenter i uppdragsutbildning,
  • utbildning för forskare och doktorander.

1.2 Handbokens innehåll och disposition

Kapitlen i dokumentet motsvarar olika aspekter av utbildningen, och underavsnitten i varje kapitel har i allmänhet ett antal återkommande underrubriker:

Viktiga begrepp
Termer och begrepp som används i avsnittet och som kan behöva definieras och förklaras.

Policy
SLU:s avsikt och viljeinriktning. Ibland hänvisas till andra dokument som beskriver SLU:s mål och strategier.

Nationella regler
De regler som styr SLU:s verksamhet och som gäller både studenter och anställda. Författningar som beslutas av riksdag och regering (exempelvis lagar) är överordnade SLU:s interna regelverk. Därför hänvisas ofta till dem, både med rena citat och med övergripande förklaringar av lagtexten. Om en författning ändras, gäller den även om SLU:s interna dokument inte hunnit uppdateras. Gå vid behov till källan för att kontrollera den senaste versionen.

SLU-regler
Utbildningshandboken utgör i sig styrdokumentet för de interna regler som gäller inom SLU för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. I vissa fall är reglerna beslutade i ett annat dokument och då hänvisas till det. Gå vid behov till källan för att kontrollera den senaste versionen. Inom SLU förekommer även begreppet riktlinjer med motsvarande innebörd som regler.

Vem ansvarar för vad?
Ansvarsfördelningen för det arbete som beskrivs i avsnittet. SLU:s delegationsordningar är överordnade utbildningshandboken när det gäller beslutsbefogenheter och ansvarsfördelning mellan olika organ och funktionärer. Om en delegationsordning ändras, gäller den även om utbildningshandboken inte hunnit uppdateras. Gå vid behov till källan för att kontrollera den senaste versionen. Utöver delegationsordningarna för hela universitetet och fakulteterna, har dessutom institutionerna vanligtvis en intern ansvarsfördelning för utbildningsfrågor.

Instruktioner
Upplysningar om hur en arbetsuppgift, ett moment eller en åtgärd ska utföras. Rekommendationer från SUHF (Sveriges universitets- och högskoleförbund) brukar SLU följa. De är dock i sig inte styrande för verksamheten, utan måste ingå i ett SLU-beslut för att gälla här.

Länkar
I förekommande fall ges tips om ytterligare information och fördjupande läsning, ofta som länkar till SLU:s webbplats.

Alla dessa rubriker finns inte i varje underavsnitt, och dessutom kan det finnas andra rubriker som är specifika för ett visst avsnitt, men det här är den generella strukturen.

Undantag

Vad som anges i utbildningshandboken gäller i normala fall, men undantag kan medges om det finns skäl för det. Undantag beslutas av samma instans som beslutar om regeln, men kan tillfälligt beslutas av en annan instans, oftast vid omständigheter som SLU inte råder över.

Länkar

Lagar och andra författningar
Regler som styr utbildning på forskarnivå
Regler som styr uppdragsutbildning

Tillbaka till kapitlets början

1.3 Förkortningar och andra återkommande begrepp

Förkortningar och begrepp som förekommer i utbildningshandboken och i andra utbildningsrelaterade sammanhang inom SLU:

Behörighetsvillkor – de förkunskaper och andra villkor som ställs för att en student ska vara behörig till en viss utbildning.

Canvas* – en lärplattform som SLU kommer att införa under 2018/19 (se även Fronter).

Convertus* – kursplaneöversättaren är ett hjälpmedel för att översätta kursplaner från svenska till engelska.

Dekan – chef för en fakultet inom SLU.

Delegationsordning – se avsnitt 2.3 Organisatoriska förutsättningar.

Dispens – undantag i enskilda fall från de regler som gäller generellt.

Evald* – SLU:s system för elektroniska kursvärderingar för grundutbildningen.

Fakultet – samlande benämning på de organisatoriska enheter som fakultetsnämnden/dekanen ansvarar för. Fakulteterna har ansvar för institutionerna.

Fakultetskansli – en del inom universitetsadministrationen inom SLU som ger stöd och service åt respektive fakultet.

Fakultetsnämnd – högsta beslutande organ inom en fakultet.

Fristående student – student utan programkoppling.

Fronter* – en lärarplattform för att ge information och kommunicera med studenten inom en specifik kurs (se även Canvas).

Institution – universitetets utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys bedrivs vid ett antal institutioner (eller motsvarande).En prefekt är chef för en institution inom SLU Varje institution tillhör minst en fakultet.

KronoX* – lokalbokningssystem för bland annat föreläsningssalar, datorsalar och grupprum.

Ladok* – ett nationellt system för studiedokumentation, vilket inkluderar registrering och resultat av studentens prestation vid examination och andra obligatoriska uppgifter.

Motsvarandebedömning – en person som inte uppfyller de formella behörighetskraven kan ha andra kvalifikationer som bedöms motsvara de uppställda kraven.

Moveon* – används för avtal, ansökningar och administration rörande utbyten för studenter (på grundnivå och avancerad nivå) och lärarmobilitet.

NyA* – ett nationellt antagningssystem som används för antagning till kurser och program på både grundnivå och avancerad nivå.

Prefekt – chef för en institution inom SLU. Prefekten har uppdrag och befogenheter från både rektor och fakultetsnämnden/dekanen.

Programnämnd (PN) – en den av SLU:s utbildningsorganisation, se avsnitt 2.3 Organisatoriska förutsättningar och SLU:s webb: Utbildningsorganisationen.

Programstudent – student som är antagen till och har påbörjat studier på ett utbildningsprogram.

Programstudierektor (PSR) – en del av SLU:s utbildningsorganisation, se avsnitt 13.7 Programstudierektor och SLU:s webb: Programstudierektorer.

Slukurs* – SLU:s utbildningsdatabas för dokumentation av program, kurser och kurstillfällen, både på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå samt förberedande nivå.

Slunik och kurssidor* – för kursinformation där alla kurser på grundnivå och avancerad nivå har var sin del. Informationen från Slunik visas på kurssidan för kursen på studentwebben och externwebben. Även kurser på forskarnivå kan välja att ha information i Slunik.

Studentwebben* – studenternas internwebb där de ska kunna hitta den information eller det stöd som de behöver under sina studier.

Studierektor – i utbildningshandboken används begreppet institutionsstudierektor (eller motsvarande) (se avsnitt 2.3 Organisatoriska förutsättningar) för att undvika förväxling med programstudierektor (se avsnitt 13.7 Programstudierektor).

SUHF – Sveriges universitets- och högskoleförbund

UHR – Universitets- och högskolerådet är en statlig myndighet med ett nationellt uppdrag att främja högre utbildning. UHR ansvarar bland annat för antagning och studieinformation – Studera.nu för den som vill veta mer om högskolestudier och Antagning.se för den som ska anmäla sig.

UKÄ – Universitetskanslersämbetet är en statlig myndighet som bland annat granskar kvaliteten i högre utbildning och forskning samt bevakar att universitet och högskolor följer lagar och regler.

Utbildningsavdelningen – en del av universitetsadministrationen inom SLU som ger stöd och service åt studenter och lärare, se SLU:s webb: Utbildningsavdelningen.

Utbytesstudent – student som bedriver studier genom något utbytesprogram. En inresande utbytesstudent kommer till SLU för att genomföra sina utbytesstudier (på grundnivå eller avancerad nivå) och räknas som programstudent med tillgång till programkurser under utbytestiden. En utresande utbytesstudent är SLU-student som reser ut för att genomföra sina utbytesstudier i ett annat land.

Urkund* – ett plagiatspårningssystemet som SLU:s lärare har tillgång till där alla typer av examinationsuppgifter och inlämningsuppgifter kan kontrolleras mot ett stort antal källor för att upptäcka möjliga plagiat.

Utbildningsnämnden (UN) – en del av SLU:s utbildningsorganisation (https://internt.slu.se/stod-service/utbildning/grund--och-avancerad-utbildning/utbildningens-ramar/utbildningsorgan/utbildningsnamnden/).

Villkor – ett beslut som fattas med vissa villkor gäller endast om angivna villkor uppfylls.

Årscykel – SLU tillämpar gemensamma tidsramar för planering och beslut om utbildningsutbudet: de kurser och program som ska erbjudas, se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

*) För att arbeta med utbildningssystemen krävs särskild behörighet, som hanteras av utbildningsavdelningen.

Tillbaka till kapitlets början

Tillbaka till dokumentets början

2. Utbildningens ramverk

2.1 Juridiska förutsättningar
2.2 Ekonomiska förutsättningar
2.3 Organisatoriska förutsättningar
2.4 Läsår och terminstider
2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde

2.1 Juridiska förutsättningar

Nationella regler

SLU är en statlig myndighet och vår verksamhet regleras av lagar och förordningar som beslutats på nationell nivå. Nedan finns en länk till en lista på några av de lagar och förordningar som har störst betydelse för SLU.

”Staten ska som huvudman anordna utbildning som vilar på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet”.[1]

Utbildningen ska ges på[2]

  • grundnivå,
  • avancerad nivå och
  • forskarnivå.

Länkar

Lagar och andra författningar

2.2 Ekonomiska förutsättningar

SLU-regler avseende universitetsnivån (steg 1)

Ersättning till fakulteterna

Styrelsen har beslutat om principer för fördelning av statsanslaget från styrelsen till fakulteterna inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.[3] Sammanfattningsvis bygger modellen på följande grundprinciper:

  • Alla program delas in i en av sju olika kategorier baserat på ämnesinnehållet.
  • Schabloner används för uppdelning av respektive kategori i utbildningsområden.
  • Ersättningar för de olika utbildningsområdena baserar sig på en uppräkning av ersättningsnivåerna för lärosäten under utbildningsdepartementet.
  • Studentvolymen baseras på uppdraget i helårsstudenter (HST) och prognostiserad prestation i helårsprestationer (HPR).
  • Resursfördelningsbeslutet fattas tillsvidare på programgruppsnivå.
  • En programgrupps ersättning får förändras med maximalt 10 procent efter beslut av programnämnden.
  • Avräkning sker i efterhand i förhållande till uppnådda antal HST och HPR, se nedan.

Kategorier som används på denna nivå:

  • Samhällsvetenskapliga program
  • Blandade program med fokus på samhällsvetenskap
  • Blandade program med fokus på naturvetenskap
  • Naturvetenskapliga/tekniska program
  • Designprogram
  • Djursjukskötarprogrammet
  • Veterinärprogrammet
Avräkning

Avräkning bygger på principen att en programgrupp ska få betalt för vad som faktiskt produceras. Detta regleras efter årets slut i form av en avräkning mot det faktiska antalet HST och HPR för det aktuella året.[4]

Exemplet visar hur programgrupperna får betalt för 2018 utifrån följande beräkning:

Prognosen för HPR likställas med det senast stängda helårets antal HPR, men kommer i vissa fall att prognostiseras för till exempel nya program, program under utbyggnad och program under avveckling.

Avräkningen sker på programgruppsnivå och görs mot utfallet för det aktuella året enligt följande beräkning:


Avräkningen innebär att en programgrupp vars faktiska studentvolym (beräknat med utfallsdata) är mindre än studentvolymen de fått betalt för kommer att få återbetala anslagsmedel motsvarande differensen. En programgrupp vars faktiska studentvolym är större än studentvolymen de fått betalt för kommer, då resurser finns tillgängliga, att tillföras anslagsmedel för differensen.

Eftersom studieadministrativa kostnader redan betalats för uppdraget i HST, undantas ett belopp motsvarande dessa kostnader från avräkningsbeloppet.

Gemensamma ändamål

Finansiering av vissa gemensamma resurser kan ske med anslagsavlyft på universitetsnivån. Det gäller framför allt sådan infrastruktur som kan användas av alla SLU:s studenter. Här avses framför allt strategiska utvecklingsmedel och ersättning till undervisningslokaler för den del som inte finansieras av användaravgifter.

Vem ansvarar för vad?

  • Utbildningsnämnden föreslår anslagsfördelning till programnämnderna och för gemensamma ändamål.
  • Styrelsen beslutar om anslagsfördelning för gemensamma ändamål och till fakulteterna med uppdrag till fakultetsnämnderna att fördela vidare enligt programnämndernas förslag.

SLU-regler avseende fakultetsnivån (steg 2)

Ersättning till institutionerna
  • Ersättningen till kurser utgörs av
    • en basersättning (kr/hp) som är lika för alla kurser,
    • en rörlig prestationsbaserad ersättning (kr/hst) som beror på ersättningskategori.
  • Kursernas ersättningskategorier baseras på typ av undervisning. Målen i kursplanen utgör utgångspunkt. En kvalificerad bedömning och ett aktivt ställningstagande behövs av programnämnden. Den resursmässiga kategoriseringen är ytterst ett uttryck för programnämndens ambitionsnivå för respektive kurs inom given resursram.
  • Programnämnden avgör själv antalet ersättningsnivåer samt ersättningen per nivå.[5]
  • Studentvolymen beräknas på planerat och tilldelat antal hst, vilket avser en kombination av prognos och tilldelning för det berörda budgetåret. För att utjämna skillnader mellan åren kan prognosen behöva baseras på upp till tre års historik.
  • Programnämnderna har möjligheter att göra stimulansåtgärder och andra anpassningar av kursersättningen.
  • Varje programnämnd måste hålla sig inom den resursram som styrelsens anslagsfördelningsbeslut anger. Inom denna ram tillåts programnämnderna att göra viss omfördelning mellan sina programgrupper. En programgrupps ersättning får förändras med maximalt 10 procent efter beslut av programnämnden.
  • För kurser som köps in från annat lärosäte, ska tilldelningen ligga i nivå med den kostnad som SLU betalar utföraren. Detta gäller under förutsättning att det är programnämnden som har beslutat om att köpa in utbildningen.
  • Ersättning för självständiga arbeten (examensarbeten) hanteras utanför den gemensamma modellen. Möjlighet finns att delfinansiera handledning av självständiga arbeten på avancerad nivå med medel från redovisningsområdet forskning och forskarutbildning.
  • Hippologutbildningen och tilläggsutbildningen för utländska veterinärer (Tu-vet) ingår inte i den gemensamma modellen för beräkning av kursersättning. För dessa utbildningar får SLU riktade medel.

 Komponent

 Beräkning av kursersättning

 Basersättning

 Antal högskolepoäng (hp) * X kr.[6]

 Prestations­ersättning

 Antal helårsstudenter (hst) * rörlig ersättning enligt kursens ¨resursmässiga kategorisering enligt nedan. Nivån beslutas av programnämnden.

 Stimulans­bidrag

 Tillägg, eller i vissa fall avdrag, enligt nedan. 
 Beslutas av programnämnden i förekommande fall.

 

Ersättnings-kategori

Kvalitativ beskrivning för resursmässig kategorisering av kurser

Programnämnden avgör själv antalet ersättningsnivåer samt ersättningen per nivå.[7]

1

Typiska kurser kan här   beskrivas som ”självstudiekurser” med minimal mängd lärarledd övningstid*.
Den mesta undervisningen sker vanligtvis i ”helklass”. Generell   färdighetsträning ingår i kursen.

2

Typiska kurser kan här beskrivas som ”seminariekurser” med relativt hög andel föreläsningar** och måttlig mängd lärarledd övningstid*. Den mesta undervisningen sker vanligtvis i en kombination av ”helklass” och gruppundervisning i relativt stora grupper. Färdighetsträning ingår i kursen och framgår av kursplanen.

3

Typiska kurser kan här   beskrivas som kurser där teori och tillämpning kombineras genom   föreläsningar** och medelmängd lärarledd övningstid*. Studiebesök och moment i fält kan också ingå. Den mesta undervisningen sker vanligtvis i en   kombination av ”helklass” och olika övningsgrupper. Färdighetsträning utgör   ett viktigt inslag i kursen och den framgår av kursplanen.

4

Typiska kurser kan här beskrivas som ”laboratoriekurser” med relativt mycket lärarledd övningstid*. 
Studiebesök och moment i fält kan också ingå. Den mesta undervisningen sker   vanligtvis i laboratoriegrupper, men föreläsningar** och andra aktiviteter i ”helklass” eller större grupper förekommer också. Färdighetsträning utgör ett   betydande inslag i kursen, den träningen är betydelsefull för kommande   yrkesutövning och den framgår av kursplanen.

5

Typiska kurser kan här beskrivas som intensiva kurser med mycket omfattande lärarledd övningstid*, t.ex. så kallade ”studiokurser”. Moment i fält och studieresor kan också ingå. Den mesta undervisningen sker vanligtvis i små grupper, men   föreläsningar** och andra aktiviteter i ”helklass” eller större grupper   förekommer också. Färdighetsträning utgör det bärande inslaget i kursen, den träningen är avgörande för kommande yrkesutövning och den framgår av   kursplanen.

6

Typiska kurser kan här beskrivas som intensiva kurser med maximal omfattning av lärarledd   övningstid. Moment i fält och studieresor kan också ingå. Den mesta   undervisningen sker vanligtvis i mycket små grupper, men aktiviteter i större   grupper förekommer också. Färdighetsträning utgör det bärande inslaget i kursen, den träningen är avgörande för kommande yrkesutövning och den framgår av kursplanen.

7

Programnämnden dimensionerar   resurstilldelningen för särskilda kurser som inte ryms i ovanstående   ersättningskategorier. Undantagen ska redovisas till UN och kunna motiveras   på motsvarande sätt som sker inom respektive programnämnd. Här ingår vanligtvis kurserna i den s.k.   kliniksnurran inom veterinärprogrammet.

* Övningstid eller ”delkursaktivitet” används som ett samlingsbegrepp för sådan undervisning som är beroende av antalet studenter i kursen, dvs. antalet grupper ökar vanligtvis med ökat antal studenter. Begreppet ges här en vid mening för olika former av undervisning med hög grad av student-lärar-interaktivitet. Bland annat övningar, seminarier, exkursioner, fältövningar, laborationer, workshops, designstudios och klinikträning betraktas som ”delkursaktiviteter”.

**  Föreläsningar eller ”helkursaktivitet” används som ett samlingsbegrepp för sådan undervisning som inte är beroende av antalet studenter i kursen. Föreläsningar, lektioner och motsvarande betraktas som helkursaktiviteter.

Distanskurser omfattas av den gemensamma fördelningsmodellen, även om beskrivningen av kategorierna ovan främst tar sin utgångspunkt i campusbaserade kurser.

Stimulansbidrag

Ändamål för stimulansbidrag och andra särskilda tillägg eller avdrag:

  • Kurser i åk 1 (på grundnivå) – återkommande tillägg.
  • Ny kurs eller förändrat upplägg av befintlig kurs – tillfälligt tillägg.
  • Utökad samläsning mellan program eller samverkan mellan institutioner – tillfälligt tillägg.
  • Förändrad resursmässig kategorisering eller avveckling av kurs – tillfälligt tillägg.
  • Strukturstöd på kursnivå – tillfälligt tillägg.
  • Kurs med flera kurstillfällen per läsår – återkommande avdrag.
  • Kurs som genomförs parallellt och till betydande delar gemensamt med annan kurs – återkommande avdrag.
  • Kurs med beslut om inställt kurstillfälle – tillfälligt avdrag.

Kontinuerlig utvärdering och utveckling avseende enskilda kurser ska rymmas inom den ordinarie kursersättning som ges till institutionen och motiverar inte stimulansbidrag.

Gemensamma ändamål

Finansiering av vissa specifika resurser kan ske med anslagsavlyft på fakultetsnivån. Det gäller framför allt sådan infrastruktur som är tämligen fast på kort till medellång sikt och som utnyttjas av flera utbildningsprogram/ studentgrupper, men inte av alla SLU:s studenter. I vissa fall behöver en fördelning göras mellan två eller flera programnämnder. Här avses framför allt ersättning till programstudierektorer, övningslaboratorier, ritsalar, kliniskt träningscenter och andra specialutformade undervisningslokaler, odlingsfaciliteter, fältkursverksamhet, djurstallar, djursjukhus.

Vem ansvarar för vad?

  • Utbildningsnämnden fastställer den gemensamma fördelningsmodellen och nivån på basersättningen.
  • Programnämnderna beslutar om ersättningskategorin för enskilda kurser, nivån på den rörliga ersättningen samt eventuella stimulansbidrag och andra särskilda tillägg eller avdrag – allt inom given resursram.
  • Programnämnderna föreslår en anslagsfördelning till institutionerna och för gemensamma ändamål.
  • Fakultetsnämnderna beslutar om anslagsfördelning för gemensamma ändamål och till institutionerna.

SLU-regler avseende institutionsnivån (steg 3)

Mellan institutioner

Fördelning av uppdrag och medel mellan institutioner som gemensamt genomför en kurs, sker i fakultetens resursfördelning.[8]

Inom institutionen

Institutionen bestämmer hur medlen ska användas inom sin verksamhet inom den ram som budget och kursplaner anger. Även om ersättningen beräknas per kurs, är det en institutionsintern fråga hur resurserna ska utnyttjas för att institutionen ska kunna uppfylla sitt uppdrag på bästa sätt. Möjligheten att omfördela resurser begränsas dock till den egna delen av medelstilldelningen när det finns medansvariga institutioner som bidrar till kursens genomförande.

Målen i kursplanen är styrande för utbildningens genomförande på en övergripande nivå. Resursfördelningsmodellen ska inte bromsa önskvärd utvecklingsdynamik, utan ge incitament att ompröva utbildningens genomförande och implementera nya undervisnings­former. Ytterst är det kursledaren som utformar schemat och därmed bestämmer avvägningen mellan olika undervisningsformer, gruppstorlekar, övningsintensitet etc.

Vem ansvarar för vad?

Det är prefekten eller den/de som prefekten delegerat till som kan göra omfördelning såväl mellan som inom enskilda kurser.

I prefektens arbete med fördelning av arbetsuppgifter inom institutionen ska gällande arbetstidsavtal för lärare m.fl. beaktas. Länk till nuvarande avtal.

Gemensamma ändamål

Rektor fastställer grunder för ersättningen för universitets- och fakultetsgemensamma ändamål (”Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader”) i anslutning till styrelsens beslut om anslagsfördelning. Ersättning för universitetsgemensam studieadministration och studerandeinfrastruktur samt utbildningens del av biblioteket baseras på institutionens planerade helårsstudenter och lyfts av utbildningsanslaget på institutionsnivå. Utbildningens del av ersättning för övriga universitets- och fakultetsgemensamma ändamål som till exempel personal- och ekonomiadministration, universitets- och fakultetsledning, baseras på ett procentuellt påslag på lönen som dras direkt på de anställdas lön.

Utbildningens del av ersättningen för institutionsgemensamma ändamål beslutas på institutionsnivå och baseras på ett procentuellt påslag på lönen som dras direkt på de anställdas lön.

Tillbaka till kapitlets början

2.3 Organisatoriska förutsättningar

SLU:s utbildningsorganisation beskrivs schematiskt i Bilaga 1: SLU:s utbildningsorganisation.

Viktiga begrepp

Dekan – chef för en fakultet inom SLU.

Delegationsordning –  anger vilket ansvar och vilka befogenheter organ och befattningshavare har inom universitetets organisation. Där anges även beslutande och rådgivande organs sammansättning och mandatperioder. Institutionerna har vanligtvis en intern ansvarsfördelning för bland annat utbildningsfrågor. Studentinflytande beskrivs i avsnitt 3.14 Studentinflytande.

Fakultet – inom SLU en samlande benämning på de organisatoriska enheter som fakultetsnämnden/dekanen ansvarar för. Fakulteterna har ansvar för institutionerna.

Institution – universitetets utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys bedrivs vid ett antal institutioner (eller motsvarande). Varje institution tillhör minst en fakultet.

Prefekt – chef för en institution inom SLU.

Programnämnd (PN) – en den av SLU:s utbildningsorganisation, se Bilaga 1: SLU:s utbildningsorganisation.

Programstudierektor (PSR) – en del av SLU:s utbildningsorganisation, se Bilaga 1: SLU:s utbildningsorganisation.

Studierektor – vanligtvis har en institution en anställd (eller flera) med ett sammanhållande ansvar för institutionens utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Dessa benämns ofta studierektor, institutionsstudierektor, grundutbildningsansvarig, biträdande prefekt med ansvar för utbildning eller motsvarande. I utbildningshandboken används begreppet institutionsstudierektor (eller motsvarande) för att undvika förväxling med programstudierektor (se avsnitt 13.7 Programstudierektor).

Universitetsadministrationen – ger stöd och service åt universitetets utbildning, forskning och fortlöpande miljöanalys (se Universitetsadministrationens delegationsordning).

Utbildningsnämnden (UN) – en del av SLU:s utbildningsorganisation, se Bilaga 1: SLU:s utbildningsorganisation.

Årscykel – SLU tillämpar gemensamma tidsramar för planering och beslut om utbildningsutbudet: de kurser och program som ska erbjudas, se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

Vem ansvarar för vad?

Det är styrelsen och rektor som beslutar om SLU:s övergripande organisation och ansvarsfördelning. Varje fakultet beslutar om den interna ansvarsfördelningen inom fakulteten. Institutionerna har vanligtvis en intern ansvarsfördelning för bland annat utbildningsfrågor. Det är UN som beslutar om den gemensamma årscykeln för utbildningsplanering.

Länkar

Delegationsordningar:

  • styrelsens delegationsordning
  • rektors delegationsordning
  • universitetsadministrationens delegationsordning
  • fakulteternas delegationsordningar

Tillbaka till kapitlets början

2.4 Läsår och terminstider

Viktiga begrepp

Ett läsår är indelat i höst-, vår- och sommartermin. Läsåret sträcker sig från och med höstterminens startdag till och med den sista dagen före påföljande hösttermins startdag.

Som vardagar räknas dagarna måndag–fredag utom helgdagar.

Nationella regler

”Heltidsstudier under ett normalstudieår om 40 veckor motsvarar 60 högskolepoäng.”[9]

SLU-regler

SLU följer den rekommendation om terminsindelning som SUHF har fastställt.

Terminstider inklusive periodgränser (15 hp) ska anges på SLU:s webb med minst ett läsårs framförhållning. Även undervisningsfria dagar och ortsspecifika terminsuppgifter som exempelvis utbildningsinformation och gemensamma omtentamensdatum ska anges på SLU:s webb i god tid inför schemaläggning av kommande termins kurser.

I normalfallet ska onsdagseftermiddagar vara fria från schemalagd undervisning. Undantag kan beviljas av berörd programnämnd.

För terminstider vid SLU gäller följande:

  • Höstterminen börjar den måndag som infaller mellan den 28 augusti och den 3 september och pågår i 20 veckor.
  • Vårterminen börjar den måndag som infaller närmast efter höstterminens slut och pågår i 20 veckor.
  • Sommarterminen börjar den måndag som infaller närmast efter vårterminens slut och pågår tills nästa hösttermin börjar.
  • Höst- respektive vårterminen indelas i två perioder om 15 hp vardera.

Vem ansvarar för vad?

Utbildningsavdelningen anger terminstider inklusive periodgränser på SLU:s webb.

Ortsspecifika uppgifter beslutas av den eller de programnämnder som ansvarar för utbildning på orten.

Länkar

Terminstider

Tillbaka till kapitlets början

2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde

Viktiga begrepp

Utbildningen på grundnivå och avancerad nivå är klassificerad i ämnen. Vissa ämnen utgör huvudområden vid SLU. Inom dessa kan SLU erbjuda en successiv fördjupning som möjliggör generella examina.

Varje ämne/huvudområde ingår i ett utbildningsområde.

SLU:s ämnen, huvudområden och utbildningsområden framgår av Bilaga 3: Ämnen vid SLU inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå. För huvudområdena finns dessutom ämnesbeskrivningar i en bilaga till Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU.

Policy

Ett ämne/huvudområde kan vara brett och syntesinriktat eller smalt och fördjupande.Indelningen ser inte alltid lika ut på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Huvudområdena kan ses som ett strategiskt ställningstagande och bör sättas i relation till SLU:s verksamhetsidé, roll och profil. De huvudområden som används har betydelse för studentrekryteringen eftersom de bidrar till att kommunicera utbildningens innehåll och särprägel samt styr vilka examina som är möjliga.

SLU-regler

Ämne

Kursens innehåll bestämmer ämnesklassningen. Se avsnitt 6.2 Kursplan.

I förslag till nytt ämne vid SLU som inte ska vara huvudområde ska följande specificeras:

  • Det föreslagna ämnet i sig och i relation till befintliga ämnen.
  • Motivering för det föreslagna ämnet.
  • Den kompetens som finns för undervisning och examination i det föreslagna ämnet.
Huvudområde

I förslag till nytt huvudområde vid SLU ska följande specificeras:

  • Det föreslagna huvudområdet (ämnesbeskrivning med definition, vetenskaplig grund och gränsdragning).
  • Motivering för det föreslagna huvudområdet.
  • Relation till befintliga huvudområden (hur de påverkas av ett eventuellt nytt huvudområde).
  • Om det föreslagna huvudområdet avser både grundnivå och avancerad nivå, eller enbart grundnivå eller avancerad nivå.
  • Den kompetens som finns för undervisning och examination i det föreslagna huvudområdet.
  • Det kursutbud som finns eller är möjligt för kurser och självständiga arbeten (examensarbeten) i det föreslagna huvudområdet.

I förslag till avveckling av huvudområde vid SLU ska följande specificeras:

  • Motivering för den föreslagna avvecklingen.
  • Relation till kvarstående huvudområden (hur de påverkas av en eventuell avveckling av huvudområdet).
  • Påverkan på studenter som redan är antagna till en utbildning där det berörda huvudområdet ingår.
  • Förslag till övergångsregler inklusive tidsplan för när kurser och självständiga arbeten (examensarbeten) i det berörda huvudområdet avvecklas.
  • Styrelsen beslutar vilka huvudområden för generella examina på grundnivå och avancerad nivå som ska finnas inom universitetet på förslag från utbildningsnämnden.[10]
  • Utbildningsnämnden beslutar vilka ämnen som ska finnas inom universitetet utan att vara huvudområden.[11]

Vem ansvarar för vad?

 

Aktivitet

Huvudområde

Förslag

Institution, programnämnd eller fakultetsnämnd

Tillstyrka/avstyrka

Programnämnd, fakultetsnämnd och utbildningsnämnd

Beslut om inrättande

Styrelsen

Beslut om ämnesbeskrivning

Utbildningsnämnden

Instruktioner

Av Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering framgår bland annat gemensamma tidsramar för planering och beslut om kurs- och programutbud. Eventuella förändringar av ämnen/huvudområden måste ske i god tid för att möjliggöra avpassningar i exempelvis kurs- och utbildningsplaner.

Riktmärke för det kursutbud som bör finnas eller vara möjligt för att motivera ett nytt huvudområde på grundnivå:

  • minst 75 hp kurser med successiv fördjupning (G1N, G1F, G2F)
  • 15 hp självständigt arbete (kandidatarbete/G2E)

Riktmärke för det kursutbud som bör finnas eller vara möjligt för att motivera ett nytt huvudområde på avancerad nivå:

  • minst 30 hp kurser med successiv fördjupning (A1N, A1F)
  • 30 hp självständigt arbete på avancerad nivå (masterarbete/A2E)

Beteckningar för kursers nivå och fördjupning inom huvudområde anges i en bilaga till Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU.

Länkar

Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU

Tillbaka till kapitlets början

Tillbaka till dokumentets början

3. Studenter och studentstöd

3.1 Utgångspunkter
3.2 Lärmiljöer
3.3 Lika villkor
3.4 Studie- och karriärvägledning
3.5 Studera med funktionsnedsättning
3.6 Studenters upphovsrätt
3.7 Studenters försäkringar
3.8 Studenters kostnader och ersättningar
3.9 Studieavgifter
3.10 Återbetalning av studieavgifter
3.11 Studenters skuldförhållanden
3.12 Stipendier
3.13 Studieuppehåll och -avbrott
3.14 Studentinflytande
3.15 Klagomålsrutiner
3.16 Överklaga beslut

3.1 Utgångspunkter

Nationella regler

”Med student avses … den som är antagen till och bedriver högskoleutbildning …”[12]

SLU-regler

  • Endast antagna och registrerade studenter har rätt att delta i utbildningen.
  • Den som är antagen till ett utbildningsprogram är inte automatiskt antagen till alla kurser inom programmet. Alla studenter måste uppfylla de krav på särskild behörighet som gäller för varje enskild kurs för att kunna antas till dessa. Förkunskapskraven framgår av kursplanerna.
  • En inresande utbytesstudent vid SLU (på grundnivå eller avancerad nivå) räknas som programstudent med tillgång till programkurser under utbytestiden.

Länkar

Studentwebben

3.2 Lärmiljöer

Viktiga begrepp

En lärmiljö är en fysisk eller virtuell plats för lärande. Den kan finnas inomhus, utomhus eller på webben.

Formella (fysiska) lärmiljöer utgörs av aulor, undervisningssalar, laborationssalar och grupprum (med mera) som kan bokas för lärarledd undervisning.

Informella (fysiska) lärmiljöer utgörs av sådana publika utrymmen (oftast i anslutning till formella lärmiljöer) som används av studenter för enskilda arbeten eller grupparbeten.

Lärplattformar (Learning management system) utgör en del av den virtuella lärmiljön.

Policy

SLU:s lärmiljöer ska

  • vara tillgängliga för alla individer,[13]
  • erbjuda en god arbetsmiljö för lärare och studenter,
  • främja studenters lärande i olika former,
  • tillgodose sociala och intellektuella behov,
  • underlätta dialog mellan lärare och studenter,
  • stödja dialog och samarbete mellan studenter samt
  • vara flexibla på kort och lång sikt.

SLU:s hantering av lärmiljöer ska karaktäriseras av

  • genomslag för pedagogiska visioner,
  • långsiktighet och flerårig planeringshorisont,
  • likformig hantering oberoende av fakultet eller ort,
  • styrbarhet och överblickbar ekonomi samt
  • rationell supportorganisation.

SLU-regler

  • Undervisning, prov eller annan verksamhet inom utbildningen får inte störas.
  • I normalfallet får en student inte ha med barn eller husdjur vid undervisningen. Läraren (för ett enskilt undervisningstillfälle) eller kursledaren (för en hel kurs) avgör vad som gäller i varje enskilt fall.
  • Särskilda ordningsregler och ibland säkerhetsföreskrifter gäller för vissa lokaler och verksamheter inom utbildningen, till exempel för laboratorier, bibliotek, djurstallar, kliniker, under exkursioner och studiebesök samt vid examination, se 8. Examination (prov) och obligatoriska moment.

Vem ansvarar för vad?

Utbildnings-, infrastruktur- och IT-avdelningarna inom universitetsadministrationen samordnar frågor om lärmiljöer.

Länkar

Lokaler

Tillbaka till kapitlets början

3.3 Lika villkor

Viktiga begrepp

Trakasserier är ett agerande som kränker någons värdighet och som har samband med en eller flera av de sju diskrimineringsgrunderna. Det kan handla om kommentarer, gester eller utfrysning. Det är den som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande.

Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Förutom kommentarer och ord kan det vara att någon till exempel tafsar eller kastar närgångna blickar. Det kan också handla om ovälkomna komplimanger, inbjudningar och anspelningar.

Diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna (se nedan).

Policy

Lika villkorsarbetet vid SLU ska leda till lika möjligheter och rättigheter för anställda och studenter i arbetet respektive studierna. Detta arbete preciseras och dokumenteras i årliga handlingsplaner på universitetsgemensam nivå och fakultetsnivå.

Nationella regler

SLU:s arbete för Lika villkor för alla anställda och studenterutgår från diskriminerings­lagen.[14] Lagen har som ändamål att motverka diskriminering och trakasserier samt på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett

  • kön
  • könsöverskridande identitet eller uttryck
  • etnisk tillhörighet
  • religion eller annan trosuppfattning
  • funktionsnedsättning
  • sexuell läggning
  • ålder

En utbildningsanordnare får inte diskriminera något barn eller någon elev, student eller studerande som deltar i eller söker till verksamheten.[15]

I arbetet med Lika villkor ingår också åtgärder för ökad tillgänglighet.

Vem ansvarar för vad?

SLU:s ansvar

Universitetet ska arbeta med aktiva åtgärder för att motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter för studenter och anställda. Inom SLU finns en organisation för Lika villkor som är ett stöd i det arbetet. Universitetet har också en skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.

Anställdas och studenters ansvar

Såväl anställda som studenter vid SLU ska vara delaktiga i att åstadkomma en god arbets- och studiemiljö utifrån ett Lika villkor-perspektiv.

Instruktioner

En student som blir utsatt för sexuella trakasserier eller andra former av trakasserier kan få stöd från olika personer inom universitetet. På SLU:s webb finns anvisning om vem man kan vända sig till, och råd till studenter som utsätts för trakasserier. Där finns också riktlinjer för hur misstänkta ärenden om trakasserier ska hanteras inom SLU.

Länkar

Trakasserier och Lika villkor

Lika villkor på SLU

Riktlinjer vid misstanke om trakasserier av student enligt diskrimineringslagen

 

3.4 Studie- och karriärvägledning

Policy

Studievägledningen vid SLU ska medverka till att

  • studenter och presumtiva studenter får tillgång till information i en omfattning som är tillräcklig för att kunna fatta välgrundade beslut om studie- och yrkesval,
  • stödja studenter och presumtiva studenter i att få insikt om sina egna resurser och möjligheter i relation till studier och karriärvägar, och om regler inom utbildningsområdet,
  • studenter och presumtiva studenter kan göra sina studie- och yrkesval utifrån egna önskemål och förutsättningar, fritt från eventuella begränsande normer.

Nationella regler

Studentstöd

”Studenter ska ges tillgång till studievägledning och yrkesorientering. Högskolan ska se till att den som avser att påbörja en utbildning har tillgång till den information om utbildningen som behövs.”[16]

”Högskolorna ska även ansvara för andra uppgifter av studiesocial karaktär som stöder studenterna i deras studiesituation eller underlättar övergången till arbetslivet samt för att studenterna i övrigt har en god studiemiljö.”[17]

Sekretess

Sekretess gäller bland annat i högskolans utbildningsverksamhet ”för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift om en enskilds personliga förhållanden hos psykolog, kurator eller hos studie- och yrkesvägledningen, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men”.[18]

SLU-regler

Samtliga vägledande instanser vid SLU ska iaktta sekretess gällande den enskilda studentens personliga förhållanden.

Vem ansvarar för vad?

Det är alltid studentens ansvar att fatta beslut som rör det egna valet, och vägledning innebär således att ge sådan information och stöd att studenten själv kan göra ett personligt ställningstagande.

Studie- och karriärvägledning för studenter ges vid SLU av centrala studie- och karriärvägledare samt av programstudierektorer.

Centrala studie- och karriärvägledare vid utbildningsavdelningen

Rollen som central studie- och karriärvägledare är opartisk och tydligt frikopplad från lärarrollen. De centrala studie- och karriärvägledarnas verksamhetsmodell stöttar studentens väg till SLU, genom studierna och vid övergången från studier till arbetsliv. En gemensam samtalsmodell används, vilket bidrar till en likvärdig vägledning med hög kvalitet i stödet till studenten.

Huvudsakliga målgrupper:

  • presumtiva studenter
  • vägledare på gymnasier med flera
  • studenter på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå
  • alumner

Vägledningen ska avse

  • frågor av generell karaktär, t.ex. studiesociala eller övergripande frågor om utbildningen,
  • karriär och arbetsmarknad efter utbildningen,
  • övrig studentservice inom universitetet.

Vägledarnas kompetens och verksamhet har fokus på det vägledande samtalet.

Programstudierektorer

Programstudierektorers vägledande arbete består framför allt av att ge ämnes- och programspecifik information och vägledning, samt att hänvisa till övrig studentservice inom universitetet. Programstudierektorerna omfattas av reglerna för sekretess i sin vägledande roll.

Den huvudsakliga målgruppen är studenter på det egna programmet.

Vägledningen ska avse

  • ämnet och studier inom programmet,
  • hänvisning till övrig studentservice inom universitetet.

Programstudierektorernas kompetens har fokus på programmet och ämnet.

Länkar

Studie- och karriärvägledning

Kontaktinformation till programstudierektorerna finns på respektive programsida på Studentwebben.

Tillbaka till kapitlets början

3.5 Studera med funktionsnedsättning

Viktiga begrepp

Varaktiga funktionsnedsättningar som begränsar studierna kan till exempel vara något av följande:

  • läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
  • psykisk funktionsnedsättning, till exempel långvariga depressioner eller bipolär sjukdom
  • neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till exempel adhd eller Aspergers syndrom
  • hörsel- eller synnedsättning
  • rörelsehinder
  • kroniska sjukdomar, till exempel reumatism
  • kvarstående problem efter sjukdomar eller skador, till exempel whiplashskada

Policy

Samma lärandesmål gäller för alla studenter oavsett eventuella funktionsnedsättningar. Genom särskilt pedagogiskt stöd och anpassningar i studiesituationen kan SLU försöka skapa lika möjligheter för alla att lyckas i studierna. Syftet med det särskilda pedagogiska stödet är att studenten ska övervinna hinder i studierna orsakade av varaktiga funktionsnedsättningar. Pedagogiskt stöd ersätter aldrig studentens eget ansvar.

Nationella regler

Utbildningsanordnare omfattas av diskrimineringslagen, som har till syfte att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett bland annat funktionsnedsättning.

SLU-regler

Den student som har en varaktig (alltså inte tillfällig) funktionsnedsättning som begränsar studierna kan få särskilt pedagogiskt stöd. Det ska vara individuellt utformat utifrån studentens funktionsnedsättning och studiesituation.

Vem ansvarar för vad?

SLU:s ansvar
  • Samordnare vid utbildningsavdelningen ger vägledning vid ansökan om särskilt pedagogiskt stöd, beslutar om stöd och ger rekommendationer om anpassningar.
  • Kursledaren beslutar om vilka rekommenderade anpassningar som är möjliga att genomföra i undervisning i relation till kursplanen och vad som är praktiskt genomförbart.
  • Examinatorn beslutar om vilka rekommenderade anpassningar som är möjliga att genomföra i examinationer, i relation till kursplanen, betygskriterierna och vad som är praktiskt genomförbart.
Studentens ansvar

Studenten är alltid själv ansvarig för sina studier och studieresultat.

För att kunna få särskilt pedagogiskt stöd behöver studenten ansöka om det, vilket görs via webben. Studenten ska då bifoga intyg om funktionsnedsättningen. Handläggningstiden varierar över året, men kan vara upp till tre veckor.

Studenten avgör vem hen vill informera om sin funktionsnedsättning. En kursledare behöver dock information om särskilda behov inför kurser.

Den student som har beslut och rekommendation från SLU om särskilt pedagogiskt stöd och önskar anpassad examination ska kontakta kursledaren eller kursadministratören i god tid, helst vid kursstart men senast femton (15) vardagar före examinationen och visa sin rekommendation om anpassning.

Instruktioner

Kontaktuppgifter till samordnare finns på SLU:s webb. Där finns även instruktioner för ansökan om särskilt pedagogiskt stöd, information om vilket stöd man kan få och vad som gäller kring anpassningar vid examinationer.

Länkar

Studera med funktionsnedsättning

Tillbaka till kapitlets början

3.6 Studenters upphovsrätt

Viktiga begrepp

Med immateriella rättigheter menas sådant som har eller kan ha immaterialrättsligt skydd enligt gällande lagstiftning, såsom patent, upphovsrätt, varumärkes- och mönsterskydd samt växtförädlarrätt.

Policy

Enligt SLU:s policy för immateriella rättigheter är utgångspunkten att immateriella rättigheter som skapas inom universitetets undervisning och forskning ska tillfalla upphovsmannen. Såväl studenter som anställda vid SLU kan vara upphovsmän (det vill säga ha upphovsrätt) till litterära och konstnärliga verk, och ska behandlas lika i det avseendet. SLU har ingen rätt till eventuella uppfinningar eller liknande, vare sig de är patenterbara eller inte, som kommer ur studenternas arbeten.

Nationella regler

Att återge andras texter, tabeller, bilder och andra illustrationer kan vara ett intrång i upphovsrätten. Det gäller även om citat är markerade och källan är angiven.

SLU:s regler

För studentarbeten som ska publiceras vid SLU gäller att tillstånd från upphovsrättsinnehavaren ska inhämtas för användandet av

  • andras tabeller och figurer (bilder, diagram etc.),
  • längre textcitat (totalt > 250 ord) från samma källa.
Undervisning

Ljud-/filminspelning eller fotografering av undervisning är tillåten endast om det framgår av kursplanen att det ingår eller efter överenskommelse med berörd lärare. Detta gäller alla typer av undervisning, även exkursioner, studiebesök och liknande. Det är inte tillåtet att utan lärarens tillstånd publicera eller sprida foton, film- eller ljudupptagningar via exempelvis webb eller sociala medier från någon typ av undervisning. Det är inte heller tillåtet för studenter att publicera eller sprida lärarens undervisningsmaterial utan lärarens tillstånd.

Studenter med funktionsnedsättning kan ha möjlighet till särskilt pedagogiskt stöd, vilket kan omfatta till exempel ljud- eller filminspelning av undervisning, se avsnitt 3.5 Studera med funktionsnedsättning. Det är endast avsett för eget bruk och även här krävs lärarens tillstånd.

Studentens insamlade data

Data som en student samlat in är som regel inte föremål för upphovsrätt. Under pågående arbete måste alla insamlade data alltid vara tillgängliga för granskning av handledaren och examinatorn.

Om studenten väljer att genomföra ett självständigt arbete (examensarbete) inom ramen för ett pågående forskningsprojekt, är det projektledaren för forskningsprojektet som ansvarar för nödvändig lagring av insamlade data.

För övrigt finns inte någon generell skyldighet för studenten att efter avslutad kurs överlämna sina egna insamlade data till institutionen.

Studentens upphovsrätt

Studenten har upphovsrätt till sitt självständiga arbete och motsvarande. Handledarens medverkan leder inte till gemensam upphovsrätt.

Uppgift om handledare ska framgå vid publicering av självständigt arbete, se kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete). Om resultaten från det självständiga arbetet används för publicering i annat sammanhang, ska den senare publikationen antingen referera till det självständiga arbetet eller ange studenten och handledaren som medförfattare.

Länkar

Policy för immateriella rättigheter

Tillbaka till kapitlets början

3.7 Studenters försäkringar

Viktiga begrepp

VFU = verksamhetsförlagd utbildning

Kammarkollegiet ansvarar för statliga myndigheters försäkringar. Myndigheterna får inte teckna försäkringar någon annanstans än hos Kammarkollegiet.

Policy

Det är viktigt att studenterna får tillgång till relevant försäkringsinformation.

Nationella regler

Den som är student vid ett svenskt lärosäte är försäkrad genom Kammarkollegiets personskadeförsäkring för studenter. Enligt deras regler gäller försäkringen i Sverige under studietid och under direkt färd mellan bostaden och den plats där studietiden tillbringas.

Försäkringen gäller inte under fritiden.

De fullständiga försäkringsvillkoren finns att läsa på Kammarkollegiets webbplats.

Förordning (1982:1077) om ersättning av allmänna medel för skador orsakade av studerande vid statliga högskoleenheter under praktik på icke- statliga arbetsplatser reglerar personskada eller sakskada som student orsakar på VFU-/praktikplatsen. Förutsättningen är att VFU/praktik är föreskriven i en kursplan och studenten är registrerad på kursen i Ladok.

SLU-regler

Studenten behöver vara registrerad på en kurs i Ladok för att med säkerhet omfattas av Kammarkollegiets personskadeförsäkring för studenter. Det behövs dock inte göras omregistrering för att studenten ska delta i förnyad tentamen, men studenten ska anmäla sig till tentamen på vanligt sätt.

För studenter som reser utomlands inom en kurs eller ett självständigt arbete gäller särskilda regler, liksom för inresande studenter – se nedan.

Eventuella skador på djur eller utrustning som en student orsakar vid VFU/praktik räknas som sakskada.

SLU har en verksamhetsförsäkring som täcker SLU:s egen verksamhet. Den kan omfatta skador som orsakas av en student som till exempel deltar i djurambulansen eller på djursjukhuset. Ansvaret ligger hos kursansvarig institution.

Vem ansvarar för vad?

Försäkring för inresande studenter
  • Utbildningsavdelningen administrerar försäkring för studenter som reser in via något av de utbytesavtal som ryms inom avdelningens uppdrag. Utbildningsavdelningen administrerar även försäkring för avgiftsbetalande studenter.
  • Icke avgiftsbetalande utländska studenter omfattas, förutom av personskadeförsäkringen för studenter, av en försäkring för utländska besökare.
  • För utländska personer som inte är studenter på SLU, men som gör praktik på SLU för kortare tid än ett år gäller en försäkring för utländska besökare.
  • Utbildningsavdelningen administrerar försäkring för studenter som reser ut via något av de utbytesavtal som ryms inom avdelningens uppdrag. Utbildningsavdelningen utfärdar försäkringsintyg och/eller Medical Insurance Card (MIC) till varje student som reser ut enligt sådana avtal.
  • Den kursansvariga institutionen ansvarar för försäkring för övriga studenter som reser utomlands inom en kurs, inklusive praktik och självständigt arbete (examensarbete). Det kan ske på två olika sätt; båda förutsätter att institutionen godkänt att studenten studerar utomlands inom ramen för en kurs – se instruktioner nedan.
Försäkring för utresande studenter

Instruktioner

Det finns två olika sätt att hantera försäkringar för studenter som reser utomlands inom ramen för utbildningen:

  • Finns en skriftlig överenskommelse om utbyte eller mottagande mellan SLU och den mottagande parten gäller samlingsförsäkringen Student UT. Den mottagande parten kan exempelvis vara ett universitet, en praktikplats, ett företag eller en organisation. Kammarkollegiet ställer inga särskilda krav på institutionens skriftliga överenskommelse. Den kursansvariga institutionen utfärdar Medical Insurance Card (MIC) och/eller försäkringsintyg till de studenter som deltar i kursen/kursmomentet. MIC och mallar för försäkringsintyg beställs från Kammarkollegiet.
  • Finns ingen skriftlig överenskommelse mellan SLU och den mottagande parten ska den kursansvariga institutionen teckna och betala en enskild Student UT-försäkring för varje student som reser ut. I normalfallet gäller det om en kurs eller ett kursmoment genomförs utomlands, till exempel internationella studieresor. Institutionen beställer försäkringen via Kammarkollegiets webbplats. Kammarkollegiet utfärdar Medical Insurance Card (MIC) och/eller försäkringsintyg till varje student som deltar i kursen/kursmomentet. Dokumenten skickas till institutionen som sedan ger dessa vidare till respektive student.

De här sätten gäller också om en institution godkänner att en student själv väljer att studera utomlands inom ramen för en kurs och detta inte omfattas av utbytesavtal inom utbildningsavdelningens uppdrag.

Länkar

Studentförsäkringar och skadeanmälan

Förordning (1982:1077) om ersättning av allmänna medel för skador orsakade av studerande vid statliga högskoleenheter under praktik på icke-statliga arbetsplatser

Verksamhetsförsäkring

Tillbaka till kapitlets början

3.8 Studenters kostnader och ersättningar

Policy

Det är viktigt med tidig och tydlig information till studenterna om vem som bekostar vad. SLU ska verka för att så långt som möjligt minimera studenternas kostnader för utbildningen.

Kostnader för material för personligt bruk bekostas normalt av studenten. Det gäller även för studenter som inte betalar studieavgift.

Vid resor inom utbildningen ska om möjligt kollektiva färdmedel prioriteras.

Nationella regler

Generellt gäller följande:

  • Det är tillåtet för SLU att ta ut schablonbelopp för litteratur, material, utrustning, kost och logi vid studieresor, men det är viktigt att sambandet är tydligt mellan kostnaden och vad studenten får.
  • Grundprincipen är att SLU aldrig får ta ut en större avgift än självkostnaden.
  • Studenten ska alltid vara fri att skaffa motsvarande vara eller tjänst från annat håll.
  • I vissa fall får SLU lämna ersättning till studenten för utlägg för att täcka (en del av) studentens kostnader. Det är tillåtet att använda schablonbelopp, men det är viktigt att sambandet mellan ersättningen och kostnaden är tydligt.
  • Kurslitteratur (inklusive kompendier och kopierat material av större omfattning) betalas av studenten.
  • Kopiering, utskrifter och minneskort (eller motsvarande) betalas av studenten. Uppsatser och självständiga arbeten (examensarbeten) betraktas som studiematerial och betalas av studenten, exempelvis utskrifter av egenproducerat material. De studenter som deltar i seminarier betalar sina exemplar, det vill säga utskrifter av andra studenters material.
  • I det fall studenternas uppsatser och självständiga arbeten (examensarbeten) ska finnas i ett obligatoriskt antal för arkivering, ansvarar den kursansvariga institutionen för kopiering av detta antal.
  • Studenter med funktionsnedsättning kan ha rätt till gratis kopiering, exempelvis vid behov av förstoringar.
  • Den kursansvariga institutionen får ta ut en avgift (självkostnadspris) för kopiering av allmän handling. De första nio A4-sidorna är dock kostnadsfria för studenten. Detta gäller till exempel för frågor och studentens svar vid genomförda skriftliga prov.
  • Visst studiematerial, till exempel förbrukningsmaterial (såsom textila material, lera och färger), betalas av studenten om hen själv förfogar över resultatet.
  • Förbrukningsmaterial i laborationslokaler betalas av SLU.
  • Skyddsutrustning som är nödvändig i utbildningen för att skydda mot ohälsa och olycksfall ska den kursansvariga institutionen eller fakulteten tillhandahålla kostnadsfritt eller mot depositionsavgift. Om fakulteten bedömer att personlig skyddsutrustning är att föredra, ska fakulteten ersätta studenten för utlägg för sådan utrustning. Kläder och annan personlig utrustning betalas dock av studenten.
  • Depositionsavgifter för nycklar och/eller kort för tillträde till bibliotek, datorsalar och liknande får förekomma. Det första kortet är kostnadsfritt för studenten.

SLU-regler

Litteratur, kopiering
  • Kurslitteratur (inklusive kompendier och kopierat material av större omfattning) betalas av studenten.
  • Kopiering, utskrifter och minneskort (eller motsvarande) betalas av studenten. Uppsatser och självständiga arbeten (examensarbeten) betraktas som studiematerial och betalas av studenten, exempelvis utskrifter av egenproducerat material. De studenter som deltar i seminarier betalar sina exemplar, det vill säga utskrifter av andra studenters material.
  • I det fall studenternas uppsatser och självständiga arbeten (examensarbeten) ska finnas i ett obligatoriskt antal för arkivering, ansvarar den kursansvariga institutionen för kopiering av detta antal.
  • Studenter med funktionsnedsättning kan ha rätt till gratis kopiering, exempelvis vid behov av förstoringar.
  • Den kursansvariga institutionen får ta ut en avgift (självkostnadspris) för kopiering av allmän handling. De första nio A4-sidorna är dock kostnadsfria för studenten. Detta gäller till exempel för frågor och studentens svar vid genomförda skriftliga prov.
Material, utrustning
  • Visst studiematerial, till exempel förbrukningsmaterial (såsom textila material, lera och färger), betalas av studenten om hen själv förfogar över resultatet.
  • Förbrukningsmaterial i laborationslokaler betalas av SLU.
  • Skyddsutrustning som är nödvändig i utbildningen för att skydda mot ohälsa och olycksfall ska den kursansvariga institutionen eller fakulteten tillhandahålla kostnadsfritt eller mot depositionsavgift. Om fakulteten bedömer att personlig skyddsutrustning är att föredra, ska fakulteten ersätta studenten för utlägg för sådan utrustning. Kläder och annan personlig utrustning betalas dock av studenten.
  • Depositionsavgifter för nycklar och/eller kort för tillträde till bibliotek, datorsalar och liknande får förekomma. Det första kortet är kostnadsfritt för studenten.
Studieresa i närområdet

Allmänt gäller att resor inom studieorten och dess närområde betalas av studenten. Som närområde räknas platser som kan nås med lokaltrafik inom rimlig tid.

Studieresa med egen bil

En student kan ges ersättning för egna utlägg i form av bilersättning i samband med studieresa, exkursion eller motsvarande inom utbildningen. SLU tillämpar då Skatteverkets norm för skattefri bilersättning per mil. Det är den kursansvariga institutionen som bestämmer om eventuell bilersättning ska utbetalas, och som ska informera om detta före resan.

Studieresa – obligatorisk för examen

Om en kurs medför kostnader för studieresa, ska det framgå i kursinformationen på kurssidan senast fyra veckor före kursstart.

För studieresor utanför studieorten ska den kursansvariga institutionen lämna ersättning för utlägg med minst 50 procent av studentens kostnader för resor och logi. Övriga kostnader står studenten normalt själv för.

Om institutionen inte kan lämna ersättning för minst 50 procent av studentens kostnader för resor och logi ska den tillhandahålla ett kostnadsfritt alternativ till studieresan.

Studieresa – inte obligatorisk för examen

Om en kurs förväntas medföra större kostnader för studenten (vid till exempel internationella studieresor) ska det framgå under övriga upplysningar i anslutning till kursplanen. Om reskostnaderna är mindre (vid till exempel studieresor inom landet) ska det framgå i kursinformationen på kurssidan senast fyra veckor före kursstart.

Praktik

Vid undervisning som består av eller innehåller praktik (arbetsplatsförlagd eller verksamhetsförlagd utbildning) står studenten normalt för alla merkostnader. SLU kan dock lämna ersättning för fördyrande levnadskostnader. Finansiering av sådan ersättning hanteras av ansvarig programnämnd.

Tydlig information ska ges tidigt till studenter i utbildning med praktikkrav. Sådan information ska finnas i presentationer av utbildningen inför ansökan till programmet.

Instruktioner

För att bedöma vad som är nödvändig skyddsutrustning för studenter gäller samma arbetsskyddsregler som för anställda. Exempel på skyddsutrustning är ögonskydd, hörselskydd, andningsskydd, skyddshandskar och skyddsskor. Även skyddsrockar (”labbrockar”) kan ses som skyddsutrustning vid arbete med djurmaterial, kemikalier och mikroorganismer.

Länkar

Blankett för bilersättning och utbetalning finns under 2. Utbetalningar, se Blanketter för ekonomihantering.

Tillbaka till kapitlets början

3.9 Studieavgifter

Nationella regler

Studieavgifter är sådana avgifter för utbildning på grundnivå och avancerad nivå som tas ut av den som inte är medborgare eller inte har uppehållstillstånd i en stat inom EES eller i Schweiz (tredjelandsmedborgare).[19]

Studieavgifternas storlek ska beräknas ”så att full kostnadstäckning uppnås för den studieavgiftsfinansierade verksamheten i sin helhet”.[20]

SLU-regler

SLU följer de riktlinjer som UHR tillämpar angående hantering av studieavgifter samt SUHF:s rekommendationer[21] på området.

Studieavgifter generellt
  • Studieavgifterna består av tre komponenter:
    1. En grundavgift som beror på vilken typ av utbildning som avses, se nedan.
    2. En studieadministrativ avgift som avser täcka kostnader för mottagande och service, stipendie- och avgiftshantering, bostadsadministration samt marknadsföring för studieavgiftsskyldiga studenter. För närvarande uppgår den avgiften till 22 000 kr per läsår.
    3. En avgift för centrala avsättningar som avser täcka en del av underskottet för bokningsbara undervisningslokaler och ej bokningsbara lokaler, rektors strategiska medel samt omkostnader för utbildningsnämnden. För närvarande uppgår den avgiften till 8 000 kr per läsår.
  • Avgiften för centrala avsättningar och den studieadministrativa avgiften lyfts av innan resterande del av studieavgiften fördelas till berörda institutioner.
  • Uppgifter om studieavgifternas storlek ges på SLU:s webb per kurs, per termin på program samt för hela utbildningsprogram.
Studieavgifter för utbildningsprogram
  • Grundavgiften baserar sig på respektive programs uppdelning i utbildningsområden[1] och de ersättningsnivåer per utbildningsområde som gäller i anslagsfördelningen till fakulteterna när studieavgifterna fastställs. Det innebär att program inom samma kategori har samma avgift per termin.
  • En programstudent betalar studieavgiften per termin. Avgiften är beräknad på 30 hp kurser per termin på det program studenten är antagen till.
  • Studentens kostnad för en hel utbildning bestäms av den uppgift som anges vid antagningen till programmet.
  • Den som är programstudent och genomför utbytesstudier i SLU:s regi ska betala studieavgiften till SLU även under utbytesstudietiden.
  • Vid tillgodoräknande av utbildning utanför SLU:s regi sänks studieavgiften i samma omfattning som de tillgodoräknade poängen.
Studieavgifter för kurs
  • Grundavgiften för enskilda kurser baseras på de ersättningsnivåer per utbildningsområde[1] som gäller i anslagsfördelningen till fakulteterna när studieavgifterna fastställs.
  • Klassificeringen av kurser i utbildningsområde baseras på respektive kurs ämnesklassificering i Ladok.
  • En student som läser fristående kurs ska betala studieavgift beräknad på de kurspoäng som studenten är antagen till.
När ska avgiften betalas?

Studenten ska betala studieavgift inför varje termin. SLU fastställer senaste tidpunkt för betalning enligt SUHF:s rekommendationer. Hela avgiften måste ha inkommit till SLU för att studenten ska få påbörja utbildningen.

Studieavgiften omfattar erbjudande om bostad, men inte hyra eller övriga omkostnader förknippade med antagning till eller studier vid SLU, se avsnitt 3.8 Studenters kostnader och ersättningar.

Den student som inte är klar med sina kurser får avsluta kurserna vid senare tillfälle utan extra studieavgift i enlighet med avsnitten 8.5 Obligatoriska moment och 8.11 Förnyad examination (omprov). Studenten har möjlighet att bli omregistrerad på kursen utan ny avgift. Det gäller under förutsättning att det finns plats på kursen. Omregistreringen hanteras på samma sätt som för anslagsfinansierade studenter.

Vem ansvarar för vad?

Hur mycket en student ska betala för kommande termin beräknas av utbildningsavdelningen.

Nivån på studieavgifterna ses över och uppdateras vid behov med tre års intervall. Utbildningsavdelningen beslutar om uppdatering av studieavgifterna till gällande ersättningsnivåer. Utbildningsnämnden beslutar om eventuell uppdatering av avgiften för centrala avsättningar och den studieadministrativa avgiften.

Tillbaka till kapitlets början

3.10 Återbetalning av studieavgifter

Under vissa omständigheter kan en inbetalad studieavgift återbetalas:

     

  

Omständighet

  

Återbetalning

  

Studenten   lämnar återbud innan utbildningen startar.

Återbetalning av redan inbetald studieavgift ska ske.

Studenten   ansöker om anstånd med studiestarten innan utbildningen startar. (Nekat   uppehållstillstånd är inte skäl för anstånd med studiestarten.)

Återbetalning av redan inbetald studieavgift ska ske om ansökan   beviljas.

Studieavgiften   har inbetalats och studenten har påbörjat studierna, men avbryter studierna   inom de tre första veckorna.

Återbetalning av redan inbetald studieavgift ska ske.

Studenten   avskiljs från utbildning av Högskolans avskiljandenämnd eller avstängs från   undervisning av disciplinnämnden.

Ingen återbetalning av redan inbetald studieavgift.

Studenten får   ändrad avgiftsstatus, till exempel genom medborgarskap.

Undantag: Om   studenten har ansökt om medborgarskap eller om uppehållstillstånd för andra   skäl än studier före terminsstart, men fått besked först efter terminsstart.

Ingen återbetalning av redan inbetald studieavgift. 

Återbetalning av redan inbetald studieavgift för innevarande termin   ska ske.

Beslut om   antagning har upphävts för student som antagits på falska meriter.

Ingen återbetalning av redan inbetald studieavgift.

Studentens   uppehållstillstånd återkallas.

Ingen återbetalning av redan inbetald studieavgift.

Det tillkommer ingen ränta på återbetalade belopp och återbetalning görs i normalfallet endast till samma konto som inbetalningen gjordes från.

Vem ansvarar för vad?

För att begära återbetalning måste studenten själv styrka de skäl som åberopas. Begäran om återbetalning ska studenten skicka till SLU:s utbildningsavdelning.

Chefen för utbildningsavdelningen beslutar[24] om återbetalning av redan inbetald studieavgift.

Ändras studentens avgiftsstatus, till exempel genom medborgarskap, ska studenten anmäla ändringen till SLU:s utbildningsavdelning med dokument som styrker ändringen. Ändrad status gäller dock inte retroaktivt – se tabellen ovan.

I avsnitt 3.11 Studenters skuldförhållanden beskrivs konsekvenserna av att studieavgiften inte betalas.

Länkar

Läs mer om anmälnings- och studieavgifter på www.antagning.se.

För den som är utländsk medborgare utanför EU/EEA/Schweiz finns det undantag för studieavgifterna.

Tillbaka till kapitlets början

3.11 Studenters skuldförhållanden

Detta avsnitt gäller såväl skulder orsakade av obetalda studieavgifter som andra typer av skulder där en student är skyldig SLU pengar.

Nationella regler

En student som ska betala studieavgift och inte gör det inom angiven tid och efter på­minnelse från högskolan ska stängas av från utbildningen till dess att avgiften har betalats. ”Ett beslut om avstängning innebär att studenten inte får delta i undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan. Högskolan får även i ett enskilt fall besluta att examens- och kursbevis inte får lämnas ut förrän avgiften har betalats.”[25]

Avgiftsbefriad student

Eventuella skuldförhållanden mellan en avgiftsbefriad student och en kursansvarig institution påverkar inte studentens rätt till undervisning, examination, rapportering av studieresultat eller rätten att få ut kurs- och examensbevis.

Avgiftsskyldig student

Studieavgifter ska betalas terminsvis i förväg. Om en student ändå inte har betalat full studieavgift för ett utbildningsprogram eller en kurs som hen har registrerats på, ska studenten betala återstående belopp innan kurs- eller examensbevis utfärdas.

Tillbaka till kapitlets början

3.12 Stipendier

Viktiga begrepp

SLU får, i mån av anvisade medel, dela ut stipendier till avgiftsskyldiga studenter.[26] Dessa stipendier får avse hela eller delar av studieavgiften och ska tilldelas särskilt kvalificerade avgiftsskyldiga studenter.

Regler

Följande gäller för utdelning av sådana stipendier vid SLU:

  • Stipendiesumman betalas inte ut till studenten utan istället sätts stipendiatens studieavgift ner varje termin så länge stipendiaten bedriver studier inom ett program under programmets ordinarie längd, normalt 4 terminer (120 hp) för ett masterprogram.
  • Studenten ska ha godkänts på genomsnittligt minst 20 högskolepoäng per termin under tidigare terminer inom programmet för att erhålla fortsatt stipendium. Studenten måste dock genomföra studierna på masterprogrammet under programmets ordinarie längd, det vill säga 4 terminer (120 hp). Lägre studietakt, om minst 20 hp under en termin, förutsätter därför en studietakt som är högre än 30 hp en annan termin/terminer.
  • Erbjudandet om stipendium gäller endast det år och det program som anges i stipendiebeskedet. Om studenten beviljas anstånd med studiestarten till nästkommande läsår kan stipendieerbjudandet komma att omprövas.
  • Vid byte av utbildning kan stipendiebeslutet komma att omprövas.
  • Om stipendieerbjudandet omfattar endast en del av studieavgiften måste studenten betala resterade del av studieavgiften vid angivet datum.

Särskilda bestämmelser gäller för stipendier som utdelas av stiftelser och donationsfonder som förvaltas av SLU. För övriga stipendier gäller Regler och delegationsordning för utdelning av stipendier vid SLU.

Vem ansvarar för vad?

Inom SLU hanteras stipendier till avgiftsskyldiga studenter av utbildningsavdelningen. Chefen för utbildningsavdelningen beslutar om närmare principer och kriterier vid fördelning av SLU:s stipendier av medel från UHR. Beslut om tilldelning av stipendier till berörda studenter fattas av rektor efter förslag från chefen för utbildningsavdelningen.

Länkar

Stipendier

Tillbaka till kapitlets början

3.13 Studieuppehåll och -avbrott

Viktiga begrepp

Anstånd – Studenten behåller sin studieplats, men får skjuta upp studiestarten.

Uppehåll med särskilda skäl – Studenten gör uppehåll i studierna och har garanterad plats på utbildningen efter uppehållets slut.

Uppehåll utan särskilda skäl –Studenten gör uppehåll i sina studier utan ansökan eller utan särskilda skäl.

Definitivt avbrott på program – Studenten avbryter definitivt sina programstudier och upphör att vara programstudent.

Avbrott på kurs – Studenten avbryter sina studier på en kurs.

Nationella regler

”Om det finns särskilda skäl, får en högskola i enskilda fall besluta att den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå vid högskolan

  1. får anstånd med att påbörja studierna, eller
  2. får fortsätta sina studier efter studieuppehåll.”[27]
Anstånd

”Särskilda skäl för anstånd med att påbörja studierna kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, studentfackliga uppdrag, militär grundutbildning enligt förordningen (2015:613) om militär grundutbildning eller uppskjuten ledighet enligt lagen (1974:981) om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning.

Särskilda skäl kan också vara tidsbegränsad provanställning enligt 12 § lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag.”[28]

Anståndstiden är maximalt 18 månader om det inte finns synnerliga skäl för en längre tid.[29]

Studieuppehåll

”Särskilda skäl för att få fortsätta studierna efter studieuppehåll kan vara sociala, medicinska eller andra särskilda omständigheter som t.ex. vård av barn, värnplikts- eller civilpliktstjänstgöring, militär grundutbildning enligt förordningen (2015:613) om militär grundutbildning eller studentfackliga uppdrag.

Särskilda skäl kan också vara tidsbegränsad provanställning enligt 12 § lagen (2012:332) om vissa försvarsmaktsanställningar eller tjänstgöring i Försvarsmakten för den som är anställd som tidvis tjänstgörande gruppbefäl, soldat eller sjöman enligt denna lag.”[30]

Den student som med intyg kan styrka särskilda skäl, har möjlighet att bli beviljad studieuppehåll med garanterad rätt att återta sin studieplats i utbildningen vid viss termin efter studieuppehållet.[31]

SLU-regler

Studieuppehåll
  • Studieuppehåll från program går tidigast att söka från och med termin två. Ansökan om studieuppehåll under programmets första termin hanteras som anstånd.
  • Rätten att få återgå till studierna gäller om det görs inom den beviljade tiden.
  • Det är endast uppehåll som beviljats av SLU som ger rätt att återgå till studierna vid SLU.
  • Under studieuppehållet får studenten göra examinationer.
  • Studieuppehåll utan särskilda skäl är oreglerat och innebär i princip att rätten att bedriva de studier man tidigare antagits till har upphört. Det saknar betydelse om studenten anmäler sitt studieuppehåll eller inte.
  • Om det finns plats, får studenten återkomma till studierna även efter ett studieuppehåll utan särskilda skäl. Studenten får räkna med att det kan ha skett förändringar av utbildningsprogrammet vad gäller kursutbudet. Se avsnitt 13.6 Förändringar i kursutbudet inom program.
  • Utbytesstudier inom SLU:s samarbeten räknas som programstudier. Därför ska en programstudent som avser resa ut för utbytesstudier inte ansöka om studieuppehåll.
  • Definitivt avbrott på program kräver ett skriftligt besked från studenten, som därefter upphör att vara programstudent.
  • Om personen senare vill återuppta sina programstudier behövs ett nytt antagningsbeslut. Antagningen kan eventuellt ske till senare del av program och då till den utbildningsplan som gäller vid återinträdet.
  • Avbrott på kurs kräver ett besked från studenten – se avsnitt 7.6 Avbrott på kurstillfälle.
Studieavbrott

Vem ansvarar för vad?

Studenten ska i förekommande fall

  • ansöka om anstånd,
  • ansöka om studieuppehåll med särskilda skäl,
  • lämna besked om definitivt avbrott på program; studenten uppmanas att kontakta programstudierektor eller studievägledare före definitivt avbrott på program,
  • se Instruktioner och länkar nedan,
  • se även avsnitt 7.6 Avbrott på kurstillfälle.

Utbildningsavdelningen hanterar anstånd, studieuppehåll på program och avbrott på program. Studieuppehåll dokumenteras i studiedokumentationssystemet Ladok och beslut om studieuppehåll skickas till studenten.

Utbildningsavdelningen ansvarar för att ansökningar om anstånd, studieuppehåll och avbrott på program lämnas till arkivering, liksom besluten i dessa ärenden.

Den kursansvariga institutionen hanterar avbrott på kurs, se avsnitt 7.6 Avbrott på kurstillfälle.

Instruktioner

På SLU:s webb finns

  • information om hur man ansöker om anstånd – det är dock viktigt att först tacka ja till erbjuden plats via www.antagning.se,
  • blankett för att ansöka om studieuppehåll med särskilda skäl,
  • blankett för ett definitivt avbrott på program.

Den student som vill överklaga avslag på begäran om anstånd om att påbörja studierna, eller avslag på ansökan om att göra studieuppehåll, ska vända sig till Överklagandenämnden för högskolan, se avsnitt 3.16 Överklaga beslut.

Länkar

Studieuppehåll och studieavbrott

Tillbaka till kapitlets början

3.14 Studentinflytande

Policy

SLU:s uppfattning är att all verksamhet som rör utbildningen och dess stödverksamhet ska utgå från ett ömsesidigt förtroende och ansvarstagande mellan studenter och lärare. Ett sådant förhållningssätt ligger såväl i studenternas som i universitetets intresse då det är en förutsättning för att uppnå en utbildning av högsta möjliga kvalitet.

Lagstiftningen innebär ett krav på att SLU ska verka för att studenterna tar en aktiv del i utbildningarnas utveckling. Det är en stark formulering, som omfattar allt som har med utbildningen att göra.

Syftet med det här avsnittet är att tydliggöra hur ömsesidighet och ansvarstagande kan se ut, att vara en hjälp att bedöma om lagkraven uppfylls samt att vara ett diskussionsunderlag och en gemensam utgångspunkt för frågor om studentinflytande vid SLU. Hur detta implementeras på olika nivåer inom SLU måste få variera då förutsättningarna varierar mellan utbildningar och orter.

Nationella regler

  • ”Studenterna ska ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna. Högskolorna skall verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen.”[32]
  • ”Studenterna har rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation.”[33]
  • ”Om beslut ska fattas eller beredning ska genomföras av en enda person, ska information lämnas till och samråd ske med en studentrepresentant i god tid före beslutet eller slutförandet av beredningen.”[34]
  • ”Om beslut ska fattas av en grupp av personer  … har studenterna rätt att vara representerade med minst tre ledamöter. Antalet studentrepresentanter i en sådan grupp får dock vara färre om det finns särskilda skäl med hänsyn till det totala antalet ledamöter i gruppen.”[35]
  • ”Studenterna har rätt att utse tre ledamöter i styrelsen.”[36]
  • ”Studenterna … har rätt att vara representerade i [disciplin]nämnden med två ledamöter.”[37]
  • Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om vem som utser representanter för studenterna.[38]
  • Det är kåren/kårerna som utser och entledigar studenter i högskolans organ.[39]
Formella inflytandet genom representation i SLU:s organ

Studenterna vid SLU har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation.

Studentinflytandet utgår från studentkårerna, som har en fristående roll. Dessa regleras i sin tur i studentkårsförordningen (SFS 2009:769). Där fastställs bland annat att kårerna har ett ansvar att representera alla studenter, även de som väljer att stå utanför kåren.

Studenter har rätt att bli lyssnade på och studenternas åsikter ska vara viktiga underlag för beslut i frågor som har med utbildningen att göra. Utbildningen är till för studenterna men inte bara de studenter som går utbildningen just nu. Universitetet har ansvar även för att morgondagens studenter får en utbildning av högsta kvalitet, och ska ta hänsyn till förväntningar och krav som kan vara motstridiga. Om universitetet fattar beslut som inte stämmer överens med studenternas åsikt, är det i sig inte ett tecken på avsaknad av studentinflytande.

Universitetet ska underlätta för studentrepresentanter att fullgöra de uppdrag inom kåren som har studiebevakande syfte. Det kan ske antingen parallellt med studierna eller genom beviljande av studieuppehåll för mer omfattande uppdrag.

Utgångspunkten är att ärenden handläggs och bereds så att studenterna kan involveras i god tid innan beslut. I normalfallet ska berörda studentrepresentanter få tillgång till relevanta underlag fem vardagar innan beslut. Komplexa ärenden kräver längre framförhållning än enkla och rutinartade. Vid akuta frågor kan kortare framförhållning vara nödvändig. Sammanträden i beslutande organ med ledamöter utsedda av studenterna hålls i normalfallet inte under sommarterminen.

Samråd vid beredning och beslut av enskild tjänsteman inom SLU

Lagstiftningen ställer också långtgående krav på samråd med studenter i andra ärenden som berör dem, vad gäller både utbildningens innehåll och studenternas situation. Där ingår beslut som fattas inom administrationen, ofta av en enskild tjänsteman. De kan avse exempelvis tillgänglighet, Lika villkor, IT-stöd och bibliotek.

Även arbetsgrupper och andra beredande organ som ska lämna beslutsunderlag i frågor som rör utbildningen eller studenternas situation måste samråda med studenterna. Skyldigheten att samråda med studenterna gäller även när en enskild tjänsteman är den som beslutar. Utgångspunkten är att ärenden handläggs och bereds så att studenterna kan involveras i god tid. I normalfallet ska berörda studentrepresentanter få tillgång till relevanta underlag fem vardagar innan slutförandet av beredningen.

Rätten till studentinflytande innefattar inte beslut som rör en enskild student. Studentrepresentanterna har däremot möjlighet att påverka principerna för sådana beslut och följa upp hur dessa principer tillämpas.

Vem ansvarar för vad?

Hos SLU

Hela SLU, inte bara de som undervisar, ska eftersträva ett engagemang från studenternas sida i den del av verksamheten som rör utbildningen. Det betyder att prefekter, utbildningsansvariga och chefer på alla nivåer har ett ansvar för att säkerställa att universitetet lever upp till detta krav. Programstudierektorerna har ett uttalat ansvar för att säkerställa studentinflytandet inom sina program.

Ytterst är det rektors ansvar att det finns rutiner för studenternas inflytande i beredande organ och när beslut ska fattas av en enskild tjänsteman. Hur det dagliga arbetet ska organiseras i detalj så att studentinflytandet säkerställs är något som måste beslutas i nämnder, av programstudierektorer och chefer i dialog med studentrepresentanterna.

Hos studenterna

Vid SLU är det SLU:s samlade studentkårer, SLUSS, som utser studenter till universitetsgemensamma organ samt till fakultets- respektive programnämnder. Det är en självklarhet att studenterna utser sina representanter utan inblandning från universitetet avseende såväl platsers fördelning som personfrågor.

Samverkan och information

För att underlätta studentinflytande ska SLU kontinuerligt hålla SLUSS informerat om de beslutande organ som finns vid universitetet, och studenterna ska erbjudas plats i alla beredande och beslutande organ som berör utbildningen. Det kan vara svårt att på förhand avgöra vilka dessa är, men utgångspunkten är att det är studenterna som avgör om de vill vara representerade, inte universitetet.

Det åligger SLU att tillhandahålla samlade förteckningar över de organ som finns och vilket syfte de har, men det är studentkårerna som prioriterar vilka organ de vill delta i. Studentkårerna har ett ansvar att meddela vilka organ de kommer delta i och vilka personer de har utsett. SLU har ett ansvar att påminna studenterna om organ där representation saknas, samt att snarast informera studenterna när nya organ/arbetsgrupper med mera inrättas. Det ansvaret åligger den instans där beslutet om inrättande tas.

Vid SLU har studenterna av tradition inte varit representerade i exempelvis beslutande organ inom fortlöpande miljöanalys och kommittéer för forskningsfrågor. Det finns enstaka organ där studenter inte har rätt att vara representerade, till exempel personalansvarsnämnden, som hanterar disciplinärenden avseende anställda. Av respektive delegationsordning framgår alla inrättade organ och hur många studentrepresentanter som ingår, se avsnitt 2.3 Organisatoriska förutsättningar.

Instruktioner

I SLU:s delegationsordningar anges i vilka organ det ingår studenter och hur många ledamöter som SLUSS utser i dessa organ.

Sammanträdesarvode till ledamöter utsedda av studenterna.[40] Den student som inte är anställd vid SLU och som är ordinarie ledamot[41] i en av rektor, dekan eller universitetsdirektör inrättad nämnd, kommitté, arbetsgrupp, referensgrupp eller motsvarande har rätt till ett arvode om 600 kr per sammanträde. Om så begärs lämnas också ersättning för förlorad arbetsinkomst. Arvodet inkluderar normalt för- och efterarbete.

Suppleanter har rätt till arvode när de tjänstgör, det vill säga när de ersätter en ordinarie ledamot. Studentrepresentanter bör vända sig till sekreteraren i respektive organ för den praktiska hanteringen av arvoden.

Tillbaka till kapitlets början

3.15 Klagomålsrutiner

Viktiga begrepp

Om utbildningen inte följer denna utbildningshandbok, kursplanen eller utbildningsplanen ska studenterna kunna framföra klagomål, men även ställa frågor och lämna synpunkter och förslag kring utbildningen. Klagomål kan även gälla att SLU inte följer lagar eller andra författningar.

Instruktioner

Den student (eller grupp av studenter) som är missnöjd med något ska först och främst vända sig till den närmast ansvariga för att finna en lösning på problemet. Det enklaste sättet att påverka utbildningen är att delta i de kurs- och programvärderingar som genomförs.

Den student som anser att SLU har brutit mot någon lag eller regel inom högskoleområdet kan anmäla det till UKÄ (http://www.uka.se/).

Om det finns klagomål på utbildningen på kursnivå rekommenderas följande hantering:

 

Kurser

Program

Handläggning av ett   utbildningsärende

Beslut i ett utbildningsärende

I första hand

Kontakta berörd lärare, kursledare eller examinator

 

Kontakta berörd program­studierektor.

Kontakta berörd handläggare för det enskilda   ärendet.

 

Kontakta besluts­fattaren om skälen för beslutet   behöver förtydligas.

 

I andra hand

Kontakta institutions­studierektor   (eller motsvarande) eller prefekt på kurs­ansvarig institution

Kontakta utbildnings­ledaren vid respektive fakultetskansli, som kan ge besked om   vilket organ som är relevant att vända sig till.

 

Kontakta chefen på handläggarens avdelning.

Vissa beslut kan överklagas – se nedan.

Kon­takt­upp­gifter

Vilka som är insti­tutionsstudierektorer   och prefekter ska framgå av   SLU:s webb.

Vilka som är program­studierektorer   och utbildningsledare ska framgå av SLU:s webb.

Vilka som är chefer inom universitets­administrationen   ska framgå av SLU:s webb.

Se nedan.

Med utbildningsärenden avses här antagning, tillgodoräknande, utfärdande av examen och liknande beslut som rör en enskild student. Betygsbeslut kan inte överklagas.

Tillbaka till kapitlets början

3.16 Överklaga beslut

Nationella regler

Följande är några av de beslut som kan överklagas till Överklagandenämnden för högskolan:[42]

  • beslut om att en sökande inte uppfyller kraven på behörighet för att bli antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå och beslut att inte göra undantag från behörighetsvillkoren [− − −],
  • beslut om tillgodoräknande av utbildning eller yrkesverksamhet,
  • avslag på en students begäran om befrielse från ett obligatoriskt utbildningsmoment,
  • avslag på en students begäran att få examensbevis eller kursbevis,
  • beslut att inte bevilja den som är antagen till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå anstånd med att påbörja studierna eller att få fortsätta sina studier efter studieuppehåll.

Instruktioner

Ett beslut ska överklagas skriftligt. I överklagandet ska studenten ange vilket beslut som över­klagas och den ändring i beslutet som studenten begär. Överklagandet ska vara ställt till Överklagandenämnden för högskolan, men skickas till SLU, Box 7070, 750 07 Uppsala. Överklagandet ska ha inkommit till SLU inom tre veckor från den dag studenten fick del av beslutet.

Tillbaka till kapitlets början

Tillbaka till dokumentets början

4. Lärare och examinatorer

4.1 Utgångspunkter
4.2 Pedagogisk utveckling
4.3 Excellent lärare
4.4 Examinationsrätt på institutionsnivå
4.5 Examinator
4.6 Kompetenskrav för examinatorer
4.7 Byte av examinator
4.8 Lärares upphovsrätt
4.9 Personalansvarsärenden

4.1 Utgångspunkter

Viktiga begrepp

Lärare

Följande kategorier av lärare finns vid SLU:[43]

  • professor
  • gästprofessor
  • adjungerad professor
  • universitetslektor
  • biträdande universitetslektor
  • adjungerad universitetslektor
  • universitetsadjunkt
  • adjungerad universitetsadjunkt

I dagligt tal används begreppet lärare för all undervisande personal, det vill säga även för de som inte tillhör någon av kategorierna ovan.

Examinator

Se avsnitt 4.5 Examinator.

Kursledare

Kursledare är den lärare eller annan anställd inom SLU som är operativt ansvarig för kursens genomförande. Vid beställd utbildning kan kursledaren vara en lärare eller annan anställd inom annat lärosäte. Kursledaren och examinatorn kan vara samma person.

Policy

SLU:s vision, mål och strategi för att kunna attrahera, rekrytera och behålla lärarkompetens beskrivs i andra styrande dokument. Se bland annat SLU:s strategi- och inriktningsdokument.

Regler

Regler avseende anställning på SLU finns i andra styrande dokument. Se bland annat SLU:s anställningsordning.

Vem ansvarar för vad?

Det är fakultetsnämnderna[44] som genom planering av läraranställningar ger utbildningen förutsättningar för hög kvalitet på vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet.

Kursansvarig institution ansvarar för att studenterna får tillgång till kontaktuppgifter till

  • kursledare på kurssida,
  • examinator på kurssida,
  • prefektinstitutionens webbsida och
  • institutionsstudierektor (eller motsvarande)institutionens webbsida.

Fakultetskanslierna ansvarar för att kontaktuppgifter till programstudierektorer finns på studentwebbens programsidor.

Länkar

Anställningsordning för lärare vid SLU

Övergripande strategier och inriktningsdokument

Min anställning

Tillbaka till kapitlets början

4.2 Pedagogisk utveckling

Policy

Utbildningen ska uppfylla högt ställda vetenskapliga och pedagogiska kvalitetskrav, så därför lägger SLU stor vikt vid sådana kvalifikationer vid anställning och befordran. Möjligheter till pedagogisk och annan kompetensutveckling ska finnas eftersom det bidrar till pedagogiskt nytänkande och kursutveckling samt fördjupad ämneskunskap och forskningsanknytning.

SLU-regler

SLU:s anställningsordning reglerar vilka kompetenskrav som ställs för olika anställningar.

Vem ansvarar för vad?

Enheten för pedagogisk utveckling (EPU) inom utbildningsavdelningen arbetar för att främja den högskolepedagogiska utvecklingen inom SLU. Enheten ansvarar för den behörighetsgivande högskolepedagogiska utbildningen.

Länkar

Enheten för pedagogisk utveckling (EPU)

Tillbaka till kapitlets början

4.3 Excellent lärare

Viktiga begrepp

Titeln excellent lärare ger SLU en möjlighet att belöna och synliggöra skickliga och pedagogiskt medvetna lärare. Excellenta lärare förväntas att aktivt delta i ämnesområdets och universitetets kvalitetsarbete avseende utbildning och lärande.

Policy

Titeln excellent lärare ger SLU en möjlighet att belöna och synliggöra skickliga och pedagogiskt medvetna lärare. Den som är excellent lärare förväntas delta aktivt i ämnesområdets och universitetets kvalitetsarbete.

SLU-regler

Rektor beslutar om de särskilda regler och anvisningar som gäller för utnämning till excellent lärare. Behörig att antas till titeln excellent lärare är vid SLU tillsvidareanställd lärare (universitetsadjunkt, universitetslektor och professor), eller tillsvidareanställda med motsvarande kompetens och arbetsuppgifter.

För att antas som excellent lärare vid SLU behöver den sökande visa upp en bred pedagogisk skicklighet. För att erhålla titeln excellent lärare ska skicklighet ha visats mot samtliga fem kriterier eller kunskapsområden:

  • Undervisningsskicklighet
  • Vetenskapligt och utvecklande förhållningssätt
  • Samverkan med kollegor och pedagogiskt ledarskap
  • Helhetsperspektiv och samverkan inom universitet och samhälle
  • Kritisk förankring i ämnet

Vem ansvarar för vad?

Nämnden för antagning av excellenta lärare (Nex) hanterar utlysningar och ansökningar om titeln excellent lärare.

Instruktioner

Fullständig information med instruktion för sökande till titeln excellent lärare vid SLU, se länk nedan.

Länkar

Enheten för pedagogisk utveckling (EPU)

Excellenta lärare

Tillbaka till kapitlets början

4.4 Examinationsrätt på institutionsnivå

Viktiga begrepp

Ämne

Kurser inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU klassificeras bland annat efter sitt ämnesmässiga innehåll. SLU:s ämnen anges i Bilaga 3: Ämnen vid SLU inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Huvudområde

Vissa ämnen utgör huvudområden, som bland annat ligger till grund för generella examina. SLU:s huvudområden anges också i Bilaga 3: Ämnen vid SLU inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

SLU-regler

För att en institution ska ha rätt att examinera på grundnivå inom något av SLU:s huvudområden krävs disputerade och tillsvidareanställd lärare med relevant ämneskompetens och/eller tillsvidareanställda forskare med docentkompetens inom relevant område.

För att en institution ska ha rätt att examinera på avancerad nivå inom något av SLU:s huvudområden krävs minst en professor med relevant ämneskompetens.

För att en institution ska ha rätt att examinera inom något ämne som inte utgör huvudområde krävs anställd lärare inom relevant ämnesområde.

För att en institution ska ha rätt att examinera kurser som tillhör två huvudområden eller ämnen (dubbelklassade kurser) ska institutionen ha examinationsrätt i båda huvudområdena/ämnena. I annat fall krävs en medansvarig institution med examinationsrätt i det huvudområde eller ämne som saknas vid den kursansvariga institutionen.

Vid beställd utbildning från annat lärosäte gäller det lärosätets kompetenskrav för examinatorn.

Den ansvariga fakulteten kan besluta om eventuella tidsbegränsade dispenser angående examinationsrätt för en institution avseende ett ämne eller huvudområde.

Vem ansvarar för vad?

Varje fakultet ska definiera inom vilka av SLU:s huvudområden som fakultetens institutioner och eventuella enheter har rätt att examinera. Det ska även göras för ämnen som inte utgör huvudområden vid SLU.

Fakultetsnämnden bestämmer vilket organ inom fakultetens organisation som ska besluta om examinationsrätt för varje institution.

Tillbaka till kapitlets början

4.5 Examinator

Viktiga begrepp

Examinatorn är den person som betygsätter studenternas prestationer på en kurs.

Betygskriterier kopplar betygsgraderna till nivåer av uppfyllelse av kursens lärandemål, där godkänt betyg innebära en grundläggande uppfyllelse av målen i kursplanen.

Nationella regler

”Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. [− − −] Betyget ska beslutas av en av högskolan särskilt utsedd lärare (examinator).”[45]

”Lantbruksuniversitetet kan utse även den som inte har anställning som lärare till examinator på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.”[46]

SLU-regler

I normalfallet ska varje kurstillfälle ha en examinator. Vem som är examinator för respektive kurstillfälle ska meddelas  på kurssida senast vid kursstart.

För självständiga arbeten gäller särskilda regler, se kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete).

Vid beställd utbildning eller annan form av samarbete med annat lärosäte kan examinatorn vara anställd vid det andra lärosätet. Då gäller det lärosätets regler för examinatorer.

Vem ansvarar för vad?

Det är prefekten[47] på den kursansvariga institutionen som utser examinatorer. Se avsnitt Excellenta lärare

4.4 Examinationsrätt på institutionsnivå, 4.6 Kompetenskrav för examinatorer och 4.7 Byte av examinator.

Fakulteterna ska dokumentera och följa upp vem som är examinator för respektive kurstillfälle.

Kursansvarig institution ansvarar för att uppgift om vem som är examinator för en kurs finns på kurssidan senast vid kursstart.

Examinatorn

  • ansvarar för att kursens innehåll och nivå följer fastställd kursplan,
  • fastställer betygskriterier, se avsnitt 7.1 Tidig kursinformation,
  • ansvarar för bedömning av studenternas prestationer,
  • beslutar om betyg genom att attestera resultat i Ladok.

Andra lärare får medverka i examinationen som medrättande lärare enligt examinators instruktioner, men det är examinatorn som har det slutgiltiga ansvaret för examinationen och fattar beslut om betyg. För självständiga arbeten finns särskilda regler, se kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete).

Tillbaka till kapitlets början

4.6 Kompetenskrav för examinatorer

SLU-regler

Grundnivå

En examinator på grundnivå

  • har minst magisterexamen inom relevant område eller yrkesexamen på avancerad nivå inom relevant område,
  • är anställd vid kursansvarig eller medansvarig institution,[48]
  • har genomgått kurs i examination och betygssättning och
  • uppfyller ett av nedanstående alternativ (1a eller 1b eller 2).
Avancerad nivå

En examinator på avancerad nivå

  • har minst doktorsexamen inom relevant område,
  • är anställd vid kursansvarig eller medansvarig institution,
  • har genomgått kurs i examination och betygssättning och
  • uppfyller ett av nedanstående alternativ (1a, 1b eller 2).
Alternativ 1a

Personen har enligt SLU:s nuvarande anställningsordning läraranställning som

  • professor, gästprofessor, adjungerad professor eller
  • universitetslektor, biträdande universitetslektor, adjungerad universitetslektor eller
  • universitetsadjunkt, adjungerad universitetsadjunkt.
Alternativ 1b

Personen har enligt SLU:s tidigare anställningsordning läraranställning som

  • professor, adjungerad professor eller
  • lektor, adjungerad lektor eller
  • adjunkt, adjungerad adjunkt eller
  • forskarassistent eller
  • tim- eller gästlärare.
Alternativ 2

Personen innehar inte läraranställning, men har

  • doktorsexamen och
  • tillsvidareanställning som kräver doktorsexamen eller motsvarande kompetens samt
  • relevant pedagogisk kompetens motsvarande kraven för anställning som universitetslektor.
Dispenser

Tidsbegränsade dispenser rörande examinationsrätt för en kurs kan beviljas av den ansvariga fakulteten.

Motsvarandebedömning

För kurser med betydande inslag av yrkesrelaterad färdighetsträning, kan motsvarandebedömning av relevant yrkeserfarenhet göras. På samma sätt kan motsvarandebedömning av det konstnärliga utvecklingsarbetet göras för kurser inom det konstnärliga området.

Vem ansvarar för vad?

Motsvarandebedömning görs av den ansvariga fakulteten.

Tillbaka till kapitlets början

4.7 Byte av examinator

Nationella regler

”En student, som utan godkänt resultat har genomgått två prov för en kurs eller en del av en kurs, har rätt att få en annan examinator utsedd, om inte särskilda skäl talar mot det.”[49]

Begäran kan också avse byte av lärare som medverkar vid bedömningen utan att vara examinator. Särskilda skäl som talar mot studentens begäran kan till exempel vara att det saknas examinatorer eller lärare med rätt behörighet.

Vem ansvarar för vad?

Prefekten beslutar om byte av examinator eller medverkande lärare för den enskilda studenten.

Instruktioner

Studenten ska lämna skriftlig begäran om byte av examinator (eller medrättande lärare) till prefekten eller institutionsstudierektorn (eller motsvarande) vid den kursansvariga institutionen.

Tillbaka till kapitlets början

4.8 Lärares upphovsrätt

Viktiga begrepp

Med immateriella rättigheter menas sådant som har eller kan ha immaterialrättsligt skydd enligt gällande lagstiftning, såsom patent, upphovsrätt, varumärkes- och mönsterskydd samt växtförädlarrätt.

Policy

Enligt SLU:s policy för immateriella rättigheter är utgångspunkten att immateriella rättigheter som skapas inom universitetets undervisning och forskning ska tillfalla upphovsmannen. Såväl studenter som anställda vid SLU kan vara upphovsmän (det vill säga ha upphovsrätt) till litterära och konstnärliga verk, och ska behandlas lika i det avseendet. SLU har ingen rätt till eventuella uppfinningar eller liknande, vare sig de är patenterbara eller inte, som kommer ur studenternas arbeten.

Nationella regler

Att återge andras texter, tabeller, bilder och andra illustrationer kan vara ett intrång i upphovsrätten. Det gäller även om citat är markerade och källan är angiven.

SLU-regler

Lärarens material

Den lärare som tar fram undervisningsmaterial i sin anställning har upphovsrätt till det materialet. SLU har dock nyttjanderätt till det undervisningsmaterial som tagits fram inom ramen för anställningen. Nyttjanderätten innefattar bland annat en rätt att tillgängliggöra och framställa exemplar, såväl i tryckt som i elektronisk form.

Det är inte tillåtet för studenter att publicera eller sprida lärarens undervisningsmaterial utan lärarens tillstånd.

Undervisning

Ljud-/filminspelning eller fotografering av undervisning är tillåten endast om det framgår av kursplanen att det ingår eller efter överenskommelse med berörda studenter. Detta gäller alla typer av undervisning, även exkursioner, studiebesök och liknande. Det är inte tillåtet att utan lärarens tillstånd publicera eller sprida foton, film- eller ljudupptagningar via exempelvis webb eller sociala medier från någon typ av undervisning.

Studenter med funktionsnedsättning kan ha möjlighet till särskilt pedagogiskt stöd, vilket kan omfatta till exempel ljud- eller filminspelning av undervisning, se 3.5 Studera med funktionsnedsättning. Det är endast avsett för eget bruk och även här krävs lärarens tillstånd.

Länkar

Policy för immateriella rättigheter

Tillbaka till kapitlets början

4.9 Personalansvarsärenden

Nationella regler

Om en anställd avsiktligt eller av oaktsamhet inte uppfyller sina skyldigheter kan det räknas som tjänsteförseelse. Det kan i vissa fall leda till en disciplinpåföljd: varning eller löneavdrag.

En personalansvarsnämnd ska pröva frågor om:[50]

  • skiljande från anställning på grund av personliga förhållanden [− − −]
  • disciplinansvar
  • åtalsanmälan
  • avstängning

Vem ansvarar för vad?

Prefekten på den anställdes institution avgör om ett personalansvarsärende ska anmälas till rektor. Inom universitetsadministrationen avgör den anställdes avdelningschef.

Personalansvarsnämnden beslutar om en tjänsteförseelse ska leda till påföljd eller inte. För högre anställningar är det Statens ansvarsnämnd som beslutar.

Instruktioner

Den student som har klagomål på SLU-personal ska i första hand vända sig till prefekten för den institution där personen är anställd. Se även avsnitt 3.15 Klagomålsrutiner.

Suppleanter har rätt till arvode när de tjänstgör, det vill säga när de ersätter en ordinarie ledamot. Studentrepresentanter bör vända sig till sekreteraren i respektive organ för den praktiska hanteringen av arvoden.

Personalansvarsnämnden hanterar endast allvarliga personalansvarsfall.

Tillbaka till kapitlets början

Tillbaka till dokumentets början

5. Kvalitetssäkring

5.1 Utgångspunkter
5.2 Kursvärdering
5.3 Programvärderingar
5.4. Studiesocial uppföljning
5.5 Kvalitetsdialoger

5.1 Utgångspunkter

Policy

Kvalitetsarbete är en systematisk strävan att förbättra utbildningarna i alla avseenden och i enlighet med SLU:s värdegrund och strategi. Det handlar om innehåll och akademisk nivå på utbildningarna, men även om de förutsättningar universitetet tillhandahåller för att studenterna ska tillgodogöra sig undervisningen, det vill säga såväl den fysiska som den studiesociala miljön. Det kan exempelvis handla om planering och genomförande av kurserna, tillgång till utrustning och lokaler samt ett öppet, tillåtande diskussionsklimat där alla kan komma till tals på lika villkor.

Att arbeta med kvalitetsfrågor ger studenterna möjlighet att öva sig i ett utvecklande förhållningssätt, något som utgör ett mervärde inför kommande arbetsliv. Det är SLU:s ansvar att på ett tidigt stadium tydliggöra att studenterna själva har ett ansvar för sin utbildning, också avseende kvalitetsutveckling.

SLU:s system för kvalitetssäkring följer upp kvalitetsarbetet, se nedan.

Nationella regler

”Kvalitetsarbetet är en gemensam angelägenhet för högskolornas personal och studenterna.”[51]

Ett nationellt system för kvalitetssäkring av högre utbildning tillämpas under åren 2017-2022. Inom ramen för det genomför UKÄ fyra typer av granskningar: granskningar av lärosätenas kvalitetssäkringsarbete, utbildningsutvärderingar, prövningar av examenstillstånd och tematiska utvärderingar.

SLU-regler

SLU:s system för kvalitetsarbete och kvalitetssäkring beskrivs i följande dokument:

Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar (strategidokument)[52]

Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring vid SLU (anvisningar för tillämpning av ramverket/strategin)[53]

SLU:s system för kvalitetssäkring kan sammanfattas enligt följande:

  • SLU ska ha utbildningar av god kvalitet. En nödvändig förutsättning för detta är att utbildningsprocessen är av god kvalitet.
  • SLU:s definitioner av vad som är god kvalitet i utbildningsprocessen utgår från nationella och internationella överenskommelser samt lagstadgade krav. Definitionerna (kvalitetsstandarderna) är baserade på universitetets strategiska mål, värdegrund samt riktlinjer, regler och policy för utbildningen.
  • Genom systematisk kvalitetssäkring säkerställs att utbildningsprocessens alla delar uppnår den kvalitet som anges i kvalitetsstandarderna.
  • Kvalitetssäkringen stödjer en kultur där de gemensamma kvalitetsstandarderna är utgångspunkten i både arbetet med att utföra utbildning och arbetet med att utveckla stöd- och styrsystem.

Kvalitetssäkringen består av regelbundet återkommande och systematiskt genomförda nulägesanalyser och kvalitetsdialoger. Nulägesanalysen görs av berörd programnämnd medan kvalitetsdialogerna sker mellan den utbildningsansvarige på universitetsnivå (utbildningsnämnden) och berörd programnämnd. Efter kvalitetsdialogerna gör utbildningsnämnden en bedömning av om utbildningarnas kvalitetsarbete är tillräckligt för att försäkra att den verksamhet som bedrivs håller god kvalitet. I de fall där kvalitetssäkringen så motiverar fattar utbildningsnämnden beslut om adekvata åtgärder för en fortsatt utveckling mot ökad kvalitet.

Kursvärderingarna (se avsnitt 5.2 Kursvärdering) och den återkommande studiesociala undersökningen (se avsnitt 5.4. Studiesocial uppföljning) är viktiga verktyg i kvalitetsarbetet. Genom programvärderingar (se avsnitt 5.3 Programvärderingar) och alumnundersökningar kan andra aspekter av utbildningarnas kvalitet fångas upp, men dessa metoder används i mindre omfattning och inte lika systematiskt.

Vem ansvarar för vad?

Ansvaret för att SLU:s utbildningar håller hög kvalitet är fördelat mellan olika nivåer och delar inom organisationen.[54] Det huvudsakliga kvalitetsarbetet utförs av den enskilde i den dagliga gärningen: studenter, forskarstuderande och anställda.

Länkar

Kvalitetssäkring av utbildningen

Studiesociala enkäter

SLU:s alumnverksamhet

5.2 Kursvärdering

Policy

Kursvärderingar ska följas upp och användas som redskap i utbildningens kvalitetsutveckling. De ska hanteras så att både studenters och lärares integritet värnas, och en student ska därför ha möjlighet att vara anonym när kursvärderingen är skriftlig.

En bra högskoleutbildning förutsätter väl utformade och genomförda kursvärderingar, vilket i sin tur förutsätter ömsesidighet. Kursvärderingssystemet bygger på att studenterna ger konstruktiv återkoppling på kurser och undervisning, samt att lärarna behandlar kursvärderingarna som ett värdefullt instrument för kvalitetsutveckling. Studenterna ska känna att deras åsikter bemöts med intresse och respekt.

Studenterna framför sina synpunkter och erfarenheter som en del av utbildningen och utan ersättning. Eftersom kursvärderingar är frivilliga för studenterna är det viktigt att den kursansvariga institutionen informerar om och organiserar kursvärderingen så att en hög svarsfrekvens uppnås. Det är lämpligt att den studentrepresentant som deltar i sammanställningen även medverkar i detta arbete samt i schemaläggningen av kursvärderingstillfället.

Nationella regler

”Högskolan skall ge de studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan.”[55]

”Högskolan skall sammanställa kursvärderingarna samt informera om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna”.[56]

SLU-regler

Resultat och slutsatser från kursvärderingar ska redovisas i det gemensamma elektroniska kursvärderingssystemet (Evald). Där bör det i förekommande fall ingå information om justeringar i kursen, och/eller skäl till att ett kritiserat innehåll och upplägg kan kvarstå. De resultat som redovisas i sammanställningarna är siffersvar för de frågor som är gemensamma för alla kurser samt sammanfattningar av studenternas och lärarnas synpunkter.

Inför nästa gång kursen ges ska resultaten från tidigare kursvärdering presenteras, liksom information om de eventuella förändringar som föranletts av kursvärderingen.

En student har rätt att företräda studentgruppen och medverka i sammanställningen av kommentarer till en kursvärdering, ett arbete som ersätts med 400 kr per kurs Detta arvode utgör en del av kostnaderna för kursens genomförande, vilket innebär att den berörda institutionen inte får särskilda resurser för det ändamålet. Beloppet är detsamma oavsett kursens antal högskolepoäng och antalet studenter.

Vem ansvarar för vad?

SLU:s lärare och studenter har ett gemensamt ansvar för att kursvärderingar genomförs. Den kursansvariga institutionen ska

  • sammanställa och följa upp sina respektive kursvärderingar, om inte ansvarig fakultet beslutat om annan hantering,
  • redovisa resultat och slutsatser från kursvärderingar i det gemensamma elektroniska kursvärderingssystemet Evald,
  • betala kursvärderingsarvode, dock bara en gång till en student per kurstillfälle,
  • arkivera sammanställningar av kursvärderingar enligt Bilaga 4: Arkivering av kursinformation. (kommer inom kort)

Instruktioner

Den studentrepresentant som deltar i sammanställningen fyller i en blankett (se nedan) och lämnar till kursansvarig institution för att få arvodet utbetalt.

Länkar

Evald

Blankett för studentarvode

5.3 Programvärderingar

Policy

Den student som deltar i eller har avslutat ett utbildningsprogram ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på utbildningsprogrammet. SLU har som mål att programvärderingar ska genomföras fortlöpande och i anslutning till att studenter ansöker om examen. Programvärderingarna ska följas upp och användas som redskap i utbildningens kvalitetsutveckling. Dessutom ska rutiner finnas för uppföljning av programstudenter (genomströmning och avhopp).

Den student som deltar i eller har avslutat ett utbildningsprogram ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på utbildningsprogrammet genom en programvärdering. Programvärderingar ska följas upp och användas som redskap i utbildningens kvalitetsutveckling.

Vem ansvarar för vad?

Programnämnderna ansvarar för att genomföra utvärderingar av utbildningsprogrammen.[57] Programstudierektorerna ansvarar för uppföljning av studenternas resultat, såväl kvalitativt som kvantitativt.[58] Utbildningsavdelningen och planeringsavdelningen ska tillhandahålla systemstöd för uppföljning.[59]

Länkar

 

Lins (ledningsinformationssystem) (kräver inloggning

Programvärderingar

5.4. Studiesocial uppföljning

Policy

SLU genomför fortlöpande en studiesocial enkätundersökning bland alla studenter.

Vem ansvarar för vad?

Studiesociala rådet (Strå) ansvarar för genomförandet av den studiesociala enkäten.[60]

Länkar

Studiesociala enkäter

5.5 Kvalitetsdialoger

Viktiga begrepp

Gemensamma kvalitetsområden och standarder specificeras i Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar.

Vem ansvarar för vad?

I Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU anges bland annat vad som förväntas av inblandade parter före, under och efter kvalitetsdialogerna.

Instruktioner

I Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU anges bland annat planerade granskningscykler på årlig eller långsiktig basis (6 år), arbetssätt samt dokumentation.

Länkar

Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar

Anvisningar för systematisk kvalitetssäkring av utbildning vid SLU

Tillbaka till dokumentets början

6. Kursplan och kurstillfälle

6.1 Utgångspunkter
6.2 Kursplan
6.3 Betygssystem
6.4 Kurstillfälle
6.5 Inställande av kurstillfälle
6.6 Kursmoduler

6.1 Utgångspunkter

Policy

Tidig och tydlig information är viktigt för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen med ett bra resultat.

SLU-regler

För att en kurs ska kunna genomföras krävs

Vem ansvarar för vad?

En kursansvarig institution har ansvaret för att genomföra en kurs. Det kan finnas en eller flera medansvariga institutioner som medverkar i kursens genomförande.

6.2 Kursplan

Policy

Gemensamma tidsramar för kurser (datum för start och slut) är viktigt för studenternas valmöjligheter samt möjliggör samläsning mellan olika utbildningar.

Nationella regler

För all utbildning ska det finnas en kursplan.[61]

SLU-regler

SLU:s regler baseras på högskoleförordningens regler och SUHF:s rekommendationer. Det innebär att kursplanen för varje kurs vid SLU ska ange följande:

  • kurskod
  • kursnamn (titel)
  • högskolepoäng (hp)
  • typ av kurs
  • ämnen
  • utbildningens nivå
  • fördjupning
  • betygsskala
  • språk
  • förkunskapskrav
  • mål
  • innehåll
  • examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
  • eventuella övergångsbestämmelser
  • övriga upplysningar[62]
  • ansvarig institution och eventuella medansvariga institutioner

Nedan beskrivs dessa element närmare.

Kurskoden genereras av Slukurs. Kursens namn ska relatera till innehållet.

Högskolepoäng

Kursens omfattning anges i högskolepoäng (hp). En kurs ska i normalfallet omfatta 15 hp och ges på heltid i en period (det vill säga en halv termin). Om det är motiverat kan även två kurser om vardera 7,5 hp erbjudas i en period. Se vidare avsnitt 2.4 Läsår och terminstider.

Sommarkurser och fristående kurser som inte ges på helfart kan ha annan omfattning. UN kan bevilja undantag från de gemensamma tidsramarna för kurser inom enskilda program om det finns skäl för det.[63] För självständiga arbeten finns särskilda regler – se kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete).

Ämnen

Ämnesklassningen bestäms av kursens innehåll. Bilaga 3: Ämnen vid SLU inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå utgör en förteckning över ämnen och huvudområden.

Vid SLU kan en kurs klassificeras i ett eller två ämnen (dubbelklassning). Självständiga arbeten (examensarbeten) kan dock bara klassas i ett ämne.

Utbildningens nivå

Nivåklassningen kan vara något av följande:

  • förutbildning
  • grundnivå
  • avancerad nivå
  • forskarnivå (ingår ej här)
Fördjupning

Kursens plats i den successiva fördjupningen i huvudområdet för generella examina ska anges med de koder som SUHF rekommenderar (G1N, G1F, G2F, G2E, A1N, A1F, A1E, A2E, GXX, AXX – se Anvisningar för kursplaner). En kurs kan endast förekomma på en nivå och fördjupning.

Betygsskala

Se avsnitt 6.3 Betygssystem. Dessutom anges följande standardtext automatiskt för alla kurser i Slukurs:

”Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.”

Språk

Kursens språk kan vara antingen svenska eller engelska.

  • För kurser på grundnivå ingår krav på både svenska och engelska i den grundläggande behörigheten. Det medför att sådana kurser kan ha innehåll på engelska även om kursspråket är svenska.
  • För kurser på avancerad nivå ingår inget krav på språk om det inte anges som särskild behörighet. Det medför att kurser på avancerad nivå som ges på engelska inte kan ha innehåll på svenska om inte det finns med som särskilt behörighetskrav.
  • Om inget annat framgår av kursplanen, genomförs examinationen på det språk som är kursspråk.
Förkunskapskrav

Krav på särskild behörighetska anges och följande gäller:

  • Kraven ”ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen”.[64]
  • För antagning till kurs på avancerad nivå krävs att studenten totalt uppnått minst 120 hp på grundnivå.
  • För kurser på avancerad nivå som ges på engelska ska förkunskapskravet vara motsvarande gymnasieskolans kurs Engelska 6. Det är uppfyllt av den som har en kandidatexamen om 180 hp från ett svenskt lärosäte eller 120 hp avklarade studier vid SLU.
  • För kurs på grundnivå som i sin helhet ges på engelska medges undantag från förkunskapskravet på svenska. Det ska i så fall framgå av kursplanen.
Mål

Kursens målska

  • beskriva studentens förväntade studieresultat (learning outcomes); se anvisningar för kursplaner,
  • tydliggöra både ämnesmässiga och generella kompetenser,
  • formuleras med avseende på kursens nivå, fördjupning och förkunskaper och skrivas i punktform,
  • bidra till de övergripande mål som finns i respektive utbildningsplan om kursen ingår i ett eller flera utbildningsprogram,
  • alla ingå vid bedömningen av studentens prestationer.

Innehåll ska ge en kortfattad beskrivning av både ämnesmässigt innehåll och formen för kursens genomförande.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Formerna för bedömning av studenternas prestationer handlar om hur examinationen ska genomföras och vad som krävs för godkänd kurs. Om kursen innehåller obligatoriska moment ska det anges.

Dessutom anges följande standardtext automatiskt för alla kurser i Slukurs:

  • ”Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
  • Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktions­ned­sättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
  • Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ned, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
  • För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.”
Övergångsbestämmelser

Övergångsbestämmelser ska anges

  • när en kurs ändras så att examinationsformer och fordringar för godkänd kurs påverkas,
  • när en kurs läggs ned.
Övriga upplysningar

Eventuella övriga föreskrifter, som inte täcks in av kursplanens andra delar, ska anges om de är nödvändiga. Dessutom anges följande standardtext i Slukurs:

  • ”Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på.
  • Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.”

Ansvarig institution och eventuella medansvariga institutioner ska anges.

Kompletterande uppgifter

Om kursen ingår i ett eller flera utbildningsprogram ska denna koppling anges, men den uppgiften ingår inte i själva kursplanen. Likaså ska det anges huruvida kursen erbjuds som fristående kurs.

Om en annan kurs ersätter, ersätts av eller överlappar den berörda kursen ska även den informationen ingå.

Vem ansvarar för vad?

Kursansvarig institution dokumenterar kursplanen på både svenska och engelska i utbildningsdatabasen Slukurs.

Vid fakultetsövergripande samarbeten ska samråd ske med de medverkande parterna på det sätt som överenskommits mellan berörda programnämnder.

Programnämnden beslutar[65] om kursplan och eventuell programkoppling. Av kursplanen ska framgå beslutsdatum och beslutsorgan samt från när kursplanen börjar att gälla.

Programstudierektorn beslutar[66] om revidering av kursplanen. När en kursplan revideras skapas en ny version inom befintlig kurskod. Följande kvarstår oförändrat:

  • kurskod
  • kursnamn
  • antal högskolepoäng
  • ämne
  • nivå och fördjupning
  • betygsskala

Fakultetskansliet ska lämna följande till arkivering:

  • kursplan som bilaga till protokoll
  • protokoll från programnämnden
  • revidering av kursplan

Instruktioner

Det finns anvisningar för att underlätta skrivandet och ge enhetliga kursplaner, se Länkar.

Kursplanen måste finnas tillgänglig via SLU:s webbsida och antagning.se så tidigt som möjligt, men senast när man kan anmäla sig till kursen. SLU tillämpar gemensamma tidsramar för planering och beslut om utbildningsutbudet, se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

Länkar

Anvisningar för kursplaner

Mall för kursplaner (Word-format)

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU (inklusive ämnesbeskrivningar för SLU:s huvudområden)

6.3 Betygssystem

Nationella regler

”Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat. Högskolan får föreskriva vilket betygssystem som ska användas.”[67]

SLU-regler

Betygsskalor

Vid SLU används en fyrgradig målrelaterad betygsskala:

  • 5 (mycket väl godkänd)
  • 4 (väl godkänd)
  • 3 (godkänd)
  • U (underkänd)

Om det finns beslut om undantag för en viss kursmodul (delkurs/prov), en viss kurs eller ett visst program, används en tvågradig målrelaterad betygsskala:

  • G (godkänd)
  • U (underkänd)

SLU följer SUHF:s rekommendation vad gäller tillämpning av ECTS Grading Table genom att

  • sammanställa den procentuella fördelningen av godkända betyg per betygssteg för varje kurs,
  • i studieintyg (Transcript of Records) ange fördelningen av godkända betyg per betygssteg för varje avslutad kurs, i samband med information om vilket betygsystem som använts,
  • uppgifter om betygsfördelning omfattar perioden från kursens inrättande med aktuell kurskod fram till det att studenten avslutat kursen; har kursen getts vid minst två tillfällen räknar Ladok automatisk ut betygsfördelningen, på nya kurser ges ett separat intyg om studenten begär detta.
Undantag för kurser

Undantag från den fyrgradiga betygsskalan kan till exempel ges för orienterande, korta kurser och praktiskt färdighetstränande kurser, exkursioner och dylikt där examination främst grundas på studentens deltagande.

Andel kurser som får ha undantag:

  • Upp till 25 procent av kurserna inom program på grundnivå, inklusive kurser på grundnivå inom långa yrkesprogram (5 år), får examineras enligt den tvågradiga skalan, dock ej självständigt arbete.
  • Upp till 10 procent av kurserna inom program på avancerad nivå, inklusive kurser på avancerad nivå inom långa yrkesprogram (5 år) får examineras enligt den tvågradiga skalan, dock ej självständigt arbete.
Undantag för kursmoduler

Betygsskalan för kursmoduler (tidigare delkurs eller prov) kan vara en annan än den som gäller för kursen i sin helhet. Se avsnitt 6.6 Kursmoduler.

Undantag för program

Giltiga skäl för undantag från den fyrgradiga betygsskalan för alla kurser inom ett utbildningsprogram är att det saknas behov av graderade betyg för att

  • underlätta studentrörlighet mellan program och utbildningsorter,
  • göra urval inom program,
  • attrahera utländska studenter,
  • stärka studenternas anställningsbarhet,
  • underlätta samverkan med andra utbildningsanordnare och samläsning med andra program och/eller
  • utbildningen syftar till en legitimationsgrundande examen.

Följande utbildningsprogram har tills vidare undantag från den fyrgradiga betygsskalan:

  • djursjukskötarprogrammet[68], 180 hp
  • veterinärprogrammet[69], 330 hp
  • Utbildningsnämnden beslutar om undantag från den fyrgradiga betygsskalan för ett helt program.
  • Programnämnden beslutar om undantag från den fyrgradiga betygsskalan för enskilda kurser.
  • Examinator beslutar om betygsskala för kursmodul (tidigare delkurs eller prov) i enskilda kurser.
  • Utbildningsavdelningen utfärdar ett separat intyg om betygsfördelningen på nya kurser till den studenten som begär detta.

Vem ansvarar för vad?

6.4 Kurstillfälle

Viktiga begrepp

Ett kurstillfälle är ett utbildningstillfälle med start- och slutdatum för en kurs.

Flera kurstillfällens placering under ett läsår eller för ett helt utbildningsprogram beskrivs i ett så kallat ramschema, exempel:

Åk

Period   I

Period   II

Period   III

Period   IV

1

Kurs α, 15 hp

Kurs β, 15   hp

Kurs η,

7,5 hp

Kurs θ,

7,5 hp

Kurs δ, 15 hp

2

Kurs γ, 15 hp

Kurs ζ, 15 hp

Självständigt arbete, 30   hp

 

           

Policy

Grundinställningen är att kurser ska vara öppna för fristående studenter. Det är angeläget att SLU har en långsiktighet i sitt kursutbud för dessa studenter.

Programkurser kan undantas om det på grund av kapacitetsbegränsningar, innehåll och/eller förkunskapskrav är svårt eller olämpligt att erbjuda kursen för fristående studenter.

Kurser som ges på engelska kan undantas från den engelskspråkiga webbplats som UHR tillhandahåller, om det är svårt eller olämpligt att erbjuda kursen för fristående, internationella studenter. Det är viktigt att det görs ett medvetet val av vilka kurser som ska annonseras på den engelskspråkiga webbplatsen.

SLU-regler

Information om vilka kurser som startar kommande läsår ska finnas tillgänglig via SLU:s webb och antagning.se senast när ansökningsperioden för höstterminen börjar. Kurser under sommarperioden kan dock tillkomma senare.

Annonsering av en kurs ska göras så tidigt att information finns tillgänglig inför respektive ansökningsperiod. Då ska både kursplan och kurstillfälle vara beslutade, se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

Vem ansvarar för vad?

Programnämnden beslutar om vilka

  • kurstillfällen som ska erbjudas kommande läsår,
  • programkurser som ska vara öppna för fristående studenter samt
  • kurser som ges på engelska och ska undantas från UHR:s engelskspråkiga webbplats.

En kurs kan ingå i flera utbildningsprogram, även under olika programnämnder. Det ska dock alltid finnas en ansvarig programnämnd för varje kurs, vilket ska dokumenteras i Slukurs.

Vid fakultetsövergripande samarbeten ska samråd ske med de medverkande parterna på det sätt som överenskommits mellan berörda programnämnder.

SLU tillämpar gemensamma tidsramar för planering och beslut om utbildningsutbudet, se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

Länkar

Kurser på grundnivå och avancerad nivå

6.5 Inställande av kurstillfälle

Viktiga begrepp

Ett kurstillfälle är ett utbildningstillfälle med start- och slutdatum för en kurs.

Policy

Det är viktigt för studenterna att kursutbudet är förutsägbart. Därför ska programnämnderna sträva efter att inte ställa in kurstillfällen.

SLU-regler

Generellt

Ett kurstillfälle som ingår i ett fastställt kursutbud får bara i undantagsfall ställas in, och bara om det tydligt kan motiveras.

Samma organ som fastställt kursutbudet ska fatta beslutet om att ställa in ett kurstillfälle, se avsnitt 6.4 Kurstillfälle. Kurstillfälle. Beslut om inställande ska ske senast den 1 juni inför en hösttermin och senast den 15 november inför en vårtermin.

Programkurser – obligatoriska

Obligatoriska programkurser får inte ställas in om det finns programstudenter som ska läsa kursen i ordinarie studietakt, inklusive studenter som återkommer efter beviljat anstånd/studieuppehåll.

Programkurser – valbara

En valbar programkurs kan ställas in om det bland annat kan förväntas att högst 10 studenter kommer att delta – och en alternativ kurs kan erbjudas. Den alternativa kursen måste i huvudsak motsvara den sökta kursen vad gäller förkunskapskrav samt bidra till uppfyllandet av examenskraven på motsvarande sätt.

Fristående kurser

Kurser utan programkoppling kan ställas in om det bland annat kan förväntas att högst 15 studenter kommer att delta – även om ingen alternativ kurs kan erbjudas.

Inställande av kurs efter antagningsbesked

SLU kan ställa in ett kurstillfälle även efter att antagningsbesked har meddelats studenterna – men endast om något av följande krav är uppfyllt:

  • Ingen av de antagna studenterna tar sin kursplats i anspråk.
  • Det framgår av antagningsbeskedet i urval 1 att kursen kan komma att ställas in. I så fall måste detta förbehåll ha beslutats av samma organ som fastställt kursutbudet.

Vem ansvarar för vad?

Den kursansvariga institutionen ska genomföra en obligatorisk programkurs även om examinator eller annan lärare säger upp sig, blir sjukskriven eller motsvarande.

Programnämnden ska se till att det finns ett alternativt kurstillfälle som motsvarar ett inställt, valbart programkurstillfälle.

Instruktioner

En kursansvarig institutions begäran om att ställa in ett kurstillfälle ska lämnas till berörd programnämnd för beslut. Om kurstillfället ställs in ska programnämnden skyndsamt meddela både de studenter som sökt kursen och utbildningsavdelningen.

Det fakultetskansliet som ger stöd till berörd programnämnd ska lämna beslut om inställt kurstillfälle till arkivering.

6.6 Kursmoduler

Viktiga begrepp

En kursmodul är en del av en kurs med viss omfattning i högskolepoäng (hp). Tidigare benämning i Ladok var delkurs eller prov.

Inom en kursmodul kan en eller flera resultatnoteringar göras i Ladok. När alla resultatnoteringar är uppfyllda inom en kursmodul, rapporteras den kursmodulen som godkänd i Ladok.

Följande exempel avser illustrera förhållandet mellan kursmodul och resultatnotering för kursen: KE0000 Kemi, 15 hp.

Alternativ A
  • Kursmodul: 0001 Allmän kemi, 7 hp, som omfattar följande resultatnoteringar:
    • Tentamen allmän kemi
    • Laboration 1
    • Laboration 2
  • Kursmodul: 0002 Organisk kemi, 8 hp, som omfattar följande resultatnoteringar:
    • Tentamen organisk kemi
    • Laboration 3
    • Inlämningsuppgift
Alternativ B
  • Kursmodul: 0001 Tentamen, 6 hp, som omfattar följande resultatnoteringar:
    • Tentamen allmän kem
    • Tentamen organisk kemi

  • Kursmodul: 0002 Laborationer, 3 hp, som omfattar följande resultatnoteringar:
    • Laboration 1
    • Laboration 2
    • Laboration 3

  • Kursmodul: 0003 Inlämningsuppgift, 1 hp, som omfattar följande resultatnotering:
    • Inlämningsuppgift

Policy

I normalfallet ska det finnas kursmoduler för kurser som omfattar 15 hp eller mer.

Fördelar med kursmoduler:

  • Studenten får poäng för avklarade delar och får sin utbetalning av studiemedel från CSN.
  • CSN godkänner inte manuella intyg utan går på de uppgifter som finns rapporterade i Ladok.
  • Registrerade resultat underlättar vid kontroll av förkunskapskrav, till exempel att studenten har tillräckligt med poäng för att få gå nästa kurs.

SLU-regler

Kursens indelning i moduler (tidigare delkurs eller prov) ska anges för varje kurstillfälle:

  • Inför en hösttermin ska moduler finnas inlagt i Ladok senast den
    31 maj.
  • Inför en vårtermin ska moduler finnas inlagt i Ladok senast den 30 november.

Vem ansvarar för vad?

Examinatorn bestämmer kursens indelning i kursmoduler. Kursansvarig institution ansvarar för att modulerna är inlagda i Ladok inom angiven tid.

Instruktioner

Kursmoduler från föregående kurstillfälle kvarstår om inga nya moduler läggs in.

SLU tillämpar gemensamma tidsramar för planering av och beslut om utbildningsutbudet, se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

Tillbaka till dokumentets början

7. Inför och vid kursstart

7.1 Tidig kursinformation
7.2 Anmälan till kurstillfälle
7.3 Antagning till kurstillfälle
7.4 Kursstart
7.5 Registrering på kurstillfälle
7.6 Avbrott på kurstillfälle

7.1 Tidig kursinformation

Policy

Tidig och tydlig information är viktig för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen med ett bra resultat. Det är särskilt viktigt för studenter med funktionsnedsättning.

SLU-regler

Kurslitteratur

Kurslitteraturlista ska finnas tillgänglig via kurssidan senast åtta (8) veckor före kursstart.

Schema

Schema ska finnas tillgängligt via kurssidan senast fyra (4) veckor före kursstart. Schemat ska ange

  • tidsramarna för schemalagda aktiviteter, där särskilt obligatoriska moment, fältövningar, studieresor och liknande ska framgå, men innehållet i övrigt behöver inte vara specificerat,
  • datum, tid och plats för ordinarie examination samt
  • datum för första tillfälle till förnyad examination.

Om kursen medför kostnader för studieresa (eller motsvarande) ska det också framgå senast fyra veckor före kursstart, se avsnitt 3.8 Studenters kostnader och ersättningar.

Betygskriterier

Betygskriterier ska finnas tillgängliga via kurssidan senast vid kursstart. Där ska samtliga krav för godkänd kurs göras tydliga för det aktuella kurstillfället.

Det ska även framgå vilka tidsgränser som gäller för kursens prov, samt om en student måste ha genomfört kursen inom utsatt tid för att få högre betyg än godkänt.

Se vidare kapitel 8. Examination (prov) och obligatoriska moment.

Vem ansvarar för vad?

Den kursansvariga institutionen ska

  • se till att kurslitteraturlista, schema och betygskriterier finns tillgängliga på kurssidan inom angiven tid,
  • arkivera information om varje kurstillfälle enligt Bilaga 4: Arkivering av kursinformation. (kommer inom kort)

Kursledaren ska besluta om kurslitteraturlista och schema, om inte den kursansvariga institutionen bestämt en annan hantering.

Examinatorn ska besluta om betygskriterier, se avsnitt 4.5 Examinator. Betygskriterier för självständiga arbeten hanteras i kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete).

7.2 Anmälan till kurstillfälle

Nationella regler

”Den som vill antas till utbildning på grundnivå eller avancerad nivå ska anmäla det inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.”[70]

UHR samordnar hanteringen av anmälningar till högskoleutbildning i Sverige. Sista anmälningsdag för respektive termin framgår av www.antagning.se och www.universityadmissions.se.

Anmälan görs på

SLU-regler

I normalfallet ska programstudenter anmäla sig till kommande programkurser. I de fall ingen anmälan behövs till kurser inom ett program ska det framgå av programinformationen på SLU:s webb.

Vem ansvarar för vad?

Studenten ska anmäla sig i tid. I vissa fall kan dock sen anmälan göras till kurser med lediga platser.

Utbildningsavdelningen ansvarar i samarbete med berörda fakultetskanslier för programinformationen i de fall ingen anmälan behövs till kurser inom ett program.

Instruktioner

Anmälan görs på antingen www.antagning.se eller www.universityadmissions.se, beroende på om undervisningsspråket är svenska eller engelska. För inresande utbytesstudenter finns särskilda kanaler för anmälan till kurser.

Länkar

Anmälan och antagning
www.antagning.se
www.universityadmissions.se

7.3 Antagning till kurstillfälle

Nationella regler

”De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.”[71]

Undantag

”En högskola skall göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om sökanden har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren.”[72]

Villkorad antagning

Antagning kan göras även om inte förkunskapskraven är uppfyllda vid beslutet om antagning, men det kan då krävas att vissa villkor är uppfyllda vid kursstart.

Svara på antagningsbesked

Om den sökande måste svara ska antagningsbeskedet ange

En sökande som antagits till en kurs och tackat ja, men som inte tänker läsa kursen, ska så snart som möjligt tacka nej via www.antagning.se eller www.universityadmissions.se.

SLU-regler

Styrelsen för SLU har beslutat om en antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå vid SLU, se länkar.

SLU följer UHR:s riktlinjer och SUHF:s rekommendationer på området.

Reservantagning

Via www.antagning.se eller www.universityadmissions.se ser studenten sin eventuella reservplats. Kursansvarig institution kallar studenten via e-post, om studenten får plats på kursen. Studenten måste svara inom 24 timmar efter erbjudande om plats i reservantagningen.

Sen antagning

I normalfallet är alla kurstillfällen öppna för sen antagning i två veckor efter kursstart – om det finns lediga kursplatser. Därefter stängs möjligheten till sen antagning om inte institutionsstudierektorn (motsvarande) på kursansvarig institution begär undantag. Kurser för självständigt arbete (examensarbete) är generellt undantagna från den regeln. För dessa EX-klassade kurser antas en student som reserv om antagningen görs två veckor efter kursstart. Berörd kursledare avgör om sedan om studenter kan påbörja kursen.

Vem ansvarar för vad?

Studenten ska

  • tacka ja eller nej till erbjuden plats (inom 24 timmar vid reservantagning),
  • senast vid kursstart uppfylla eventuella villkor i beslutet om antagning,
  • visa den kursansvariga institutionen att villkoren är uppfyllda.

Antagningschefen beslutar om[73]

  • antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå inkl. antagning med villkor,
  • undantag från behörighetsvillkor.

Kursledaren eller den kursledaren utser ska vid behov

  • kontrollera vid kursstart att studenten uppfyller villkoren i beslutet om antagning,
  • kalla reserver via e-post enligt NyA-webben.

Instruktioner

Den sökande får e-post om att antagningsbesked finns tillgängligt via ”Mina sidor” i www.antagning.se eller www.universityadmissions.se. Kursansvarig institution kallar studenten via e-post, om studenten får plats på kursen genom reservantagning.

Länkar

Anmälan och antagning
Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå

7.4 Kursstart

Viktiga begrepp

Varje kurstillfälle har någon form av kursstart som inleder kursen. Kursstarten kan arrangeras på olika sätt.

Policy

Tidig och tydlig information är viktigt för att ge studenterna goda förutsättningar att genomföra utbildningen med ett bra resultat.

SLU-regler

Vid kursstart
  • Studenterna får en genomgång av kursens mål och betygskriterier, som finns tillgängliga i skriftlig form, se avsnitt 4.5 Examinator.
  • Samtliga krav för godkänd kurs görs tydliga för det aktuella kurstillfället, se avsnitt 8.1 Examination (prov) och betygssättning.
  • Fullständigt schema finns tillgängligt i skriftlig form. Schemat ger information om
    • datum, tid och plats för ordinarie examination (prov inklusive inlämningar och motsvarande),
    • eventuella tidsgränser för högre betyg än godkänt, se avsnitt 8.1 Examination (prov) och betygssättning
    • datum för förnyad examination (första omprov) i anslutning till kurstillfället.
  • Information ges om eventuell bonusgrundande uppgift och hur den genomförs, se avsnitt 8.1 Examination (prov) och betygssättning.
  • Om kursen innebär särskilda kostnader för studenterna ska det framgå, se avsnitt 3.8 Studenters kostnader och ersättningar.
  • Tidigare kursvärderingar (utfall och eventuella åtgärder) redovisas.
  • Information ges om hur kursvärdering ska ske, där bland annat en studentrepresentant ska utses, se avsnitt 5.2 Kursvärdering.

Om självregistrering tillämpas – se avsnitt 7.5 Registrering på kurstillfälle – bör studenterna dessutom påminnas om att registrera sig på kursen.

Vem ansvarar för vad?

Examinatorn ansvarar för att information om examination och betygssättning ges. Kursledaren ansvarar för övrig information och att kursinformationen enligt ovan finns tillgänglig på kurssidan inom angiven tid, om inte kursansvarig institution beslutet om annan hantering.

Den kursansvarig institutionen ska arkivera information om varje kurstillfälle enligt Bilaga 4: Arkivering av kursinformation. (kommer inom kort)

7.5 Registrering på kurstillfälle

Viktiga begrepp

Registrering bekräftar att studenten tar sin plats i besittning.

Självregistrering innebär att studenten själv registrerar sig på kursen.

Fortsättningsregistrering görs varje ny termin när en kurs löper över flera terminer.

Omregistrering kan göras när en student behöver följa (delar av) en kurs på nytt. Det behövs dock inte göras omregistrering för att studenten ska delta i förnyad tentamen, men studenten ska anmäla sig till tentamen på vanligt sätt.

Policy

Studenterna ska erbjudas självregistrering eller registreras av den kursansvariga institutionen snarast efter kursstart. Självregistrering är normen, men gäller inte för den första kursen på utbildningsprogram som börjar på grundnivå.

SLU-regler

Registrering

I normalfallet är självregistreringen öppen fem (5) vardagar före kursstart och dagen för kursstart. Den kursansvariga institutionen kan bestämma andra tider för självregistreringen. För kurser med reservantagna studenter bör dock självregistreringen stänga vid kursstart, så att reserver kan kallas.

När den kursansvariga institutionen gör registreringen (det vill säga när självregistrering inte tillämpas) ska studenten registreras i Ladok snarast, dock senast tre vardagar efter kursstart eller tre vardagar efter att studenten påbörjade kursen.

Förlorad kursplats

En student som uteblir från kursstart och inte har självregistrerat sig kan förlora sin plats på kursen, om hen inte i förväg har meddelat den kursansvariga institutionen skälen för att utebli från kursstarten. Vilka skäl som godtas anges i avsnitt 8.6 Särskilda skäl.

Sen kursstart

Om en student inte har förlorat sin plats på en kurs som börjat, kan hen påbörja kursen efter kursstart.

Vem ansvarar för vad?

Kursledaren ska besluta

  • om en antagen student förlorar sin kursplats; student ska meddelas per e-post,
  • om det är möjligt att påbörja en kurs efter kursstart; efter två (2) veckor krävs dock beslut av institutionsstudierektorn (motsvarande) på kursansvarig institution för att kunna göra sen antagning, se avsnitt 7.3 Antagning till kurstillfälle.

Utbildningsregistreringsroll med behörighet att arbeta i Ladok krävs för att kunna göra kursregistrering.

Instruktioner

Meddelande om förlorad kursplats kan formuleras enligt följande: ”Idag har kursen börjat. Du har inte registrerat dig och inte deltagit i kursstarten. Du har inte heller meddelat förhinder för att delta i kursstarten. Det medför att du har förlorat din plats på kursen och nu övergår platsen till en reserv.”

7.6 Avbrott på kurstillfälle

Viktiga begrepp

Avbrott på kurs innebär att studenten avbryter definitivt sina studier på en kurs. Det kräver ett besked från studenten.

Om en student vill avbryta en kurs inom tre veckor efter kursstart kallas det tidigt avbrott på kurs. Vid tidigt avbrott kan studenten söka till kursen igen vid ett senare tillfälle.

SLU-regler

Om en student vill avbryta en kurs senare än tre veckor efter kursstart kan studenten inte söka kursen igen. Om studenten ändå söker kursen kommer hen att uppmanas kontakta den kursansvariga institutionen för information om omregistrering och förnyad examination (omprov).

Vem ansvarar för vad?

Studenten ska

  • själv anmäla tidigt avbrott (inom tre veckor efter kursstart) via ”Ladok student” på studentwebben,
  • meddela avbrott på kurs (senare än tre veckor efter kursstart) till den kursansvariga institutionen.

Den kursansvariga institutionen ska

  • rapportera avbrott i Ladok för den student som avbryter studierna på kursen senare än tre veckor efter kursstart,
  • ha en rutin för uppföljning av studenter som avbryter kursen inom tre veckor efter kursstart; det krävs dock ett besked från studenten för att ett avbrott ska kunna registreras.

Instruktioner

Treveckorskontrollen kan genomföras med en e-postförfrågan till de studenter som inte deltagit alls eller haft mycket låg närvaro/aktivitet under de tre första veckorna av kursperioden.

Länkar

Studieuppehåll och studieavbrott

Tillbaka till dokumentets början

8. Examination (prov) och obligatoriska moment

8.1 Examination (prov) och betygssättning
8.2 Tid, plats och anmälan för tentamen
8.3 Regler för skriftliga tentamina
8.4 Andra typer av examination (prov)
8.5 Obligatoriska moment
8.6 Särskilda skäl
8.7 Betygsbeslut
8.8 Resultatrapportering och dokumentation
8.9 Återkoppling och tentamensutlämning
8.10 Alternativt examinationstillfälle
8.11 Förnyad examination (omprov)
8.12 Begränsningar i förnyad examination (omprov)

8.1 Examination (prov) och betygssättning

Viktiga begrepp

Det finns olika former av examination (prov). En examination kan bestå av flera delar, till exempel ett antal laborationer, seminarier, exkursioner eller gästföreläsningar. I normalfallet meddelas inget resultat på en sådan examination förrän alla delar är genomförda.

Nationella regler

”Betyg ska sättas på en genomgången kurs om inte högskolan föreskriver något annat.”[74] Förvaltningslagen ställer också krav på den myndighetsutövning som examination innebär.

SLU-regler

Examinatorn ska bestämma ett betyg på en students prestation i en kurs utifrån målen i kursplanen, se avsnitt 4.5 Examinator. Det innebär en kvalitativ bedömning av studentens kunskaper, färdigheter och förmågor, baserat på en eller flera examinationer. I fordringarna för godkänd kurs kan även en kvantitativ bedömning ingå, till exempel närvaro på obligatoriska moment.

Generellt

Om inget annat framgår av kursplanen, genomförs examinationen på det språk som är kursspråk.

En godkänd examination går inte att göra om för ett högre betyg.

De angivna betygskriterierna kan skilja sig mellan olika kurstillfällen av samma kurs. Den student som avslutar en kurs efter ett uppehåll blir bedömd enligt de kriterier som gäller det kurstillfälle när kursen avslutas, oavsett vilka kriterier som gällde när hen påbörjade kursen.

I utbildning som ges i samarbete med ett annat lärosäte kan andra villkor gälla för examinationen. I normalfallet tillämpas de regler som gäller på den kursansvariga institutionens lärosäte.

Individuell bedömning

Examinationen kan genomföras enskilt eller i grupp, men ska utformas så att en individuell bedömning kan göras. Därför ska exempelvis grupparbeten redovisas så att examinatorn kan urskilja den enskilda studentens bidrag.

Examinatorn kan begära kompletterande redogörelse av studenten, om det behövs för att bedöma den individuella prestationen.

Kursplanen styr

I varje kursplan anges de examinationsformer och fordringar för godkänd kurs som ligger till grund bedömningen av studentens prestation, se avsnitt 6.2 Kursplan. Avvikelser från kursplanen kan dock ske i följande fall:

  • Om det finns skäl har examinatorn rätt att ge kompletteringsuppgift (ersättningsuppgift, ”rest”) till en student som inte uppnått godkänt resultat på ett prov. Se avsnitt 8.6 Särskilda skäl. En sådan komplettering ska följa de tider som anges för förnyat prov i tillämpliga delar.
  • Om en student har ett beslut från SLU om särskilt pedagogisk stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
  • Om en kursplan ändras eller en kurs läggs ned kan anpassningar i examinationen tillåtas för den student som är antagen enligt en tidigare kursplan. Se avsnitt 8.11 Förnyad examination (omprov).
Bonusgrundande uppgifter

Det kan förekomma bonusgrundande uppgifter utan att det anges i kursplanen. Det får dock inte finnas något krav att studenten måste genomföra sådana uppgifter för att bli godkänd. Examinatorn ansvarar för att information om eventuella bonusgrundande uppgifter ska ges vid kursstart.

Tidsgränser för överbetyg

För att en student ska få högre betyg än godkänt (4 eller 5) kan det krävas att hen godkänts inom den tid som examinatorn bestämt, vilket ska framgå tydligt av betygskriterierna för de högre betygsgraderna.

Generellt gäller följande:

  • För tentamen: Vid kursens första omtentamenstillfälle ska det alltid vara möjligt att få högre betyg än godkänt (4 och 5 i förekommande fall). För ytterligare omtentamen finns normalt inte möjlighet till högre betyg än godkänt om det finns en tidsgräns för överbetyg. Om det finns särskilda skäl (se avsnitt 8.6 Särskilda skäl) kan dock de högre betygsgraderna vara möjliga även då.
  • För inlämningsuppgift (eller motsvarande): De tidsgränser som anges vid kursstart gäller för inlämning. Om det finns särskilda skäl (se avsnitt 8.6 Särskilda skäl) ska förlängd tidsgräns medges och det ska fortfarande vara möjligt att få högre betyg än godkänt (4 och 5 i förekommande fall).
  • För självständigt arbete (examensarbete): Se kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete).
Moduler

I Ladok kan en kurs delas in i moduler, se avsnitt 6.6 Kursmodul. Inom en kursmodul kan en eller flera resultatnoteringar göras i Ladok. När alla resultatnoteringar är uppfyllda inom en kursmodul, rapporteras den kursmodulen som godkänd i Ladok.

Vem ansvarar för vad?

Examinatorn ska besluta om betygskriterier, se avsnitt 4.5 Examinator. Betygskriterier för självständiga arbeten hanteras i kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete).

Tillbaka till kapitlets början

8.2 Tid, plats och anmälan för tentamen

Viktiga begrepp

En tentamen (tenta) kan vara antingen skriftlig (på papper eller digitalt) eller muntlig. I tillämpliga delar gäller reglerna även för andra examinationsformer.

SLU-regler

Obligatorisk tentamensanmälan
  • Från och med höstterminen 2018 införs anmälan till alla tentamina, även ordinarie tentamen.
  • Från och med höstterminen 2019 blir det obligatoriskt med anmälan till alla tentamina. Då får en student inte delta vid tentamenstillfället om hen inte har anmält sig.
  • Anmälan till tentamen ska ske minst tio (10) vardagar före tentamenstillfället.
  • Den student som har beslut och rekommendation från SLU om särskilt pedagogiskt stöd och önskar anpassad examination ska kontakta kursledaren eller kursadministratören i god tid, helst vid kursstart men senast femton (15) vardagar före examinationen.
  • Ordinarie tentamina och andra former av examination vid campusbaserad undervisning genomförs normalt under vardagar kl. 8–17 inom aktuellt kurstillfälle.
  • Hemtentamen och inlämningsuppgifter ska gå att genomföra under normal arbetstid (vardagar kl. 8-17), även om dessa sträcker sig över flera dagar inom aktuellt kurstillfälle.
  • Omtentamina och alternativa examinationstillfällen får genomföras under andra tider än vardagar kl. 8–17 inom aktuellt kurstillfälle.
  • Tentamina och andra former av examination genomförs inte mellan jul- och nyårshelgerna eller under juli månad. Sommarkurser får dock ha tentamina eller andra former av examination under juli månad.
  • Tentamen och andra former av examination ska i normalfallet genomföras på angiven plats och tid, vilket ska framgå av kursens schema.
  • Sena ändringar av plats och tid kan innebära att SLU måste erbjuda ett alternativt examinationstillfälle om någon student blir förhindrad att inställa sig på rätt plats i rätt tid.
Tid för genomförande
Plats för genomförande

SLU kan tillåta en student att genomföra en tentamen på annan ort, om tentamen kan genomföras på ett rättssäkert sätt och utan betydande extra kostnader. Det innebär att samma tentamen och samma tid ska gälla för alla studenter vid samma tentamenstillfälle. I första hand ska andra SLU-orter väljas.

Skäl för att få genomföra tentamen på annan ort kan vara att studenten

  • har särskilda skäl, se avsnitt 8.6 Särskilda skäl,
  • bedriver utbytesstudier i annat land,
  • har bedrivet utbytesstudier vid SLU, men finns nu i annat land,
  • bedriver studier på annan SLU-ort än den där tentamen ges.

Vem ansvarar för vad?

Tentamen på annan ort

Studenten ska kontakta examinatorn eller kursledaren med sin begäran (blankett finns, se Länkar). Vid tentamensanmälan ska studenten ha undersökt om det finns tentamenslokal och tentamensvakt på den ort där hen önskar genomföra tentamen.

Examinatorn ska för varje examination besluta om SLU kan tillåta en student att genomföra tentamen på annan ort. Det räcker inte att studenten har skäl, rättssäkert och resurser måste också beaktas.

Kursledaren bestämmer om eventuell ändring av plats och tid för tentamen och ansvarar för att studenterna informeras.

Instruktioner

Information om hur studenterna ska anmäla sig till en tentamen.

Länkar

Blankett för ansökan om tentamen på annan ort

Tillbaka till kapitlets början

8.3 Regler för skriftliga tentamina

Detta avsnitt gäller genomförandet av skriftlig (på papper eller digitalt) tentamen (salstentamen, ”tenta”) vid den kursansvariga institutionen vid SLU. Andra regler kan tillämpas vid beställd utbildning, utbildningssamarbeten med andra lärosäten eller när tentamen genomförs vid ett annat lärosäte.

Policy

Skriftliga tentamina ska genomföras så att studenternas identitet inte är känd av examinatorn under bedömningen av svaren, men tentamensvakterna måste kontrollera och dokumentera vilka studenter det är som genomför tentamen.

SLU-regler

Obligatorisk tentamensanmälan

Se avsnitt 8.2 Tid, plats och anmälan för tentamen.

Tentamensvaktsutbildning och intyg

Samtliga tentamensvakter ska ha fullgjort och blivit godkända på en speciell utbildning för tentamensvakter. Läsåret 2018/19 utgör dock en övergångsperiod då det är möjligt att tjänstgöra som tentamensvakt även om man inte har blivit godkänd på utbildningen. En tentamensvakt måste även ha lämnat in ett skriftligt intyg att hen har tagit del av och förbinder sig att följa gällande tentamensregler vid SLU.

Efter den 1 september 2019 ska inte examinatorn eller medrättande lärare vara tentamensvakter.

Antal tentamensvakter

Antalet tentamensvakter anpassas efter antalet studenter vid tentamenstillfället:

  • Det ska i normalfallet finnas minst två (2) tentamensvakter vid genomförandet av ett skriftligt prov.
  • Det ska finnas minst tre (3) tentamensvakter i de fall det är fler än sextio (60) studenter anmälda till tentamen och tentamenssalen saknar toalett.
  • Det kan räcka med en (1) tentamensvakt i de fall det är färre än sex (6) studenter anmälda till tentamen.
  • Tentamensvakterna ska infinna sig i tentamenslokalen i så god tid före tentamensstarten att tentamen kan börja på utsatt tid.
  • Studenterna ska infinna sig i tentamenslokalen i god tid före tentamensstarten.
  • Studenter som kommer efter utsatt starttid får vänta upp till 30 minuter efter tentamensstarten på att bli insläppta.
  • Studenter som kommer senare än 30 minuter efter utsatt starttid får inte delta vid tentamenstillfället.
  • Ingen student får lämna tentamenslokalen under de första 45 minuterna av tentamenstiden.
Tidsregler vid tentamensstart
Åtgärder innan tentamen börjar

Studenten ska

  • ta med eget skrivmateriel (såsom penna och linjal) till tentamen. För övrigt får inga hjälpmedel användas, om inte kursledaren eller examinatorn uttryckligen meddelat undantag. Uppgift om vilka hjälpmedel som är tillåtna ska framgå av tentamensuppgiften/provformuläret i förekommande fall.
  • uppvisa legitimation vid ankomst till tentamenslokalen.
  • notera tilldelad anonymitetskod, som sedan ska skrivas på varje löst blad som studenten avser lämna in. Se avsnittet Anonymitetskoder nedan.
  • följa tentamensvaktens anvisningar om placering i tentamenslokalen.
  • ta fram allt hen behöver och får ha med under tentamenstiden ur sina väskor eller motsvarande och sedan placera väskor och ytterkläder på angiven plats. Under pågående tentamen får en väska öppnas endast i närvaro av en tentamensvakt.
  • lägga mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning avstängda i medhavd väska där de ska vara under hela tentamenstiden. Endast elektronisk utrustning som utgör godkända hjälpmedel får finnas på tentamensplatsen.
  • låta giltig legitimation ligga väl synlig på tentamensplatsen under hela tentamenstiden. Skrymmande och oöverskådliga personliga tillhörigheter som plastpåsar, matlådor, pennskrin, glasögonfodral, plånbok och liknande får inte finnas på tentamensplatsen under tentamenstiden.

Tentamensvakten ska

  • kontrollera studenternas legitimation vid ankomst till tentamenslokalen; efter den 1 september 2019 får endast anmälda studenter delta i tentamen,
  • förse studenterna med en anonymitetskod om inte det skett vid tentamensanmälan; se avsnittet Anonymitetskoder nedan,
  • placera studenterna i tentamenslokalen; fri placering är inte tillåten,
  • informera om
    • vad som får finnas på tentamensplatsen samt var studenterna ska placera övriga personliga tillhörigheter under tentamenstiden,
    • hur studenterna kan få kontakt med kursledaren eller examinatorn under tentamenstiden i förekommande fall
    • eventuell paus kommer att medges samt tidpunkt och plats för den i förekommande fall,
  • dela ut skrivpapper; bara sådant papper får användas av studenterna,
  • dela ut tentamensuppgiften/provformuläret till de studenter som anmält sig till respektive tentamen.
Under tentamenstiden

I tentamenslokalen ska ordning och tystnad råda under hela tentamenstiden. Samtal mellan studenterna får inte förekomma.

En tentamensvakt kan vid behov kräva omflyttning av studenterna under pågående tentamenstid.

När två eller flera tentamensvakter tjänstgör ska en vara placerad framför och en bakom studenterna. En ensam tentamensvakt ska vara placerad framför studenterna.

Tentamensvakterna ska ha uppmärksamheten koncentrerad på studenterna och med lämpliga intervaller vandra runt i tentamenslokalen.

Tentamensvakterna måste själva uppträda så att studenterna inte blir störda. Det gäller även när en tentamensvakt kommunicerar med en annan anställd eller med enskilda studenter under tentamenstiden.

En tentamensvakt, kursledare och/eller examinator får kontrollera eventuella hjälpmedel och studenternas personliga tillhörigheter på tentamensplatsen.

Om toaletten inte finns i direkt anslutning till tentamenslokalen ska en tentamensvakt följa med studenten till toaletten och vakta utanför.

Studenterna kan beviljas kortare paus under tillsyn av en tentamensvakt. Inga samtal får förekomma med någon i anslutning till en sådan paus.

Tentamensinlämning

Ingen student får lämna tentamenslokalen permanent utan att lämna in tentamen. Även en ”blank” tentamen ska lämnas till tentamensvakten.

Varje student ska legitimera sig även vid inlämning av tentamen.

Samtliga lösa blad som lämnas in ska vara försedda med studentens kod. Tentamensvakten ska räkna och notera antalet inlämnade lösa blad. Se avsnittet Anonymitetskoder nedan.

Om sekretess föreligger ska det framgå av tentamensuppgiften/provformuläret och då ska allt utdelat tentamensmaterial inklusive provformuläret lämnas in vid tentamens slut. Se även avsnitt 8.9 Återkoppling och tentamensutlämning.

Efter avslutad tentamen ska en tentamensvakt lämna studenternas alla inlämnade blad samt inlämnings- respektive kodlista vidare enligt den anvisning som getts för respektive tentamenstillfälle. Se avsnittet Anonymitetskoder nedan.

Anpassad tentamen

En student kan ha möjlighet till anpassad tentamen. Det kräver rekommendation av samordnaren av särskilt pedagogiskt stöd.

Anpassad tentamen kan till exempel innebära att studenten får förlängd skrivtid, använder dator med talsyntes och rättstavningsprogram, skriver i mindre grupp eller gör en tentamen uppdelad på två tillfällen. Se avsnitt 3.5 Studera med funktionsnedsättning.

Den student som har beslut och rekommendation från SLU om särskilt pedagogiskt stöd och önskar anpassad examination ska kontakta kursledaren eller kursadministratören i god tid, helst vid kursstart men senast femton (15) vardagar före examinationen. Examinatorn beslutar hur en eventuell anpassad tentamen ska genomföras.

Det kan vara svårt att upprätthålla anonymiteten för studenter som genomför anpassad tentamen, men det ska göras så långt möjligt.

Utrymning vid nödsituation

Vid en eventuell nödsituation (till exempel brandlarm) ska alla studenter lämna tentamenslokalen enligt tentamensvaktens och/eller utrymningsledarens instruktioner. Vid utrymning avslutas tentamen med omedelbar verkan.

Det åligger tentamensvakten att se till att examinatorn eller kursledaren blir underrättad om avbrottet, och examinatorn avgör om eventuella inlämnade tentamina ska rättas.

Studenterna ska erbjudas ett nytt tentamenstillfälle, vilket räknas som ersättning för det tentamenstillfälle som fick avbrytas på grund av utrymning, se avsnitt 8.10 Alternativt examinationstillfälle. Kursledaren ansvarar för att meddela studenterna när detta äger rum.

Misstänkt fusk

Om en tentamensvakt upptäcker eller misstänker fusk, det vill säga att någon student genom otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid provet, ska tentamensvakten

  • anteckna studentens namn och personnummer,
  • uppmana studenten att lämna ifrån sig eventuellt bevismaterial,
  • anteckna sina iakttagelser kring händelsen ifråga samt
  • skriftligen anmäla händelsen till prefekten vid den kursansvariga institutionen (blankett finns, se länkar).

Tentamensvakten får inte tvinga en student att lämna ifrån sig eventuellt bevismaterial. Kroppsvisitation eller andra tvångsmedel är inte tillåtna.

Studenten får inte avvisas eller tvingas avbryta provet vid misstanke om fusk.

En särskild utredning av det inträffade äger rum efter tentamen. Disciplinära åtgärder och hanteringen av disciplinfall beskrivs i avsnitt 10.4 Disciplinära åtgärder.

Störande beteende

Om en student uppträder störande eller hindrande under en tentamen, kan hen beordras att omedelbart lämna tentamenslokalen. Tentamensvakten ska anteckna vad som inträffat och skriftligen anmäla händelsen till prefekten vid den kursansvariga institutionen.

En särskild utredning av det inträffade äger rum efter tentamen. Disciplinära åtgärder och hanteringen av disciplinfall beskrivs i avsnitt 10.4 Disciplinära åtgärder.

Anonymitetskoder

I början av tentamen ska varje student förses med en anonymitetskod som studenten ska skriva på varje löst blad som hen avser lämna in. Om inte studenterna försetts med anonymitetskoder vid tentamensanmälan ska en tentamensvakt se till att alla anonymitetskoder finns på en kodlista där kopplingen mellan studenterna och koderna görs. Kodlistan förseglas i ett kuvert och signeras av någon av studenterna.

Utöver kodlistan ska det finnas en lista över studenterna, där en tentamensvakt för varje student noterar inlämnad tentamen, uppvisad fotolegitimation och antal inlämnade lösa blad.

Efter avslutat tentamenstillfälle ska de båda listorna (kodlistan och inlämningslistan) överlämnas till den kursansvariga institutionen eller motsvarande enligt den anvisning som getts för respektive tentamenstillfälle. Kodlistan ska sedan förvaras på ett betryggande sätt till dess att tentamensresultaten är fastställda.

När tentamensresultaten offentliggörs genom anslag eller på kurssida ska studenternas koder (ej namn och/eller personnummer) anges tillsammans med tentamensresultaten.

Kuvertet med koderna öppnas efter att tentamensresultaten gjorts kända. När kuvertet öppnas ska en student eller annan person utanför kursledningen intyga att kuvertet är obrutet genom att signera det.

Den kursansvariga institutionen ska arkivera information om kurser och tentamina enligt avsnitt 8.8 Resultatrapportering och dokumentation.

Länkar

Handläggningsrutiner vid misstanke om fusk vid SLU

Blankett för anmälan om misstänkt fusk

Tillbaka till kapitlets början

8.4 Andra typer av examination (prov)

Viktiga begrepp

Vid en hemtentamen utför studenten provet utan vaktning och på annan plats än i SLU:s lokaler.

Inlämningsuppgifter är uppgifter (av enskilda studenter eller i grupp) projektarbeten med mera, där någon form av redovisning ska lämnas som underlag för examination.

SLU-regler

Muntlig tentamen

En muntlig tentamen får spelas in för att underlätta dokumentationen. I så fall ska studenterna i förväg informeras om det. Det är också möjligt att flera personer medverkar vid en muntlig tentamen, till exempel en för examination och en för observation.

Inlämningsuppgift och hemtentamen

Studenten ansvarar själv för att redovisningen av en inlämningsuppgift eller svar på en hemtentamen kommer examinatorn tillhanda inom angiven tid. En redovisning eller ett tentamenssvar som lämnas in efter angiven tidpunkt behöver inte bedömas förrän vid nästa provtillfälle, men räknas då som två förbrukade provtillfällen. Om det finns särskilda skäl (se avsnitt 8.6 Särskilda skäl) eller systemtekniska problem som orsakat förseningen, bör examinatorn bedöma även den redovisning eller det tentamenssvar som lämnats in för sent.

Om studenten förväntas genomföra sin inlämningsuppgift eller hemtentamen individuellt, ska det tydligt framgå av uppgiften Examinatorn kan begära att studenten redogör muntligt för sin individuella prestation i efterhand.

Studentens svar på en hemtentamen ska granskas via Urkund (eller motsvarande). Examinatorn ansvarar för att granskning görs efter inlämning.

Självständigt arbete (examensarbete)

Se kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete).

Tillbaka till kapitlets början

8.5 Obligatoriska moment

Viktiga begrepp

Obligatoriska moment (såsom obligatorier, obligatorisk närvaro, obligatorisk deltagande) kan gälla till exempel praktik, laborationer, seminarier, exkursioner eller klinikvistelser.

Policy

Obligatoriska moment ska kunna motiveras av kursmålen.

SLU-regler

Generellt

Om en kurs innehåller obligatoriska moment ska det anges i kursplanen, och samtliga krav för godkänd kurs ska senast vid kursstarten göras tydliga för aktuellt kurstillfälle, se avsnitt 7.4 Kursstart. Därefter får obligatoriska moment normalt inte flyttas eller läggas till i schemat.

I undantagsfall får obligatoriska moment flyttas efter kursstart, men då måste de studenter som inte kan delta på grund av flytten få möjlighet att göra en ersättningsuppgift under kursperioden.

Rätt till undervisning

Den student som antagits till och registrerats på en kurs har rätt att få undervisning och/eller handledning under det kurstillfälle hen blivit antagen till.

Den student som av särskilt skäl (se avsnitt 8.6 Särskilda skäl) inte kan delta i ett obligatoriskt moment ska beredas tillfälle att ta igen det på lämpligt sätt – hur bestäms av examinatorn. Om möjligt görs det i anslutning till aktuellt kurstillfälle, men vissa obligatoriska moment kan inte genomföras förrän vid ett kommande kurstillfälle, se avsnitt 8.5 Obligatoriska moment.

Den student som är frånvarande vid obligatoriskt moment utan särskilt skäl kan inte räkna med någon särskild lösning på de problem som kan bli följden.

Möjligheten att ta igen obligatoriska moment kan begränsas när en kurs läggs ned, se avsnitt 8.5 Obligatoriska moment.

Ersättningsuppgift

Examinatorn får besluta om ersättningsuppgift i stället för ett obligatoriskt moment, om det finns skäl för det och om det är möjligt med avseende på kursens mål och resurser. Uppgiftens innehåll och omfattning ska då motsvara det moment som ska ersättas.

Kommande kurstillfälle

Frånvaro från obligatoriskt moment kan medföra att studenten måste delta i det missade momentet vid ett kommande kurstillfälle med följande begränsningar:

  • En student som haft särskilt skäl (se avsnitt 8.6 Särskilda skäl) för sin frånvaro vid första kurstillfället har rätt att delta i missat moment vid ett kommande kurstillfälle.
  • Den student som saknat särskilt skäl för sin frånvaro vid första kurstillfället har möjlighet att delta i missat moment vid ett kommande kurstillfälle – om det finns plats.
Nedlagd kurs

I samband med beslut om att lägga ned en kurs ska övergångsregler fastställas för hur kursens obligatoriska moment kan slutföras av studenter som inte uppnått godkänt resultat på kursen. Hur omfattande dessa åtgärder ska vara beror på hur många studenter som är berörda och vilka typer av obligatoriska moment som ingår.

Studenter som berörs av en nedlagd kurs ska erbjudas minst en förnyad möjlighet att uppfylla obligatoriekraven inom två år efter det sista kurstillfället.

Om det finns särskilda skäl kan en student ges ytterligare en möjlighet att genomföra obligatoriska moment. Vilka skäl som omfattas anges i avsnitt 8.6 Särskilda skäl, och det kan också röra sig om långa utlandsstudier.

Vem ansvarar för vad?

När en kurs läggs ned ska beslut om övergångsregler fattas av samma instans som beslutar om kursplan eller revidering av kursplan, se avsnitt 6.2 Kursplan.

Den kursansvariga institutionen ansvarar, i samråd med programstudierektor när det gäller programstudenter, för att berörda studenter informeras om vilka möjligheter som finns att slutföra obligatoriska moment när en kurs läggs ned.

Den student som vill få ytterligare möjlighet att genomföra obligatoriska moment ska lämna in en skriftlig ansökan som är väl motiverad. Det är ansvarig fakultet (som den kursansvariga institutionen hör till) som beslutar om ytterligare möjlighet ska erbjudas. Beslut fattas av den inom fakultetsledningen som har ansvar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, om inte fakulteten beslutat om en annan hantering.

Instruktioner

Omregistrering i Ladok ska göras för den student som ska delta i undervisning inklusive obligatoriska moment efter att första kurstillfället (där studenten varit förstagångsregistrerade) är slut. Omregistrering kan ske även för en kurs som inte längre ges. För att endast genomföra en förnyad tentamen behövs dock ingen omregistrering, men studenten ska anmäla sig till tentamen på vanligt sätt.

Övergångsregler ska införas i kursplanen, se avsnitt 6.2 Kursplan. Se även avsnitt 8.12 Begränsningar i förnyad examination (omprov).

Tillbaka till kapitlets början

8.6 Särskilda skäl

Viktiga begrepp

I utbildningshandboken hänvisas på flera ställen till begreppet särskilda skäl. Om inget annat anges, omfattar särskilda skäl följande:

  • egen sjukdom eller eget olycksfall
  • medicinska skäl vid egen graviditet
  • familjeangelägenhet
  • släktangelägenhet
  • anpassad studiegång på grund av dokumenterad funktionsnedsättning
  • studentfackligt uppdrag
  • offentligt uppdrag
  • inkallelse till tjänstgöring i civil- eller totalförsvaret

Med familjeangelägenhet avses framför allt barns födelse, tillfällig vård av barn, sjukdomsfall, dödsfall och begravning inom egen familj. Med sjukdomsfall menas sjukdomstillstånd som kräver studentens närvaro. Som egen familj räknas studentens make/maka, sambo, barn och sambons barn.

Med släktangelägenhet avses framför allt allvarligare sjukdomsfall, förestående eller inträffat dödsfall och begravning inom egen släkt. Med allvarligare sjukdomsfall menas livshotande eller akut sjukdomstillstånd som kräver studentens närvaro. Som egen släkt räknas studentens föräldrar, svärföräldrar, far- och morföräldrar, fosterföräldrar och syskon. Sambons föräldrar räknas som svärföräldrar.

Med studentfackligt uppdrag avses uppdrag där studenten är student­representant i något av SLU:s organ, SLUSS:s organ eller samarbetsorgan.

Med offentligt uppdrag avses uppdrag (ej anställning) som nämndeman, vid statlig eller kommunal myndighet eller i samband med allmänna val eller val inom den kommunala representationen.

Vem ansvarar för vad?

Studenten bör – om det är möjligt – meddela den kursansvariga institutionen (kursledaren eller motsvarande) i förväg om hen blir förhindrad att genomföra en examination eller delta i ett obligatoriskt moment på grund av något särskilt skäl.

Kursledaren eller examinatorn kan – om det behövs – begära underlag som styrker studentens hävdande av särskilt skäl.

Tillbaka till kapitlets början

8.7 Betygsbeslut

Policy

Vid alla examinationer ska studenternas prestationer bedömas så snart som möjligt.

Nationella regler

Grundregeln är att gynnande beslut inte får ändras till det sämre för den enskilde.[75]

Ändring av betyg
  • Om ett betyg innehåller en uppenbar oriktighet på grund av ett ”skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende”[76] ska beslutet rättas av examinatorn. Sådan ändring kan innebära höjning eller sänkning av betyget.
  • Betyg (och andra beslut) kan ändras även negativt om det upptäcks att de blivit fel på grund av andra omständigheter än uppenbar oriktighet på grund av ett ”skrivfel, räknefel eller liknande förbiseende”. Det gäller till exempel fall där fusk har upptäckts.
  • Rättelser som är till nackdel för en student måste ske med stor försiktighet och endast när det är fråga om klara fall. Innan en sådan rättelse görs ska studenten normalt ges möjlighet att yttra sig.
  • Betygbeslut ingår inte bland de beslut som kan överklagas[77] men en student har rätt att begära omprövning hos examinatorn.
  • ”Finner en examinator att ett beslut om betyg är uppenbart oriktigt på grund av nya omständigheter eller av någon annan anledning, skall han eller hon ändra beslutet, om det kan ske snabbt och enkelt och om det inte innebär att betyget sänks.”[78]
Omprövning av betyg

SLU-regler

Examinatorn beslutar om betyg, se avsnitt 4.5 Examinator, och meddelar resultat från en examination

  • senast 15 vardagar efter det schemalagda genomförandet och
  • minst 10 vardagar före den förnyade examinationen (omprov, omtentamen eller motsvarande).
Omprövning av betyg

Begäran om omprövning bör inlämnas skriftligen så snart som möjligt och med skäl för den begärda omprövningen (blankett finns, se länkar).

Förnyad examination medan omprövning pågår, se avsnitt 8.11 Förnyad examination (omprov).

Vem ansvarar för vad?

Det är den examinator som beslutat om ett betyg som även ska besluta om eventuell ändring av det betyget. Endast undantagsvis kan en annan examinator utses för att besluta om en sådan ändring.

Instruktioner

Som förutsättningarna enligt högskoleförordningen är utformade är det bara klart oriktiga beslut att omfattas av omprövningsskyldigheten. Vanligtvis är det inte fråga om att göra en ny bedömning av en redan bedömd examinationsuppgift. Ett exempel på när omprövning kan göras är om en student vid en skriftlig tentamen skrivit en del av sitt svar på en fråga i utrymmet för en annan fråga och detta inte uppmärksammats tidigare.

Länkar

Blankett för begäran om omprövning av betyg 

Tillbaka till kapitlets början

8.8 Resultatrapportering och dokumentation

Viktiga begrepp

En kursmodul är en del av en kurs med viss omfattning i hp. Tidigare benämning i Ladok var delkurs eller prov. En kursmodul kan bestå av flera resultatnoteringar.

Policy

Resultat från examinationer ska rapporteras i Ladok så snart som möjligt.

SLU-regler

Resultat av en examination ska rapporteras i Ladok senast tre vardagar efter att kraven bedömts vara uppfyllda. Under perioden 1 juli till 15 augusti respektive 24 december till 6 januari får dock resultatrapportering ta upp till sju vardagar.

I Ladok ska det anges vilket datum examinationen genomfördes. Det är alltså inte det datum då examinatorn slutfört bedömningen av studentens prestation och fattat betygsbeslut som anges i Ladok.

Underkända resultat på examinationer ska också rapporteras i Ladok. För kurser som saknar indelning i kursmoduler kan resultat rapporteras först när alla kursens examinationer är genomförda.

Inom en kursmodul kan en eller flera resultatnoteringar göras i Ladok, se avsnitt 6.6 Kursmoduler. När alla resultatnoteringar är uppfyllda inom en kursmodul, rapporteras den kursmodulen som godkänd i Ladok.

För självständiga arbeten (examensarbeten) gäller särskilda regler, se kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete).

Vem ansvarar för vad?

Av ett betygsbeslut ska framgå vem som är examinator. Det ska även framgå av beslutet vilka eventuella andra lärare som medverkat i bedömningen (medrättande lärare).

Den kursansvariga institutionen ska arkivera underlag för examinationen enligt Bilaga 4: Arkivering av kursinformation. (kommer inom kort)

Instruktioner

Exempel på hantering av underkända resultat i Ladok:

Examinations­moment

Studentens prestation

Rapportering i Ladok

Modul

Kurs

Tentamen

U

U

Inget rapporteras

Tentamen

Lämnade in blankt på tentamen

U

Inget rapporteras

Tentamen

Gick inte upp på tentamen

Inget rapporteras

Inget rapporteras

Examensarbete

Komplettering krävs

Inget rapporteras

Inget rapporteras

Examensarbete

Godkänt, men möjlighet att höja   om studenten kompletterar

G

G (kan ändras om studenten gör   komplettering)

Inlämningsuppgift

U

U

Inget rapporteras

Tentamen

G

G

 

Inlämningsuppgift

Lämnade inte in

Inget rapporteras

Inget rapporteras

Tentamen

G

G

 

Inlämningsuppgift

Lämnade in för sent

U*

Inget rapporteras

Tentamen

G

G

 

Obligatoriskt moment

Deltog inte

Inget rapporteras

Inget rapporteras

Tentamen

G

G

 

*Om tidsgränser finns kan uppgift/hemtentamen som lämnats in efter angiven tidpunkt räknas som ett förbrukat examinationstillfälle. Då ska U rapporteras i Ladok.

För kurser med endast en modul: betyg på modul = betyg på hela kursen. Betyget U behöver dock inte rapporteras i Ladok för hela kursen, bara för modulen.

 

Tillbaka till kapitlets början

8.9 Återkoppling och tentamensutlämning

Policy

I anslutning till kurstillfället bör den kursansvariga institutionen (examinatorn eller kursledaren) erbjuda möjlighet till återkoppling på examinationen.

Nationella regler

Återkoppling

Studenten har rätt att

  • diskutera frågor som rör bedömningen med examinatorn,
  • få upplysning om skälen för betyget och
  • få upplysning om vad som eventuellt kvarstår innan kursen är godkänd.
Utlämning av tentamensfrågor

Varje tentamensuppgift/provformulär (tentamensfrågorna) blir en allmän offentlig handling när provet har genomförts. I fråga om utlämning av tentamensuppgift/provformulär får sekretess tillämpas endast i de fall som offentlighets- och sekretesslagen föreskriver.

Utlämning av tentamenssvar

En slutbehandlad skriftlig tentamen (studentens tentamenssvar) får återlämnas till respektive student.

SLU-regler

Utlämning av tentamensfrågor

Om sekretess kan hävdas i fråga om utlämning av tentamensuppgift/provformulär, ska kursledaren meddela det i särskilt beslut efter samråd med SLU:s juristenhet.

Utlämning av tentamenssvar

Innan originalet av studentens tentamenssvar har lämnats ut, har studenten rätt till en kopia om hen begär det. Det kan vara lämpligt till exempel om studenten vill få examinatorns beslut omprövat. Studenten undviker på detta sätt misstankar om att ändringar eller tillägg gjorts i tentamenssvaren efter att de hämtats ut. Institutionen har rätt att ta avgift för kopiering, se avsnitt 3.8 Studenters kostnader och ersättningar.

Vem ansvarar för vad?

Den kursansvariga institutionen ska bestämma hur återkopplingen på examinationen utformas. Det får göras utanför ordinarie kurstid, men ska ske före första tillfälle till förnyad examination. Institutionen ansvarar även för att en slutbehandlad skriftlig tentamen (studenternas tentamenssvar) lämnas ut till studenterna på ett kontrollerat sätt. Exempelvis ska institutionen se till att obehöriga inte får tillgång till studenternas tentamenssvar.

Tillbaka till kapitlets början

8.10 Alternativt examinationstillfälle

SLU-regler

Kursansvarig institution ska erbjuda ett alternativt examinationstillfälle för en student om något av följande inträffar:

  • Studenten är studentrepresentant i något av SLU:s organ och studenten meddelar i förväg att ett schemalagt examinationstillfälle sammanfaller med ett utlyst sammanträde eller annan aktivitet i organet,
  • Ett schemalagt examinationstillfälle kan inte genomföras på grund av omständigheter som SLU ansvarar för.
  • Studentens tentamenssvar eller motsvarande har förkommit på grund av SLU:s misstag.

Alternativt examinationstillfälle ska erbjudas senast en vecka efter det schemalagda examinationstillfället, eller senast en vecka efter upptäckten att tentamenssvar förkommit.

Tidpunkt för det alternativa examinationstillfället ska bestämmas efter samråd med den berörda studenten.

För obligatoriska moment gäller särskilda regler, se avsnitt 8.5 Obligatoriska moment.

Tillbaka till kapitlets början

8.11 Förnyad examination (omprov)

Policy

SLU erbjuder tre examinationstillfällen per år:

  1. en ordinarie examination inom kurstillfället
  2. en förnyad examination (första omprov) i anslutning till kurstillfället
  3. ytterligare en examination inom ett år efter kursstart

SLU-regler

Generellt

Reglerna om förnyad examination gäller även muntlig tentamen, hemtentamen inlämningsuppgifter eller motsvarande.

Förnyad examination ska erbjudas 10–25 vardagar efter att resultatet från ordinarie examination har meddelats, vilket innebär senast 40 vardagar efter ordinarie examination. För kurser med kurstillfälle i senare delen av vårterminen (period 4) kan förnyad examination genomföras i augusti.

Förnyad examination i anslutning till kurstillfället erbjuds endast om det finns behov från studenterna på det aktuella kurstillfället.

Ytterligare en möjlighet till förnyad examination ska erbjudas inom ett år efter kursstart även om det inte finns behov från studenter på det senaste kurstillfället.

När examination erbjuds kan även studenter från tidigare kurstillfällen delta.

För obligatoriska moment och självständigt arbete (examensarbete) gäller särskilda regler, se avsnitt 8.5 Obligatoriska moment respektive kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete).

Förnyad examination medan omprövning pågår

En pågående examination måste avslutas (i form av betyg/resultat) innan studenten har rätt att delta i en motsvarande förnyad examination.

En student som har begärt omprövning av en underkänd examination har visserligen rätt att delta i en förnyad examination medan omprövningen av den första examinationen pågår, men den förnyade examinationen ska inte bedömas förrän omprövningen av den första examinationen är avslutad.

Blir studenten godkänd redan efter omprövningen ska den förnyade examinationen lämnas utan avseende. Är studenten fortfarande underkänd efter omprövningen så bedöms den förnyade examinationen.

Vem ansvarar för vad?

Den kursansvariga institutionen ska

  • senast vid kursstart meddela datum för eventuell förnyad examination (första omprov) i anslutning till kurstillfället,
  • senast åtta (8) veckor i förväg meddela datum för den ytterligare examination som ska erbjudas inom ett år efter kursstart.

Studenten ska anmäla sig senast 10 vardagar före examinationen, se avsnitt 8.2 Tid, plats och anmälan för tentamen.

utbildningsavdelningen.

Tillbaka till kapitlets början

8.12 Begränsningar i förnyad examination (omprov)

Viktiga begrepp

Som examinationstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i en examination för en viss kurs eller ett visst moment. En påbörjad examination räknas som ett förbrukat tillfälle.

En kursmodul är en del av en kurs med viss omfattning i hp. Tidigare benämning i Ladok var delkurs eller prov.

Nationella regler

En student ska ges rätt till minst fem tillfällen för varje examination (prov) som ingår i en kurs. Om godkänt resultat på en kurs eller del av en kurs förutsätter att studenten genomgått praktik eller motsvarande utbildning, ska studenten ges rätt till minst två praktikperioder (eller motsvarande).[79]

Totala antalet examinationstillfällen och praktiktillfällen får bara begränsas om det skulle medföra orimligt resursslöseri att inte begränsa dem. Eventuella begränsningar av det totala antalet examinationstillfällen måste anges i kursplanen.

SLU-regler

Förändring av kurslitteratur och betygskriterier

Examinationen görs mot kursens mål och sker i enlighet med aktuell kurslitteratur (eller motsvarande) samt aktuella betygskriterier inklusive specificerade krav för godkänd kurs.

Examinatorn kan besluta om undantag för en student som antagits till ett tidigare kurstillfälle, om det finns skäl för det.

Förändring av kursmoduler

Om kursens indelning i moduler förändras så att det påverkar examinationen, ska examinationen i första hand ske enligt den nya modulindelningen. Om det inte är möjligt, ska berörda studenter erbjudas totalt minst fem tillfällen för varje examination (prov) enligt den modulindelning som gällde det kurstillfälle de antagits till.

Förändring av kursplaner

Om en ny eller reviderad kursplan beslutas, ska det även fastställas övergångsregler i berörd kursplan[80] som anger hur examinationen kan slutföras av den student som antagits enligt tidigare kursplan och inte uppnått godkänt resultat.

I första hand ska examinationen ske enligt den nya kursplanen, men anpassningar kan behöva göras för att den tidigare kursplanens mål ska uppnås.

Nedlagd kurs

Om en kurs läggs ned gäller som generell övergångsregel att minst tre tillfällen till förnyad examination ska erbjudas under två år efter det sista kurstillfället. Sammantaget ska studenterna på det sista kurstillfället erbjudas totalt minst fem tillfällen för varje examination (prov) som ingår i kursen de antagits till.

Om det finns särskilda skäl kan en student ges möjlighet till ytterligare ett omprov i en nedlagd kurs. Vilka skäl som omfattas anges i avsnitt 8.6 Särskilda skäl, men det kan också röra sig om långa utlandsstudier.

Den student som vill göra ytterligare ett omprov i nedlagd kurs – utöver vad övergångsreglerna anger – ska lämna en skriftlig och väl motiverad ansökan till ansvarig fakultet. Det är den fakultet som den kursansvariga institutionen hör till som beslutar om ytterligare möjlighet ska erbjudas. Beslut fattas av den inom fakultetsledningen som har ansvar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, om inte fakulteten beslutat om en annan hantering.

Obligatoriska moment

Se avsnitt 8.5 Obligatoriska moment.

Vem ansvarar för vad?

Den kursansvariga institutionen ska via kurssidor informera om vilka möjligheter till förnyad examination som finns vid

  • förändringar av kursmoduler,
  • förändringar av kursplaner och
  • övergångsregler för nedlagda kurser.

Studenten ska vid behov informera sig om

  • förändringar i kurslitteratur, betygskriterier, kursmoduler och kursplaner som påverkar examinationen samt
  • övergångsregler för examinationen i nedlagda kurser.

Den ansvariga fakulteten ska besluta om ytterligare examinationstillfälle – utöver vad övergångsreglerna anger – ska erbjudas för en nedlagd kurs. Det är den fakultet som den kursansvariga institutionen hör till som beslutar om ytterligare möjlighet ska erbjudas. Beslut fattas av den inom fakultetsledningen som har ansvar för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, om inte fakulteten beslutat om en annan hantering.

Tillbaka till dokumentets början

9. Självständigt arbete (examensarbete)

9.1 Utgångspunkter
9.2 Kursplan
9.3 Arbetsplan
9.4 Organisation av genomförandet

9.1 Utgångspunkter

Viktiga begrepp

Vid SLU används någon av benämningarna självständigt arbete eller examensarbete med översättningen independent project eller degree project. Begreppet Master’s thesis kan användas för examensarbeten (självständiga arbeten) på avancerad nivå om minst 30 högskolepoäng. I detta kapitel används begreppet självständigt arbete för att öka läsbarheten. Kandidatarbeten (G2E) ligger på grundnivå och masterarbeten (A2E) på avancerad nivå.

Policy

Från och med ht 2018 gäller gemensamma skrivningar i kursplaner för självständiga arbeten. Kursmålen för självständiga arbeten har utformats i linje med kraven för examen. Självständiga arbeten hanteras enligt samma rutiner och ansvarsförhållanden som övrig högskoleutbildning.

Självständigt arbete på kandidatnivå kan genomföras antingen individuellt eller i par. Om uppgiften genomförs i par ska den individuella arbetsinsatsen gå att bedöma.

Självständigt arbete på masternivå genomförs i normalfallet individuellt. Kursledare kan medge undantag.

Nationella regler

En fullständig förteckning över vilka examina som SLU får utfärda finns i bilagan till förordningen för SLU.[81] Där framgår att det krävs självständigt arbete (examensarbete) för alla examina.

För självständiga arbeten ska det finnas kursplaner som för andra kurser, se kapitel 6. Kursplan och kurstillfälle.

SLU-regler

Självständigt arbete kan bara klassificeras i ett huvudområde, en dubbelklassning är aldrig möjlig. Se SLU:s lokala examensordning för en fullständig överblick av examina och huvudområden. Preciserade krav anges i utbildningsplanen för program som leder till yrkesexamina.

SLU har gemensamma skrivningar i kursplaner för självständiga arbeten.[82] Varje programnämnd kan lägga till programspecifika lärandemål, både för yrkesexamina och generella examina. Denna möjlighet ska tillämpas restriktivt och enbart om något väsentligt tillförs utöver vad som redan täcks av de gemensamma lärandemålen. Utbildningsnämnden beslutar om eventuella undantag.

Självständigt arbete som är genomfört och examinerat vid annat lärosäte kan tillgodoräknas i examen vid SLU om det uppfyller de mål och övriga krav som gäller för avsedd examen.

Länkar

Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU (inkl. ämnesbeskrivningar för SLU:s huvudområden)

9.2 Kursplan

Viktiga begrepp

De SLU-gemensamma skrivningarna för självständiga arbeten finns inlagda i Slukurs.

Policy

Alla självständiga arbeten ska plagiatgranskas (Urkund) och publiceras inom ramen för SLU:s system för elektronisk publicering (Epsilon). Uppgift om handledningstid ska framgå under Övriga upplysningar i kursplanen.

SLU-regler

Nivå och omfattning

Självständiga arbeten erbjuds på följande nivåer och omfattning:

  • G2E, 15 hp (kandidatarbete)
  • A2E, 30 hp (masterarbete)
  • A2E, 60 hp (masterarbete) i de fall programnämnd så beslutar
Förkunskapskrav

Förkunskapskraven från de SLU-gemensamma skrivningarna finns inlagda i Slukurs:

Grundnivå (G2E)

Kunskaper motsvarande 120 hp varav 60 hp inom huvudområdet. Minst en kurs med fördjupningsnivå G2F ska genomföras senast i samband med det självständiga arbetet. Minst en kurs av relevans för ämnet för arbetet ska ha genomförts före det självständiga arbetet. 

Avancerad nivå (A2E)

Kunskaper motsvarande 30 hp på avancerad nivå inom huvudområdet. Godkänt självständigt arbete på grundnivå alternativt kandidatexamen. Minst en kurs av relevans för ämnet för arbetet ska ha genomförts före det självständiga arbetet. Kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6.

Beslutade undantag när det gäller förkunskapskrav:

  • För veterinärstudenter antagna till veterinärprogrammet VY009.[83]
    • För huvudområdena företagsekonomi (grundnivå och avancerad nivå) och miljövetenskap (avancerad nivå) ska förkunskapskraven omfatta metodkunskap (minst 5 hp) i kursplaner för självständigt arbete.[84]
Språk

Generella examina

  • Kandidatarbete – svenska som kursspråk (huvudregel)
  • Masterarbete – engelska som kursspråk (huvudregel)
  • PN kan besluta om att kandidatarbete kan erbjudas med engelska som kursspråk (ny kursplan fordras).
  • PN kan besluta om att masterarbete kan erbjudas med svenska som kursspråk (ny kursplan fordras).

Yrkesexamina

  • Yrkesprogram – svenska som kursspråk, men arbetet kan skrivas på engelska.
  • Utbildningsnämnden beslutar om de gemensamma skrivningarna för kursplaner (gemensamma mål, förkunskapskrav etc.).[85]
  • Utbildningsnämnden beslutar om eventuella undantag och dessa framgår sedan i aktuell kursplan.
  • Respektive programnämnd fastställer i sin tur kursplaner. Programspecifika lärandemål kan läggas till, men med restriktivitet.

Vem ansvarar för vad?

Instruktioner

Se kapitel 6. Kursplan och kurstillfälle.

9.3 Arbetsplan

SLU-regler

Studenten ska upprätta en arbetsplan så tidigt som möjligt, i samråd med handledaren. Detta görs för att underlätta planeringen och genomförandet av det självständiga arbetet inom den givna tidsperioden. Arbetsplanen kan innehålla följande information:

Projektbeskrivning:
  • Preliminär titel
  • Bakgrund/problembeskrivning
  • Syfte och frågeställning/hypotes
  • Material och metod
  • Genomförande och avgränsning
  • Presentationsform
Tidsplan med datum för:
  • Start av arbetet
  • Insamlingsperiod, bearbetning och sammanställning av materialet, redigering av text/bild
  • Inlämning av preliminär version till handledare
  • Inlämning till examinator
  • Förberedelse för redovisning (examination) och för opponentskap
  • Slutredovisning
  • Ev. komplettering och inlämnande av den slutliga versionen till examinator
Byte av ämne för det självständiga arbetet
  • Om det finns speciella skäl kan en student få byta ämne (inom givet huvudområde) under pågående kurstillfälle. Detta hanteras som en revidering av arbetsplanen.
  • Möjligheten att byta ämne begränsas av tillgängliga handledningsresurser.
Inlämningsdatum
  • Angivet inlämningsdatum i arbetsplanen gäller som första examinationstillfälle (provtillfälle).
  • Ett examinationstillfälle är förbrukat om inlämning av det självständiga arbetet inte sker enligt arbetsplanen.
  • Arbetsplanen får inte begränsa studentens rätt att lämna in det självständiga arbetet även om tidsplanen inte kunnat hållas.
Efter kurstillfället

För en student som inte uppnått godkänt resultat kan enstaka handledningstillfällen erbjudas, även efter kurstillfällets slut. Oavsett om studenten får ytterligare handledning eller inte, har studenten rätt att examineras på nytt.

Vem ansvarar för vad?

Handledaren intygar att arbetsplanen är upprättad i samråd med studenten. Arbetsplanen godkänns av studenten och kursledaren, som företräder SLU.

Om en arbetsplan inte kan hållas får man gemensamt revidera den gamla eller upprätta en ny plan. Handledaren och studenten ska föreslå en reviderad arbetsplan och informera kursledaren om detta. Reviderad arbetsplan godkänns av kursledaren.

Länkar

På SLU:s webb finns exempel på arbetsplan och avtal för extern samarbetspart/organisation.

9.4 Organisation av genomförandet

Viktiga begrepp

Självständigt arbete kan genomföras antingen med gemensam kursstart, undervisningsmoment och gemensamt avslut, eller utan gemensam kursstart och gemensamma undervisningsmoment. Båda alternativen ska uppfylla mål och krav i aktuell kursplan. Se även Instruktioner.

Policy

Studenter har rätt att få tydliga besked om vad som förväntas av dem och vilket stöd som finns tillgängligt innan det självständiga arbetet påbörjas. Det gäller undervisning, mängd handledning, biblioteksstöd och eventuella övriga resurser såsom tillgång till laboratorium, dator, arbetsplats etc. Det kan inte förväntas att studenten ska utföra andra uppgifter är de som är anknutna till det självständiga arbetet och de lärandemål som är fastställda i kursplanen.

SLU-regler

Antagning, registrering

Registrering på kurstillfället för självständigt arbete sker efter att en registreringsblankett (individuell eller för kurstillfället) signerats av kursledaren eller den som kursledaren delegerat till, efter att studentens behörighet kontrollerats.

Betygskriterier

Det ska finnas tydliga betygskriterier efter vilka studenternas arbeten ska bedömas, på samma sätt som för andra kurser. Respektive programnämnd beslutar om de SLU-gemensamma betygskriterierna för självständiga arbeten ska användas. Möjligheten att få högre betyg än godkänt (4 och 5), anges i betygskriterierna.

Angivet inlämningsdatum i arbetsplanen gäller som första provtillfälle, men arbetsplanen kan revideras. Om det finns särskilda skäl (se avsnitt 8.6 Särskilda skäl) eller andra skäl relaterade till arbetet som studenten inte kan styra över och revideringen sker före det ursprungliga inlämningsdatumet för arbetet, ska det fortfarande vara möjligt att få högre betyg än godkänt (4 och 5 i förekommande fall).

Ersättning till studenten

Om studenten får ekonomisk ersättning av SLU eller extern samarbetspart regleras det i särskild ordning. Det är i förekommande fall en överenskommelse mellan studenten och samarbetsparten.

Handledningstid

En student har rätt till 10 timmars handledning för ett självständigt arbete på 15 hp, och 20 timmars handledning för ett arbete på 30 hp. Handledningen kan ske både individuellt och i grupp.

Byte av handledare
  • Om det finns speciella skäl kan en student få byta handledare. Studenten ska lämna en skriftlig begäran med redogörelse för skälen till kursledaren (motsvarande), som beslutar om eventuellt byte av handledare om inte prefekten meddelat annan ordning.
  • Möjligheten att byta handledare begränsas av tillgängliga handledningsresurser.
Redovisning

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs finns angivet i kursplanen.

  • En sammanfattning av arbetet ska finnas på engelska för samtliga självständiga arbeten.
  • På avancerad nivå ska en populärvetenskaplig beskrivning av arbetet finnas på svenska eller engelska.
  • Alla självständiga arbeten ska presenteras muntligt och varje student ska genomföra minst en student-opposition i samband med självständigt arbete.
Examination och resultatrapportering

För självständiga arbeten gäller samma tidsregler för examination och resultatrapportering som för andra kurser, se kapitel 8. Examination (prov) och obligatoriska moment. Därutöver kan examinatorn medge att komplettering får göras efter inlämningsdatum och räknas som en del av det provtillfället. Sådan komplettering kan påverka betyget på det självständiga arbetet, förutsatt att kompletteringen genomförs innan betyg är beslutat.

Självständiga arbeten ska rapporteras i Ladok med originaltitel respektive titel i engelsk översättning. Det innebär för arbeten som skrivits på engelska att endast den engelska titeln anges. För arbeten som skrivits på svenska ska arbetets titel översättas till engelska.

Publicering

Godkända självständiga arbeten ska publiceras i SLU:s elektroniska publiceringsverktyg (Epsilon).

SLU-biblioteket bistår med dokumentmallar och råd kring publiceringen. Se Bilaga 7: Uppgifter som ska ingå i framsida och titelsida för självständigt arbete (examensarbete) vid SLU för vilka uppgifter som måste finnas med på fram- och titelsidorna av det självständiga arbetet.

Kursledaren ansvarar för att administratören får slutversionen av det godkända arbetet. Godkänt arbete laddas upp i Epsilon av administratören och bibliografiska uppgifter granskas av biblioteket före publiceringen.

Handledare eller extern samarbetspart kan inte styra över offentliggörandet av det självständiga arbetet eftersom det strider mot tryckfrihetsförordning och sekretesslag. I undantagsfall kan publiceringen fördröjas (läsningsembargo):[86]

Utgångspunkten är att självständigt arbete (examensarbete) ska publiceras direkt efter godkännandet. Undantagsvis kan publiceringen fördröjas i tolv (12) månader, vilket beslutas inom respektive institution. Vid särskilda skäl kan publiceringen fördröjas utöver 12 månader. I sådana fall fördröjs publiceringen successivt, 6 månader i taget, tills ändamålet som är grund till publiceringsfördröjningen är uppnått. Publiceringsfördröjning utöver 12 månader kräver särskilt beslut inom respektive fakultet. Eventuell fördröjning av publiceringen kan framgå av arbetsplanen.

Förändringar i publicerade självständiga arbeten i Epsilon är endast tillåtet undantagsvis. Exempel på skäl som kan föranleda förändringar i publicerade filer är faktafel, formateringsfel som påverkar läsbarheten eller lagöverträdelser. Komplettering med rättelser eller en s.k. erratalista bör i möjligaste mån väljas som åtgärd före utbyte av fil.

Endast vid särskilda skäl kan publikationen tas bort helt från webben, så kallad avpublicering. Exempel på skäl för avpublicering kan vara plagiering eller lagöverträdelse. I Bilaga 8: Avpubliceringsprocess för pdf-fil som redan är publicerad i Epsilon anges arbetsflöde och rollfördelning. Bilaga 9: Process vid förändring av pdf-fil som redan är publicerad i Epsilon beskriver hur eventuell förändring görs i redan publicerad fil.

Vem ansvarar för vad?

Studenten

Studenten ansvarar för att en arbetsplan med tillhörande tidsplan upprättas i samråd med handledaren. Studenten genomför det självständiga arbetet i syfte att uppnå målen för kursen. Studenten initierar handledarträffar inom tilldelad handledningstid (10 timmar/15 hp eller 20 timmar/30 hp). Studentens rätt till handledning är knuten till ett visst kurstillfälle.

Handledaren

Handledarens funktion är att handleda studenten för att uppnå målen för kursen. Handledaren bör informera studenten om vilken handledningstid som finns och hjälpa till att planera det självständiga arbetet, samt samråda med studenten om arbetsplanen. En handledare kan handleda flera studenter vid samma kurstillfälle. En student kan i vissa fall ha flera handledare; en ska då vara huvudhandledare, de övriga är biträdande handledare. Handledaren ska vid behov lämna de underlag för bedömning som examinatorn begär. För en student som inte uppnått godkänt resultat, kan enstaka handledningstillfällen erbjudas, även efter kurstillfällets slut.

Prefekten

Prefekten vid den institution där huvudhandledaren är anställd ansvarar för att det finns resurser för studentens handledning.

Examinatorn

Examinatorn och handledaren ska inte vara samma person. Examinatorn granskar och betygsätter studentens självständiga arbete med utgångspunkt från kursmål och betygskriterier. Examinatorn ska fatta betygsbeslut utan inverkan från handledaren. Vid behov kan dock examinatorn begära underlag för bedömningen från handledaren. Om flera studenter skrivit ett självständigt arbete, ska bedömningen av studenternas prestationer kunna göras individuellt. Examinatorn kan vid behov begära att respektive student redogör för sin individuella prestation i det självständiga arbetet.

En student som inte uppnått godkänt resultat inom kurstillfället, har rätt att examineras på nytt på samma sätt som i andra kurser.

Kursledaren

Kursledaren har en överblick och en samordnande funktion på institutionsnivå. Kursledaren godkänner arbetsplanen. Kursledaren kontaktas om det exempelvis uppstått samarbetsproblem eller vid önskemål om byte av ämne eller byte av handledare. Kursledaren har även ansvar för att rutiner för kursutvärdering tillämpas för de självständiga arbetena.

Extern samarbetspart

Överenskommelse med en extern samarbetspart hanteras genom ett separat avtal, då mellan SLU och samarbetsparten – inte studenten (eventuell ersättning undantagen). I de fall där studenten utför arbetet externt och har en extern handledare ska det även finnas en huvudhandledare vid SLU, som ansvarar för att arbetet genomförs enligt SLU:s riktlinjer och aktuell kursplan.

Instruktioner

Självständigt arbete kan genomföras som:

a) en kurs med gemensam kursstart, undervisningsmoment och gemensamt avslut

I en sådan kurs med givna kursmoment kan handledningen ske både individuellt och gruppvis samt vara schemalagd.

b) en kurs utan gemensam kursstart och gemensamma undervisningsmoment

Stor vikt ska läggas på att upprätta och följa arbetsplanen när studenten genomför det självständiga arbetet fristående, utanför fastlagt kurstillfälle till exempel inom ett forskningsprojekt, utomlands eller hos extern uppdragsgivare. Andra undervisningsmoment kan ingå även vid dessa självständiga arbeten; hur de ska genomföras ska framgå i arbetsplanen.

Arkivering

Från och med höstterminen 2018 arkiveras självständiga arbeten vid SLU digitalt i Public 360.[87] Den publicerade versionen i Epsilon hämtas per automatik. Det innebär att självständiga arbeten som publicerats i Epsilon kommer att bevaras. Bevarandet sker enligt det styrande dokumentet Strategi för bevarande av elektroniska handlingar.[88] Kursansvarig institution är arkivbildare och ansvarar för att självständiga arbeten publiceras i Epsilon och därmed uppfyller kraven på både publicering och arkivering. Den tekniska lösningen ansvarar arkivet och biblioteket för.

Länkar

SLU:s paket med dokumentmallar för studentarbeten innehåller:

  • fram- och titelsidor (svenska)
  • fram- och titelsidor (engelska) 
  • innehåll/inlaga (oavsett språk)
  • handledning för dokumentmallen för inlagan

Tillbaka till dokumentets början

10. Fusk och disciplinära åtgärder

10.1 Fusk och plagiering
10.2 Informera och förebygga
10.3 Upptäcka och ingripa
10.4 Disciplinära åtgärder

10.1 Fusk och plagiering

Viktiga begrepp

Vad är fusk?

Exempel på fusk:

  • otillåtna hjälpmedel vid skriftligt prov
  • ändring av återlämnad bedömd tentamen
  • otillåtet samarbete mellan studenter vid individuella inlämningsuppgifter
  • kopiering av andra studenters arbeten
  • avskrift utan korrekt angivande av källa
  • fabricerande av uppgifter, det vill säga att hitta på fakta som det inte finns belägg för
  • felaktig anteckning om närvaro vid obligatorisk undervisning
  • oriktig uppgift om tidigare studieprestation som är relevant för bedömning av tillgodoräknande

För att anses vara fusk måste det vara frågan om ett vilseledande, vilket kräver ett uppsåt. Studenten ska avsiktligt ha sökt föra läraren bakom ljuset.

För det krävs att

  • studenten har gjort det medvetet (inte av misstag eller slarv),
  • studenten har känt till att förfarandet i fråga inte var tillåtet samt
  • det ingår i prov eller annan uppgift för bedömning av studieprestationen.
Vad är plagiering?

Plagiering är när man skriver av andras texter eller återger andras tabeller, bilder och andra illustrationer, utan att ange källa. Det är också plagiering när man återger texter ordagrant utan att markera att det är ett citat, även om källan är angiven.

Policy

SLU:s mål är att ge studenterna ett självständigt och kritiskt förhållningssätt till kunskapsbildning samt möjligheter att utveckla generella kompetenser som förberedelse för arbetslivet. Ett verktyg är en studentaktiverande pedagogik, som utvecklar studenternas förmåga att finna, värdera och använda information på ett kritiskt och vetenskapligt sätt. Både mål och arbetssätt kräver goda kunskaper om regler för akademiskt skrivande.

Klara riktlinjer behövs för både studenters och lärares arbete, särskilt i samband med olika former av examination.

Alla misstankar om fusk ska följas upp med rimliga medel. Se avsnitt 10.3 Upptäcka och ingripa.

Vid uppföljningen bör följande aspekter beskrivas och analyseras:

  • Hur stor andel av de program som börjar på grundnivå uppmärksammar explicit fusk- och plagieringsproblematiken under första läsåret? Används Urkund redan under första eller andra terminen?
  • Hur stor andel av de program som börjar på avancerad nivå uppmärksammar explicit fusk- och plagieringsproblematiken under första läsåret?
  • I hur stor andel av examensarbetskurserna har studenter tagit del av fördjupad information om plagieringsproblematiken?
  • Vilka läraraktiviteter har genomförts?
  • Finns information om arbetet mot fusk och plagiering tillgänglig, och känner lärarna till rutinerna?
  • Hur många ärenden har inkommit till disciplinnämnden?

Nationella regler

Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studie­prestation annars ska bedömas.[89]

UKÄ delar in dessa i följande kategorier:

  • fusklappar och otillåtna hjälpmedel
  • otillåtet samarbete
  • plagiering och fabricering
  • förfalskning av dokument

Plagiat är alltid fel och kan betraktas som fusk om det bedöms vara medvetet gjort för att vilseleda vid bedömning av en studieprestation.

Det ska tydligt framgå vad studenten själv har producerat och vad som är hämtat (och eventuellt bearbetat) från annat håll, genom tillämpning av korrekt teknik för citering och angivande av källa. Om man ordagrant använder någon annans text ska detta ske i ett citat, som ska vara inramat av citattecken eller markerat på annat tydligt sätt och åtföljas av en referens- eller nothänvisning. Bristfällig referenshanteringen kan utgöra fusk.

Källhänvisning ska även ske till studentens eget material. Om en student använder något som hen har skrivit tidigare, till exempel i en uppsats i en annan kurs, ska studenten källhänvisa till detta arbete.

Vem ansvarar för vad?

Rektorn är ytterst ansvarig för att SLU arbetar förebyggande och långsiktigt mot fusk och plagiering.

Utbildningsnämnden ansvarar för att utforma arbetet mot fusk och plagiering. Biblioteket, i samverkan med enheten för pedagogisk utveckling (EPU), ansvarar för att information om detta finns på SLU:s webbplats. Programstudierektorerna har ett ansvar att sprida informationen inom respektive program.

Alla som är verksamma inom SLU har skyldighet att följa högskolelag och ‑förordning samt för att verka för målsättningarna i arbetet mot fusk och plagiering. Kursledare och examinatorer, särskilt för inledande kurser på program samt för självständiga arbeten (examensarbeten), har ett viktigt operativt ansvar för att genomföra SLU:s arbete mot fusk och plagiering.

Studenterna är skyldiga att utföra examinationsmoment med hederlighet för att möjliggöra korrekta och rättvisa bedömningar av deras studieprestationer.

10.2 Informera och förebygga

Policy

Information om fusk och plagiering ska förmedlas i olika former till alla berörda. Den behöver finnas tillgänglig på SLU:s webbplats med ingångar från relevanta sidor, till exempel medarbetarwebben, studentwebben och bibliotekets webb. Informationen ska delges studenter och lärare vid relevanta tillfällen, till exempel i samband med större studentarbeten, inlämningsuppgifter eller liknande.

Följande redskap bör användas av undervisande personal för att förebygga fusk och plagiering:

  • medveten pedagogik
  • tydliga instruktioner för inlämningsuppgifter och självständiga arbeten (examensarbeten)
  • genomtänkta examinationsformer

Återkommande aktiviteter

  

Aktiviteter riktade    till studenter

  
  

Ansvar

  

Bekräftar att hen tagit del av policyn och handlingsplanen mot   fusk och plagiering i samband med att studenten hämtar ut AD-inloggning vid   registrering på webben.

 

Studenten

Informera på SLU:s webbplats om fusk och   plagiering samt hur man refererar korrekt, där det även ska finnas   möjligheter att använda självinstruerande läromedel om fusk och plagiering.

 

SLU-biblioteket   och enheten för pedagogisk utveckling (EPU)

Informera alla programstudenter under åk 1 om regler kring plagiering samt   erbjuda introduktion till akademisk hederlighet och referenshantering. Det   gäller utbildningar som börjar på både grundnivå och avancerad nivå.

 

Programstudierektorer med stöd av SLU-biblioteket

Se till att studenterna under första läsåret   på alla program genomför ett skriftligt arbete till exempel en   inlämningsuppgift som skickas till Urkund.   Resultatet från Urkund diskuteras   tillsammans med lärare.

 

Kursledare,   program­studierektorer

Erbjuda fördjupad undervisning i   referenshantering tillsammans med bland annat moment om sökstrategi,   källkritik och upphovsrätt, integrerat i SLU:s utbildningsprogram.

 

Programstudierektorer med stöd av SLU-biblioteket

Erbjuda möjlighet till individuell   handledning i akademiskt skrivande genom språkverkstaden.

 

SLU-biblioteket

Undervisa i akademiskt skrivande.

Kursledare,   program-studierektorer med stöd av   SLU-biblioteket

Ge utbytesstudenter   och andra fristående studenter   (utan programkoppling) information om regler kring plagiering i kurser där   det är relevant.

 

Kursledare  

 

Aktiviteter   riktade till lärare

Ansvar

  •   Högskolepedagogiska kurser  
  •   Betygskurs/föreläsning/lärarlunch/seminarium  
      (ges på begäran)
  •   Workshops om Urkund (ges   på begäran)
     
     

Enheten för pedagogisk utveckling (EPU)

Vem ansvarar för vad?

  • Programstudierektorerna ansvarar för att deras respektive studenter och lärare informeras om denna policy och handlingsplan, samt för att eventuellt anpassa ämnena inom det egna programmet.
  • Kursledarna ska påminna studenterna om policyn och handlingsplanen mot fusk och plagiering samt om speciella tillämpningar för aktuella kurser.
  • Informationsmaterial på SLU:s webbplats och gemensamma aktiviteter samordnas av SLU-biblioteket och enheten för pedagogisk utveckling (EPU).

10.3 Upptäcka och ingripa

Viktiga begrepp

Som ett hjälpmedel för att upptäcka fusk och plagiering erbjuder SLU särskild programvara för textmatchning (Urkund).

SLU-regler

Upptäcka fusk

Alla självständiga arbeten (examensarbeten) inom SLU granskas i Urkund innan de godkänns, se även kapitel 9. Självständigt arbete (examensarbete).

Även andra inlämnade studentarbeten kan komma att skickas till Urkund för granskning.

Ingripa mot fusk

Om det finns skäl att misstänka fusk eller plagiering, ska prefekten på den kursansvariga institutionen skyndsamt göra en anmälan till rektor. Hänsyn bör tas till studentens förutsättningar och kursens specifika krav och förutsättningar. Se avsnitt 10.4 Disciplinära åtgärder och Riktlinjer vid misstanke om fusk och andra disciplinära frågor inom utbildning vid SLU.

Vem ansvarar för vad?

Examinator ansvarar för att studenternas arbeten skickas till Urkund, men det operativa genomförandet sker vanligtvis i samband med att studenten levererar material till handledaren.

Prefekten vid den kursansvariga institutionen ska skyndsamt göra en anmälan till rektor om det finns skäl att misstänka fusk och därvid beakta följande:

  • Examinatorn för berörd kurs ska alltid informeras.
  • Programstudierektorn för berört program ska alltid informeras – om det rör en programstudent.
  • Utbildningsledaren kan kontaktas för att rådgöra med innan anmälan.

Länkar

Urkund (plagiatspårning)

Riktlinjer vid misstanke om fusk och andra disciplinära frågor inom utbildning vid SLU

10.4 Disciplinära åtgärder

Viktiga begrepp

Av avsnitt 10.1 Fusk och plagiering framgår vad som betraktas som fusk och när det kan leda till disciplinära åtgärder.

Undervisning, examination eller annan verksamhet inom utbildningen får inte störas, se avsnitt 3.2 Lärmiljöer.

Av SLU:s plan för Lika villkor framgår att det råder nolltolerans mot diskriminering, trakasserier och övrig kränkande särbehandling inom SLU, vilket omfattar både studenter och anställda.

Nationella regler

”Disciplinära åtgärder får vidtas mot studenter som

  1. med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars ska bedömas,
  2. stör eller hindrar undervisning, prov eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen vid högskolan,
  3. stör verksamheten vid högskolans bibliotek eller annan särskild inrättning inom högskolan, eller
  4. utsätter en annan student eller en arbetstagare vid högskolan för sådana trakasserier eller sexuella trakasserier som avses i 1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567).”[90]

”Disciplinära åtgärder får inte vidtas senare än två år efter det att förseelsen har begåtts.”[91]

”Grundad misstanke om sådan förseelse som anges i 1 § skall skyndsamt anmälas till rektor.”[92]

Vem ansvarar för vad?

Det är prefekten på den kursansvariga institutionen som ska göra anmälan till rektor. Därefter tar rektor ställning till om ärendet ska hänskjutas till SLU:s disciplinnämnd för avgörande. Disciplinnämnden beslutar om påföljd efter att ha utrett ärendet och hört studenten.

Instruktioner

Utredningstiden

Vid en anmäld misstanke om vilseledande (fusk) sker ingen betygsättning av studentens prestation förrän ärendet är avgjort av rektor eller disciplinnämnd. Studenten kan dock delta i annan examination under utredningstiden.

Det är möjligt för en examinator att underkänna en student trots att fusk inte kunnat styrkas, men examinatorn får inte överpröva rektors bedömning i skuldfrågan. Exempel: En student misstänks för fusk när hen blir avplockad sin fusklapp innan tentamen börjar. Studenten får en disciplinpåföljd, eftersom det fanns ett uppsåt att vilseleda. Men fusket hade inte hunnit komma till användning och därför ska förseelsen inte påverka bedömningen av den genomförda tentamen.

Avstängningstiden

Påföljden i disciplinärenden är varning eller avstängning från utbildningen i högst sex månader. En avstängning innebär att studenten inte får delta i prov, undervisning eller annan verksamhet inom ramen för utbildningen. Studenten får inte heller använda universitets resurser som till exempel biblioteket eller IT-resurser.

Om det under avstängningsperioden förekommer examinerande moment måste studenten invänta kommande tillfällen till förnyad examination efter avstängningstiden.

Länkar

Lika villkor vid SLU
Riktlinjer vid misstanke om fusk och andra disciplinära frågor inom utbildning vid SLU
Riktlinjer vid misstanke om trakasserier av student enligt diskrimineringslagen

 

Tillbaka till dokumentets början

11. Programutbudet

11.1 Mål och krav för utbildningsprogram vid SLU
11.2 Dimensionera utbildningsprogram
11.3 Föreslå nytt utbildningsprogram
11.4 Avveckla utbildningsprogram

11.1 Mål och krav för utbildningsprogram vid SLU

11.1.1 Programmets profil och plats i utbildningsutbudet

SLU:s mål och krav

Alla SLU:s utbildningsprogram ska ansluta till SLU:s verksamhetsidé och områden enligt regeringens uppdrag. SLU:s utbildningsprogram bör komplettera varandra, och vid behov finnas på flera campus. Dubblering av utbildning på befintliga SLU-orter kan vara motiverad om det finns:

  • stor studentefterfrågan
  • begränsad risk för intern konkurrens
  • tydlig arbetsmarknad med regional koppling
  • lärarkompetens att bygga vidare på
  • hållbara ekonomiska förutsättningar

SLU:s utbildningar måste också förhålla sig till det nationella utbildningsutbudet. Inom flera av SLU:s kompetensområden finns en påtaglig konkurrens från andra universitet och högskolor.

De examina som SLU får utfärda framgår av bilagan till förordningen för SLU.[93] Vid SLU finns två typer av examen: yrkesexamen och generell examen. SLU får besluta om inriktningar på dessa examina. För generella examina bestäms inriktningen av det huvudområde inom vilket utbildningen ger successiv fördjupning, se avsnitt 2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde.

Specifika krav för vissa typer av utbildningar:

  • SLU erbjuder tre- och femåriga yrkesutbildningar (undantag: veterinär, 5,5 år).
  • Utbildningar som syftar till yrkesexamina kan även möjliggöra generella examina, om kraven för dessa är uppfyllda.
  • Yrkesexamina kan ges med eller utan inriktningar.
  • Alla yrkesexamina på avancerad nivå ska uppfylla kraven för grundläggande behörighet för studier på forskarnivå vid SLU.
  • Utbildningar som syftar till generella examina kan även möjliggöra yrkesexamina, om kraven för dessa examina är uppfyllda.

11.1.2 Studenternas efterfrågan

SLU:s mål och krav

Alla SLU:s utbildningar ska vara efterfrågade av studenterna. Det är en utmaning att beskriva och värdera potentiella studenters intressen. Studenternas intresse gäller både utbildningens innehåll och dess genomförande. En tydlig utbildningsstruktur är nödvändig för att SLU:s utbildningsutbud ska kunna kommuniceras till presumtiva studenter. Programnamnen bör ägnas särskild uppmärksamhet, och beredningen måste omfatta någon form av utifrånperspektiv.

De studenter som för närvarande deltar i SLU:s utbildningar har viktiga erfarenheter som ska tas tillvara i utvecklingsprocessen. Det är också viktigt att universitetet ger tydlig information om övergångsregler och annat av praktisk betydelse för befintliga studenter.

11.1.3 Arbetsmarknadens efterfrågan

SLU:s mål och krav

Alla SLU:s utbildningsprogram ska svara mot arbetsmarknadens och det övriga samhällets behov. De studenter som SLU utbildar ska vara förberedda för ett långt yrkesliv på en global arbetsmarknad.

11.1.4 Resursmässiga förutsättningar

SLU:s mål och krav

Lärarkompetensen ska vara hög i alla SLU:s utbildningsprogram. SLU:s utbud av utbildningsprogram ska utgå från och utveckla den lärarkompetens som finns på institutionerna (motsvarande). Det gäller såväl vetenskaplig och konstnärlig som pedagogisk kompetens och handledarkompetens. För yrkesprogram ska dessutom lärarnas yrkeskompetens beaktas.

Ekonomin hos utbildningar som utlyses ska vara hållbar enligt beslutad ersättningsmodell.

Den fysiska och den studiesociala miljön ska underlätta för studenter att tillgodogöra sig utbildningen.

11.1.5 Utbildningens innehåll och utformning

SLU:s mål och krav

Alla SLU:s utbildningsprogram ska vara utformade så att studenterna ges förutsättningar att nå examensmålen. Det ska finnas en progression mellan utbildningens olika nivåer: Utbildning på avancerad nivå ska innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå.[94]

SLU:s utbildningar ska ha ett studentcentrerat lärande. Utbildningarna ska ha god anknytning till forskning och samhälle. Hållbar utveckling, jämställdhet och ett internationellt perspektiv ska vara integrerat i alla utbildningar.

Samläsning mellan olika program kan ha pedagogiska och ekonomiska fördelar, till exempel att studenter från flera olika program och med olika erfarenheter kan berika undervisningen i en specifik kurs.

Varje program ska ha ett genomtänkt koncept för samverkan med den sektor eller bransch som utbildningen är fokuserad mot, liksom hur samverkan gagnar utbildningen och studenterna. Alla utbildningsprogram som börjar på grundnivå bör sammantaget innehålla minst 15 hp (10 veckor) som utgörs av praktik, studieresor eller på annat sätt genomförs utanför campus eller i samverkan med extern part. Se kapitel 15. Extern samverkan i utbildningen.

Möjlighet till utbytesstudier under hel termin bör finnas i alla utbildningsprogram och ska finnas i alla långa yrkesprogram (5 år) med undantag för legitimationsgrundande utbildningar.

Specifika krav för vissa typer av utbildningar:

  • Sammanhållna, långa yrkesprogram (5 år) består av en grundnivå och en avancerad nivå. Det finns inget krav på examen på grundnivå för yrkesexamen på avancerad nivå, men för yrkesexamen på avancerad nivå krävs godkänt självständigt arbete både på grundnivå (15 hp) och på avancerad nivå (30 hp). Undantag: veterinärexamen och hortonomexamen.
  • För antagning till program på avancerad nivå ska SLU kräva att studenten har uppnått kraven för kandidatexamen eller yrkesexamen omfattande minst 180 hp, eller motsvarande utländsk examen.
  • Långa yrkesprogram (5 år) på samma campus som leder till samma examen ska planeras för minst 60 hp gemensamt innehåll, varav minst 30 hp i början av utbildningen.
  • Alla utbildningar som syftar till yrkesexamina inom ”naturresursernas brukande”[95] ska planeras så att de sammanlagt innehåller minst:
    • 10 hp samhällsvetenskapliga ämnen, till exempel ekonomi och samhällsplanering
    • 10 hp biologi med fokus på produktion och miljökonsekvense
    • 10 hp teknik i vid mening med fokus på produktionssystem.
  • Utbildningsprogrammen på grundnivå ska erbjuda en studiegång med tydlig progression (successiv fördjupning) inom huvudområdet:
    • För kandidatexamen gäller 90 hp i ett huvudområde inklusive självständigt arbete (15 hp). Se avsnitt 2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde och SLU:s lokala examensordning.
    • Inom program på grundnivå kan kurser på avancerad nivå ingå, dock maximalt 30 hp i en kandidatexamen. Se SLU:s lokala examensordning.
    • Utbildningsprogram som syftar till kandidatexamen i biologi, teknologi, national- eller företagsekonomi ska ha en rimlig ämnesmässig bredd för att kunna jämföras med motsvarande utbildningar vid andra svenska högskolor och universitet.
    • Utbildningsprogram som syftar till kandidatexamen i biologi ska innehålla minst 15 hp inom vartdera området organismvärlden, livsprocesser och ekologi
    • Utbildningar på grundnivå som syftar till kandidatexamen i biologi ska bygga på naturvetenskaplig gymnasiekompetens.
  • Utbildningsprogrammen på avancerad nivå ska erbjuda en studiegång med tydlig progression (successiv fördjupning) inom huvudområdet:
    • För masterexamen gäller 60 hp i ett huvudområde inklusive självständigt arbete (30 hp). Se avsnitt 2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde och SLU:s lokala examensordning.
    • Masterprogram ska ha en studiegång där minst 15 hp erbjuds under en period utan andra valbara kurser.
    • Masterprogram ska ha en studiegång där minst 15 hp består av kurser på nivå A1F inom huvudområdet för examen.
    • Inom masterprogram kan upp till 30 hp utgöra kurser på grundnivå. Se SLU:s lokala examensordning.

Instruktioner

Inom ramen för SLU:s kvalitetssäkringsarbete sker uppföljning av hur mål och krav uppnås inom enskilda utbildningar.

Länkar

Utbildningsprogrammen beskrivs på SLU:s webb:

Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU (inkl. ämnesbeskrivningar för SLU:s huvudområden)

11.2 Dimensionera utbildningsprogram

Utbildningens dimensionering bestäms ytterst av följande faktorer:

  • SLU:s utbildningsuppdrag[96]
  • tillgängliga resurser och hur dessa fördelas
  • antalet nybörjarplatser per program
  • studenternas efterfrågan

Policy

Utbildningsutbudet ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.[97]

Nationella regler

SLU ska redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet.[98] SLU:s avvägningar när det gäller till exempel fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus- och distansutbildning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur SLU möter det omgivande samhällets behov av utbildning.

Vem ansvarar för vad?

Utbildningens dimensionering beslutas i flera led:[99]

  • Programnämnder kan föreslå förändringar i dimensioneringen till utbildningsnämnden.
  • Utbildningsnämnden föreslår anslagsfördelning och utbildningsuppdrag till styrelsen via rektor.
  • Styrelsen beslutar om anslagsfördelningen till utbildning på grundnivå och avancerad nivå med utbildningsuppdrag (helårsstudenter och helårsprestationer för utbildningsprogram och fristående kurser).
  • Antalet nybörjarplatser på program beslutas inom de resursmässiga ramar som styrelsen fastställt.
  • Programnämnderna kan besluta om så kallat tekniskt överintag till utbildningsprogrammen inom de resursmässiga ramar som styrelsen fastställt.

Instruktioner

Av Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering framgår bland annat gemensamma tidsramar för planering och beslut om dimensionering av utbildningsprogram.

11.3 Föreslå nytt utbildningsprogram

Ett nytt utbildningsprogram innebär ett stort åtagande för SLU och ett stort ansvar, särskilt gentemot de första studenterna på programmet. Därför måste stor omsorg läggas på att analysera förutsättningarna för och planera genomförandet av nya utbildningar. Lång framförhållning är nödvändig i beredning och beslut om förändringar i programutbudet; se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.

Ett nytt utbildningsprogram ska uppfylla det som beskrivs i avsnitt 12.1 Mål och krav för utbildningsprogram vid SLU. I förslag till nytt program ska nedanstående aspekter beskrivas, analyseras och bedömas som underlag för beslut om eventuellt inrättande.

Punktlistorna nedan är avsedda som stöd vid utveckling av nya program och vid framtagande av beslutsunderlag. De aspekter som tas upp ska beskrivas kortfattat i förslaget, och omfattningen av olika delar kan variera beroende på de specifika behoven och förutsättningarna. En preliminär utbildningsplan ska finnas vid inrättandet av programmet.

SLU kan genomföra utbildning med andra lärosäten och utfärda gemensamma examina. Det finns särskilda riktlinjer för gemensamma utbildningsprogram och examina (Joint Programmes and Joint Degrees), som anger vilka underlag och överenskommelser som behövs i sådana fall; se länkar nedan.

11.3.1 Programmets profil och plats i utbildningsutbudet

Vad ska redovisas i förslaget?
  • Vilket eller vilka av SLU:s verksamhetsområden[100] berörs och i vilken omfattning? På vilket sätt kommer utbildningens unika profil till uttryck?
  • Finns annan utbildning inom området på SLU? Motivera varför programmet behövs i förhållande till SLU:s eget samlade programutbud. Redovisa eventuella överlappningar med andra utbildningar vid SLU och eventuell risk för konkurrens med ett annat program. Redogör för om något program kommer att avvecklas i och med inrättandet av det föreslagna programmet.
  • Finns liknande konkurrerande program hos andra lärosäten? Benchmarka programmet mot dessa program. Motivera varför utbildningsprogrammet behövs i förhållande till det nationella utbildningsutbudet. Finns liknande utbildningar i andra länder?
  • Vilken examen syftar programmet till och vilka eventuella övriga examina möjliggör programmet? Analysen kopplas till huvudområde om det gäller generella examina. Om ett befintligt huvudområde ska användas så motivera varför. Redovisa då även vilka andra program som redan använder det huvudområdet och på vilket sätt programmen kommer att komplettera och inte konkurrera med varandra. Om ett nytt huvudområde ska användas så motivera varför; se avsnitt 2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde.
  • Om ny lokal examensbeskrivning måste fastställas av UN behöver förslag till examensbeskrivning bifogas. SLU:s mall för utbildningsplaner kan användas.

11.3.2 Studenternas efterfrågan

Vad ska redovisas i förslaget?
  • Vilken målgrupp av potentiella studenter har programmet? Motsvarar programmet deras intresseområden?
  • Svarar programmets namn mot innehållet, och uttrycks namnet på ett för målgruppen relevant sätt?
  • Redovisa hur efterfrågan har bedömts, genomförda och/eller planerade målgruppsanalyser, fokusgrupper, benchmarking mot andra program etc.
  • Vilka behörighetskrav planeras för programmet? Hur påverkar dessa den potentiella målgruppens omfattning?
  • Hur ska programmet marknadsföras? Redovisa genomförda och/eller planerade informations- och marknadsföringsinsatser. Hur ska studentrekryteringen därutöver gå till?
  • Redovisa hur studentinflytandet skett och tagits tillvara i utvecklingsarbetet.

11.3.3 Arbetsmarknadens efterfrågan

Vad ska redovisas i förslaget?
  • Vilken arbetsmarknad ger utbildningen tillgång till? Redovisa en analys av samhällets nuvarande och framtida behov av personer med föreslagen utbildning. Analysen bör i så hög grad som möjligt vara kvantitativt grundad.
  • Vilka kompetenser med relevans för en nationell och internationell arbetsmarknad kommer studenterna att utveckla under utbildningen?
  • Redovisa hur synpunkter, önskemål och förslag från arbetsmarknadens intressenter inom relevanta sektorer i såväl näringsliv som offentlig sektor inhämtats och tagits tillvara i utvecklingsarbetet.
  • Redovisa hur avnämarnas synpunkter på utbildningen kommer att tas tillvara i den fortsatta programutvecklingen och vid dimensioneringen av programmet.

11.3.4 Resursmässiga förutsättningar

Vad ska redovisas i förslaget?
  • Vilka lärarresurser är tillgängliga för programmet? Redovisa tillgången på tillsvidareanställda (stabilitet och långsiktighet) vetenskapligt/konstnärligt kompetenta samt högskolepedagogiskt utbildade och erfarna lärare, såväl som annan personal som ska medverka i utbildningen.
  • Är programmets behov av ämnesmässig och pedagogisk lärarkompetens täckt inom SLU eller finns behov av lärarrekrytering eller samarbete med andra lärosäten? Redovisa planerad medverkan från olika delar av SLU eller från andra lärosäten, samt formerna för sådan samverkan i förekommande fall. Beskriv vilka kontakter som redan tagits med planerade samarbetspartners.
  • Den infrastruktur som behövs för den planerade utbildningen ska också be­skrivas och bedömas i relation till befintliga resurser. Beskriv om det saknas lokaler och utrustning, både gemensam och programspecifik infrastruktur, som är nödvändig för utbildningen.
  • Finns förutsättningar att resurseffektivisera med hjälp av samläsning eller annat gemensamt resursutnyttjande, till exempel med hjälp av digitalisering och distanspedagogik? Hur och vilken omfattning i så fall?

11.3.5 Utbildningens innehåll och utformning

Vad ska redovisas i förslaget?

Examensmål och progression

  • Bifoga ett preliminärt ramschema som beskriver programmets huvudsakliga utformning och innehåll.
  • Beskriv hur undervisningens utformning och examination bidrar till att stödja studenters lärande.
  • Beskriv hur det säkerställs att studenterna når examensmålen (länk till förord­ningen för Sveriges lantbruksuniversitet (1993:221)). Den matrismodell[1] som anges nedan kan användas för att beskriva hur programmets kurser kopplar till examensmålen och hur programmet planeras för att säkra studenternas progression inom ämnesspecifika och generella kompetenser.
  • Redogör för och motivera eventuell samläsning med befintliga program/kurser.
  • Redogör för studenternas möjligheter att gå vidare till avancerad nivå eller forskarnivå efter programmet.
  • Om ett nytt huvudområde behövs, se avsnitt 2.5 Ämne, huvudområde, utbildningsområde.

Matrismodell: För varje program görs en matris som visar hur examensmålen är tänkta att uppfyllas genom de kurser som planeras att ingå i programmet. Matrisen innehåller examensmålen på ena axeln och ingående kurser på den andra axeln. I skärningspunkterna anges relevanta kursmål som bidrar till att nå aktuella examensmål. Modellen synliggör ett programs uppbyggnad och progression på ett översiktligt plan och ska beakta såväl ämnesspecifika som generella kompetenser.

Program

Examensmål 1

Examensmål 2

Examensmål   3 osv.

Kurskod:

Kursnamn A

 

Kursmål 1 + 3

 

Kurskod:

Kursnamn B

Kursmål 3

 

Kursmål 2

Kurskod:

Kursnamn C

Kursmål 4

Kursmål 1 + 6

 

Kurskod:

Kursnamn D

osv.

 

 

Kursmål 5 osv.

 

Anknytning till forskning
  • Beskriv hur utbildningen uppnår en god forskningsanknytning.
  • Redogör för hur studenterna kommer att delta i aktiviteter med forskningsanknytning som möjliggör ett vetenskapligt förhållningssätt.
Anknytning till samhälle och arbetsliv
  • Beskriv på vilket sätt och när under utbildningen som studenterna kommer att utveckla kompetenser med relevans för en nationell och internationell arbetsmarknad.
  • Redovisa planerad medverkan från arbetslivet och formerna för sådan samverkan under utbildningen. Här kan exempelvis praktik, fältstudier, gästlärare och självständiga arbeten ingå. Se kapitel 15. Extern samverkan i utbildningen. Om praktiken är obligatorisk, redovisa då hur det säkerställs att alla studenterna får tillgång till sådan.
Perspektiv på hållbar utveckling
  • Beskriv hur programmet ger studenterna en bra bas att hantera alla perspektiv (ekonomiskt, socialt och miljömässigt) på hållbarhet i sin framtida yrkesutövning.
Jämställdhetsperspektiv
  • Beskriv hur programmet beaktar genus- och jämställdhetsperspektiv i innehåll och genomförande.
Internationellt perspektiv
  • Beskriv hur programmet beaktar internationella förhållanden i innehåll och genomförande. Finns möjligheter till student- och lärarutbyten?

11.3.6 Sammanfattning av konsekvenser

Vad ska redovisas i förslaget? 

Vem ansvarar för vad?

Aktivitet

Utbildningsprogram

Förslag

Institution, programnämnd eller fakultetsnämnd

Tillstyrka/avstyrka

Programnämnd, fakultetsnämnd och utbildningsnämnd[102]

Beslut om inrättande

Styrelsen[103]

Beslut om utbildningsplan

Utbildningsnämnden[104]

Instruktioner

Av Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering framgår bland annat gemensamma tidsramar för planering och beslut om programutbud. Förändringar i programutbudet bör beredas parallellt på fakultetsnivå och universitetsgemensam nivå. Vid utarbetandet av ett nytt program sammanställs relevant information till utbildningsplanen under beredningens olika faser. Det innebär att utbildningsplanen kan fastställas i anslutning till styrelsen beslut om att inrätta ett nytt program.

Länkar

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, från och med 1 augusti 2015

Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU (inkl. ämnesbeskrivningar för SLU:s huvudområden)

Riktlinjer för gemensam examen vid SLU

11.4 Avveckla utbildningsprogram

Policy

Utbildningsprogram som inte längre fyller behov på arbetsmarknaden, inte attra­herar tillräckligt många studenter eller inte uppfyller kvalitetskraven behöver antingen utvecklas eller avvecklas. Inför beslut om avveckling (nedläggning) måste ansvarig programnämnd redovisa åtgärder för att möjliggöra för redan antagna studenter att slutföra sin utbildning.

Avveckling av ett utbildningsprogram kräver en successiv anpassning med avseende på befintliga (redan antagna) programstudenter. Programnämndens ansvar gäller för studier i normal studietakt. Dessutom måste behoven beaktas för studenter med studieuppehåll med platsgaranti samt studenter med funktionsnedsättning, vilka kan ha rätt till anpassad studietakt.

Nationella regler

Övergångsregler ska fastställas i anslutning till beslut om avveckling av utbildningsprogram; se avsnitt 6.2 Kursplan.

SLU-regler

En plan för hur förändringarna ska kommuniceras till berörda studenter ska finnas. I relevanta delar gäller det även vid tillfälligt antagningsstopp.

Vem ansvarar för vad?

Ansvarsfördelningen är den samma som vid inrättande av program, se avsnitt 12.3 Föreslå nytt utbildningsprogram. Det fakultetskansli som ger stöd till ansvarig programnämnd ansvarar för att berörda studenter informeras enligt nedan.

Instruktioner

Vid nedläggning av utbildningsprogram ska berörda studenter (alla antagna studenter som inte tagit ut examen från den berörda utbildningen) informeras med papperspost.

Av Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplaneringframgår bland annat gemensamma tidsramar för planering och beslut om programutbud, inklusive nerläggning av program. Förändringar i programutbudet bör beredas parallellt på fakultetsnivå och universitetsgemensam nivå.

Tillbaka till dokumentets början

12. Utbildningsplan och programtillfälle

12.1 Utbildningsplan
12.2 Programtillfälle
12.3 Tillfälligt antagningsstopp

12.1 Utbildningsplan

Nationella regler

Högskoleförordningen innehåller regler om utbildningen:[105]

  • Kurser får sammanföras till utbildningsprogram.
  • Det ska finnas en utbildningsplan för varje utbildningsprogram.
  • I utbildningsplanen ska de kurser som programmet omfattar anges, samt krav på särskild behörighet och övriga föreskrifter som behövs.

SLU-regler

SLU följer de rekommendationer om utbildningsplaner som SUHF har utfärdat:[106]

”I utbildningsplan ska anges:

  • De kurser som utbildningsprogrammet omfattar
  • Den huvudsakliga uppläggningen av utbildningsprogrammet
  • De krav på förkunskaper och andra villkor utöver grundläggande behörighet som gäller för att bli antagen till utbildningsprogrammet (särskild behörighet)
  • När utbildningsplanen eller ändring av den ska börja gälla och de övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter som behövs.”

Följande gäller för utbildningsplaner för utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå vid SLU:

  • En utbildningsplan omfattar ett utbildningsprogram.
  • Krav på förkunskaper (särskild behörighet) för att bli antagen till programmet ska anges.
  • Målen för utbildningsprogrammet ska anges.
  • Utbildningens innehåll och struktur ska anges. I den schematiska översikten ska programmets kurser finnas med. Deras nivå, fördjupning, huvudområde och omfattning ska specificeras. För yrkesprogram ska det anges om kurserna är obligatoriska.
  • De specifika krav som ställs för att erhålla en viss examen ska anges. Dessa ska ansluta till Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU, som innehåller interna examensföreskrifter.     
  • En preliminär utbildningsplan ska finnas vid inrättande av ett nytt utbildningsprogram.
  • En utbildningsplan för ett nytt utbildningsprogram fastställs av utbildningsnämnden vid SLU.[107] Se Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.
  • Beslut om viss revidering av befintliga utbildningsplaner har utbildningsnämnden delegerat till berörd programnämnd. Se Vem ansvarar för vad? samt Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering.
  • Utbildningsplanen ska fastställas på svenska, vårt myndighetsspråk.[108] En engelsk översättning ska finnas för inmatning i kursdatabasen.
Rubriker i en utbildningsplan vid SLU

Utbildningsplan för xxx programmet, xx högskolepoäng
(Syllabus for xxx Programme, xx credits)

  • Beslut – innehåller programkod, beslutsdatum, fastställande nämnd, tidpunkt när utbildningsplanen börjar gälla, ansvarig programnämnd, ID-nummer med mera
  • Förkunskaper och andra antagningsvillkor
  • Mål
  • Examen
  • Innehåll och struktur (schematisk översikt)
  • Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter
  • Övriga upplysningar
  • Utbildningsnämnden beslutar om utbildningsplaner.[109]
  • En programnämnd beslutar om viss revidering av utbildningsplaner.

Vem ansvarar för vad?

Beslut om revideringar under rubrikerna ”Innehåll och struktur”, ”Övergångsbestämmelser och övriga föreskrifter” samt ”Övriga upplysningar” kan fattas av berörd programnämnd på delegation av utbildningsnämnden.

Instruktioner

Av Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering framgår bland annat gemensamma tidsramar för planering och beslut om utbildningsplaner. Se även anvisningar för utbildningsplaner under länkar för mer detaljerad information.

Praxis för utformning av programnamn

För program som syftar till yrkesexamen bygger programnamnet på examensbenämningen (till exempel skogsmästarprogrammet).

För program som syftar till generell examen bygger programnamnet på ett innehållsbegrepp med efterled som anger examenstyp (till exempel etologi och djurskydd – kandidatprogram, Sustainable Food Systems – Master’s programme)

I officiella dokument används det fastställda och fullständiga programnamnet första gången, I den fortsatta löptexten kan en följsammare formulering användas, vilket bör göras på ett enhetligt sätt (till exempel kandidatprogrammet etologi och djurskydd, masterprogrammet Sustainable Food Systems). I beskrivande text bör programbenämningen vara på det språk som utbildningen genomförs på.

Praxis för programkoder
  • Styrelsen inrättar ett nytt program → utbildningsnämnden beslutar om ny utbildningsplan →  ny programkod i Slukurs. Se avsnitt 11.3 Föreslå nytt utbildningsprogram.
  • Styrelsen lägger ned ett program → programkoden för programmet bevaras i Slukurs. Se avsnitt 11.4 Avveckla utbildningsprogram.
  • Utbildningsnämnden beslutar om utbildningsplan för ett befintligt program → ny version av utbildningsplan → befintlig programkod kvarstår, men får ett nytt versionstillägg.
  • Programnämnden beslutar om utbildningsplan för ett befintligt program → ny version av utbildningsplan → befintlig programkod kvarstår, men får ett nytt versionstillägg.

Det fakultetskansli eller annan avdelning, som ger stöd åt det organ som beslutar om utbildningsplanen, ansvarar för att fastställd plan lämnas för arkivering.

Länkar

Anvisningar för utbildningsplaner

Mall för utbildningsplaner – svenska (Word-format)

Mall för utbildningsplaner – engelska (Word-format)

Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU (inkl. ämnesbeskrivningar för SLU:s huvudområden)

12.2 Programtillfälle

Viktiga begrepp

Ett programtillfälle är ett utbildningstillfälle med startdatum för ett program.

Policy

Det är angeläget med lång framförhållning i informationen till potentiella studenter. Därför behöver både utbildningsplan och programtillfälle vara beslutade i god tid före ansökan till utbildningens start.

SLU-regler

Senast den 1 juli ska beslut fattas om vilka utbildnings­program som ska annonseras för antagning nästkommande läsår.

Vem ansvarar för vad?

Styrelsen beslutar årligen om universitetets utbud av utbildningsprogram på grundnivå och avancerad nivå.[110]

Instruktioner

Av Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering framgår bland annat gemensamma tidsramar för planering och beslut om programutbud.

Länkar

Utbildningsprogrammen beskrivs på SLU:s webb:

12.3 Tillfälligt antagningsstopp

SLU-regler

Eventuella ändringar i annonserat programutbud måste göras innan antagning sker till kommande termin. För närvarande gäller att beslut om inställda utbildningsprogram ska fattas senast

  • den 1 mars för program på avancerad nivå som ges på engelska och startar en hösttermin,
  • den 1 juni för övriga utbildningsprogram som startar en hösttermin,
  • den 15 november för övriga utbildningsprogram som startar en vårtermin.

Vem ansvarar för vad?

Rektor beslutar om inställande av annonserat utbildningsprogram.[111]

 

Tillbaka till dokumentets början

13. Programstudierna

13.1 Anmälan till program (programtillfälle)
13.2 Antagning till program (programtillfälle)
13.3 Registrering på program (programtillfälle)
13.4 Antagning till senare del av program
13.5 Studieuppehåll och avbrott på program
13.6 Förändringar i kursutbudet inom program
13.7 Programstudierektor

13.1 Anmälan till program (programtillfälle)

Nationella regler

Anmälan ska ske inom den tid och i den ordning som högskolan bestämmer.[112]

UHR samordnar hanteringen av anmälningar till högskoleutbildning i Sverige. Sista anmälningsdag för respektive termin framgår av www.antagning.se och www.universityadmissions.se.

Anmälan görs på

Länkar

Anmälan och antagning

13.2 Antagning till program (programtillfälle)

Nationella regler

De krav på särskild behörighet som ställs ska vara helt nödvändiga för att studenten ska kunna tillgodogöra sig utbildningen.[113]

SLU ska göra undantag från något eller några behörighetsvillkor, om den sökande har förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen utan att uppfylla behörighetsvillkoren.[114]

SLU-regler

Behörighetsbedömning

Bestämmelser för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå regleras av SLU:s Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå.

Antagningsbesked

Den sökande får mejl om att antagningsbesked finns tillgängligt via ”Mina sidor” på www.antagning.se.

Om den sökande måste svara ska antagningsbeskedet innehålla uppgift om

  • när svaret senast ska inkomma
  • var den sökande ska svara: på www.antagning.se eller på annat sätt.

En sökande som antagits till ett program och tackat ja, men som inte tänker läsa programmet, ska så snart som möjligt tacka nej via ”Mina sidor” på www.antagning.se.

Reservantagning

Under ”Mina sidor” på www.antagning.se ser studenten sin eventuella reservplats. Studenten måste svara inom 24 timmar efter erbjudande om plats i reservantagningen.

Vem ansvarar för vad?

Studenten ska

  • anmäla sig i tid,
  • tacka ja/nej till erbjuden plats (inom 24 timmar vid reservantagning).

Antagningschefen beslutar[115] om

  • antagning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå,
  • undantag från behörighetsvillkor.

Instruktioner

SLU följer de riktlinjer som UHR tillämpar angående anmälan och antagning, samt SUHF:s rekommendationer på området.

Länkar

Antagningsordning för tillträde till utbildning på grundnivå och avancerad nivå, från och med 1 augusti 2015

Anmälan och antagning

www.antagning.se

www.universityadmissions.se

13.3 Registrering på program (programtillfälle)

Viktiga begrepp

Registrering bekräftar att studenten tar sin plats i besittning.

SLU-regler

Registrering

Registrering på program sker genom registrering på inledande kurs på programmet. För närvarande gäller följande för registrering:

  • Program som börjar på grundnivå: Studenten måste närvara vid upprop och blir därefter registrerad på första kursen och programmet.
  • Program som börjar på avancerad nivå: Studenten erbjuds självregistrering på kurs. Genom att registrera sig på första kursen bekräftar studenten att hen tar sin plats på programmet i besittning.
Förlorad programplats

En student som uteblir från programstart kan förlora sin plats på programmet, om hen inte i förväg har meddelat utbildningsavdelningen särskilda skäl för att utebli från programstarten. Särskilda skäl definieras i avsnitt 8.6 Särskilda skäl.

Sen programstart

En student kan påbörja ett program efter programstart om hen har kvar sin plats på programmet, dock senast två (2) veckor efter programstart.

Vem ansvarar för vad?

Antagningschefen ska i samråd med berörd programstudierektor besluta

  • om en student ska förlora sin programplats,
  • hur sent det är möjligt att påbörja ett program efter programstart om det är mindre än två (2) veckor efter programstart.

13.4 Antagning till senare del av program

SLU-regler

SLU tillämpar antagning till senare del av program. Berörd programnämnd kan besluta om undantag för specifika program.

En student kan antas till senare del av ett utbildningsprogram tidigast inför termin två, om ledig plats finns.

Ansökan

Ansökan görs till bestämd termin och årskurs. Den sökandes tidigare studier styr vilken programtermin hen kan antas till.

Behörighet

Behörigheten styrs av SLU:s antagningsordning.

Lediga platser

Antalet lediga platser per årskurs fastställs av berörd programnämnd inför varje ansökningsomgång.

Urval

Berörd programnämnd har enligt SLU:s antagningsordning möjlighet att besluta om närmare riktlinjer för rangordning och urval.

Möjlighet att överklaga

Beslut om att inte antas till senare del av program på grund av platsbrist kan inte överklagas.

Beslut om att sökande inte uppfyller behörighetskraven kan överklagas.

Vem ansvarar för vad?

Ansvarig programnämnd beslutar om antagning till senare del av program.[116] Beslutet kan delegeras.

Instruktioner

Information om hur antagning till senare del sker finns på studentwebben (se länk nedan). Den sökande gör ansökan på särskild blankett, som skickas till angiven registrator.

Ansökningar tas emot under annonserad SLU-gemensam period inför höst- respektive vårtermin.

Det organ som beslutar i ärendet ansvarar för att arkivera

  • anmälan till senare del av program samt
  • beslut om antagning till senare del av program (bevaras permanent).

Länkar

Antagning till senare del av program

13.5 Studieuppehåll och avbrott på program

Se avsnitt 3.13 Studieuppehåll och -avbrott.

13.6 Förändringar i kursutbudet inom program

SLU-regler

Kursutbudet inom ett utbildnings­program revideras över tiden, men ansvarig programnämnd ansvarar för studenternas möjlighet att avsluta utbildningen enligt målen för den utbildningsplan de antagits till. Förändringar i kursutbudet inom ett program meddelas i form av en reviderad utbildningsplan; se avsnitt 12.1 Utbildningsplan.

Vissa förändringar kan införas direkt i utbildningsplanen. Andra förändringar av ett utbildningsprogram kräver en successiv anpassning med avseende på redan antagna programstudenter. Se anvisningar för utbildningsplaner under Länkar för mer detaljerad information.

Programnämndens ansvar gäller för studier i normal studietakt. Dessutom måste behoven beaktas för studenter med studieuppehåll med platsgaranti samt studenter med funktionsnedsättning, vilka kan ha rätt till anpassad studietakt.

Vid avveckling av ett utbildningsprogram, se avsnitt 11.4 Avveckla utbildningsprogram.

Länkar

Anvisningar för utbildningsplaner

Mall för utbildningsplaner – svenska (Word-format)

Mall för utbildningsplaner – engelska (Word-format)

13.7 Programstudierektor

Viktiga begrepp

Programstudierektor har ett övergripande ansvar för ett eller flera utbildningsprogram. Uppdraget som programstudierektorer definieras i rektors delegationsordning, se Delegationsordningar.

Vem ansvarar för vad?

Ansvarig programnämnd utser programstudierektorer för utbildningsprogrammen.[117]

Instruktioner

Kontaktuppgifter till programstudierektorer ska finnas i anslutning till programbeskrivningar på SLU:s webb. Det fakultetskansli som ger stöd till berörd programstudierektor ansvarar för att kontaktuppgifter finns tillgängliga.

Länkar

Kontaktuppgifter till programstudierektorer finns på studentwebbens programsidor:

14. Tillgodoräknande

Se Tillgodoräknandeordning för utbildning på grund- och avancerad nivå.

 

Tillbaka till dokumentets början

15. Extern samverkan i utbildningen

15.1 Samverkan
15.2 Syfte och mål med samverkan
15.3 Samverkan inom utbildningsplanering
15.4 Samverkan med progression för studenterna
15.5 Samverkan för god arbetslivskontakt hos lärare
15.6 Uppföljning

15.1 Samverkan

Viktiga begrepp

Samverkan är ett medel eller en process som krävs för att två eller flera parter ska uppnå ett gemensamt mål som man inte kunnat uppnå på egen hand. Externa samverkansparter för SLU kan vara nationella eller internationella. Systematiska samverkansaktiviteter i utbildningen bör planeras med de gemensamma målen och båda parters olika förutsättningar i fokus.

Vem ansvarar för vad?

Det övergripande ansvaret för samverkan i utbildningen hanteras av programnämnderna och kan planeras enligt nedan:       

15.2 Syfte och mål med samverkan

Studenternas lärandemål, de kvalitetsmål för utbildningen man vill uppnå och eventuella andra mål för samverkan ska anges av ansvarig programnämnd.

Utbildningsprogrammets egna mål för sin externa samverkan bör anges. Hur gagnas programmet  av samverkan? Är det inriktat på studenternas anställningsbarhet och dag-ett-kompetens, och/eller på utbildningskvalitet i vidare bemärkelse? Vilka kompetenser och färdigheter är helt nödvändiga för studenterna att uppnå enligt program- och näringslivsföreträdare?

15.3 Samverkan inom utbildningsplanering

SLU:s externa samverkansparter bör ges en reell möjlighet att medverka i utbildningens planering.

Samverkan med arbetslivsföreträdare vid planeringen av program, kurser och undervisning kan bidra till att studenterna blir bättre förberedda för arbetslivet. Samtidigt kan det ge framtida arbetsgivare en inblick i utbildningen och eventuellt i delar av forskningen. För att minska beroendet av personliga kontakter kan bland annat företagskluster, alumner och branschorganisationer användas, och systematisk samverkan organiseras till exempel genom medverkan i programnämnder eller branschråd (motsvarande).

När kurser och program läggs om bör en extra insats göras för att få synpunkter från externa referensgrupper. Externa synpunkter behöver också ingå i underlaget vid beslut om utbildningens dimensionering.

15.4 Samverkan med progression för studenterna

Samverkansaktiviteterna och lärandemålen för dessa ska ha en gradvis stegrande komplexitet för studenterna under utbildningens gång. Arbetslivskontakter ska finnas även om studenten väljer att inte läsa valfria praktikkurser.

Samverkan kan organiseras i egna kurser, till exempel praktikkurser eller projektkurser, som seminarieserier eller som moment i kurser. Lämpliga kurser i de olika årskurserna bör identifieras, och samverkansmål och -innehåll införas i kursplanerna.

Progression inom samverkan kan innebära att kontakter med arbetslivet introduceras tidigt under utbildningen, fördjupas och integreras i undervisningen. Studenten kan slutligen få använda sina uppnådda färdigheter och kunskaper på ett företag, i en organisation, myndighet eller i en liknande realistisk kontext. Högre progressionsgrad kan innebära ökade krav på studentaktivitet och mer aktivt involverade studenter. Ett exempel på en modell med ökande komplexitetsgrad innehåller aktiviteterna studiebesök, gästföreläsningar, case/uppgifter och ”skarpa” projekt med externa uppdragsgivare.

Valet av moment och samverkansformer bör styras av och motiveras utifrån lärandemålen och förutsättningarna för den specifika utbildningen och den bransch som utbildningen främst riktar sig emot.

Samverkansaktiviteterna bör komplettera studentkårernas näringslivs- och arbetsmarknadsdagar eller mentorsprogram.

15.5 Samverkan för god arbetslivskontakt hos lärare

Lärare bör få möjlighet att hålla sig uppdaterade om förhållanden och villkor i ett externt arbetsliv genom samverkan.

Arbetslivet genomgår snabba förändringar, och det kan vara svårt för lärare att ha aktuell kunskap om vilka kompetenser som är efterfrågade i näringslivet. För att utbildningarna ska ha stark samhällsrelevans och aktualitet kan samverkan i olika former möjlig­göra exempelvis studiebesök för lärare, lärarutbyten, adjungerade lärare, industrilektorat med mera som kan bidra till att ge undervisningen en aktuell arbetslivsanknytning.

15.6 Uppföljning

Uppföljning av målen för extern samverkan ska ske ur utbildningens, studentens och externa parters perspektiv.

Det är universitetets ansvar att hålla en god kvalitet på utbildningen ur studenternas perspektiv. Kvaliteten på samverkansaktiviteterna kan följas upp genom bland annat kursvärderingar och examinationer. Särskilt fokus bör läggas på samverkansmomentens relevans för studenterna.

För den individuella studenten kan samverkan i utbildningen tydliggöras och följas upp genom systematisk dokumentation av samverkansaktiviteterna, exem­pelvis en digital kompetensportfölj.

Det ligger i SLU:s intresse att våra externa parter är nöjda och vill fortsätta interagera med SLU. Därför bör uppföljning av de gemensamma målen för extern samverkan genomföras, alternativt stödjas av SLU, även om det delvis faller utanför universitetets uppdrag.

Tillbaka till dokumentets början

Bilageförteckning

Bilaga 1: SLU:s utbildningsorganisation
Bilaga 2: Årscykel för utbildningsplanering
Bilaga 3: Ämnen vid SLU inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå
Bilaga 4: Arkivering av kursinformation - se Vad ska bevaras? på webbsidan Hantera dokumentation
Bilaga 5: Gemensamma kursvärderingsfrågor (Evald)
Bilaga 6: Gemensamma kursvärderingsfrågor (Evald) för självständigt arbete (examensarbete)
Bilaga 7: Uppgifter som ska ingå i framsida och titelsida för självständigt arbete (examensarbete) vid SLU
Bilaga 8: Avpubliceringsprocess för pdf-fil som redan är publicerad i Epsilon
Bilaga 9: Process vid förändring av pdf-fil som redan är publicerad i Epsilon 



[1] Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 2 §, 1 pkt

[2] Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 7 §

[3] Riktlinjer för resursfördelning till utbildning på grundnivå och avancerad nivå (SLU ID: SLU.ua 2017.1.1.1-3249)

[4] Utbildningsnämndens beslut 2017-10-11 (§ 57/17)

[5] Resursfördelningsmodell, utbildningsnämndens beslut 2017-05-17 (§ 31/17)

[6] För 2018 är X = 10 250 kr. Beloppet räknas årligen upp med pris- och löneomräkning (PLO).

[7] Resursfördelningsmodell, utbildningsnämndens beslut 2017-05-17 (§ 31/17)

[8] Resursfördelningsmodell, utbildningsnämndens beslut 2017-05-17 (§ 31/17)

[9] Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 2 §

[10] Styrelsens delegationsordning

[11] Styrelsens delegationsordning

[12] Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. 4 §

[13] Förordning (2001:526) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av handikappolitiken

[14] Diskrimineringslagen (2008:567)

[15] Diskrimineringslagen (2008:567) 2 kap. 5 §

[16] Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 3 §

[17] Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. 11 §

[18] Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) 23 kap. 5 §

[19] Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor

[20] Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor, 6 §

[21] SUHF:s rekommendationer 2011-4 och 2012:1

[22] Se avsnitt 1.6 Ämne, huvudområde, utbildningsområde.

[23] Se avsnitt 1.6 Ämne, huvudområde, utbildningsområde.

[24] Universitetsadministrationens delegationsordning

[25] Förordning (2010:543) om anmälningsavgift och studieavgift vid universitet och högskolor, § 10

[26] Förordning (2010:718) om stipendier till avgiftsskyldiga studenter

[27] Högskoleförordningen (193:100) 7 kap. 33 §

[28] UHR:s föreskrifter 2016:1, 1a §

[29] UHR:s föreskrifter 2013:3, 2 §

[30] UHR:s föreskrifter 2016:1, 4 §

[31] UHR:s föreskrifter 2013:3, 5 §

[32] Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. 4 a §

[33] Högskolelagen (1992:1434) 2 kap. 7 §

[34] Högskoleförordningen (1993:100) 2 kap. 14 §

[35] Högskoleförordningen (1993:100) 2 kap. 14 §

[36] Förordningen (1993:221) för SLU 2 kap. 2 §

[37] Högskoleförordningen (1993:100) 10 kap. 4 §

[38] Högskolelagen (1992:1434) 2 kap. 7−8 §

[39] Studentkårsförordningen (2009:769) 7 §

[40] SLU:s regler för uppdragstillägg, arvoden och ersättningar

[41] Suppleanter har rätt till arvode när de ersätter en ordinarie ledamot.

[42] Högskoleförordningen (1993:100) 12 kap. 2 §

[43] Anställningsordning för SLU

[44] Styrelsens delegationsordning

[45] Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 18 §

[46] Förordningen (1993:221) för SLU 5 kap. 3 a §

[47] Rektors delegationsordning

[48] Se avsnitt Excellenta lärare 4.4 Examinationsrätt på institutionsnivå.

[49] Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 22 §

[50] Myndighetsförordningen (2007:515)

[51] Högskolelagen (1992:1434 ) 1 kap. 4 §

[52] Rektorsbeslut 2016-12-21 (SLU ID: SLU.ua 2016.1.1.2-4643)

[53] Rektorsbeslut 2018-02-27 (SLU ID: SLU.ua 2018.1.1.2-501)

[54] Ramverk för kvalitetsarbete inom SLU:s utbildningar

[55] Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. 14 §

[56] Högskoleförordningen (1993:100) 1 kap. 14 §

[57] Styrelsens delegationsordning

[58] Rektors delegationsordning

[59] Universitetsadministrationens delegationsordning

[60] Rektors delegationsordning

[61] Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 14–15 §§

[62] Tillhör formellt inte kursplanen, men visas i ihop med kursplanen.

[63] För närvarande är hippologprogrammet och veterinärprogrammet undantagna.

[64] Högskoleförordningen(1993:100) 7 kap. 8 §

[65] Styrelsens delegationsordning

[66] Rektors delegationsordning

[67] Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 18 §

[68] Utbildningsnämndens beslut § 77/17

[69] Utbildningsnämndens beslut § 59/15

[70] Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 4 §

[71] Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 8 §

[72] Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 3 §

[73] Universitetsadministrationens delegationsordning

[74] Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 18 §

[75] Förvaltningslagen (2017:900) 37 §

[76] Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 23 §

[77] Högskoleförordningen (1993:100) 12 kap. 2 §

[78] Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 24 §

[79] Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 21 §

[80] Övergångsregler

  • ska föras in i kursplanen för en kurs som läggs ned
  • ska föras in i kursplanen för en kurs som revideras
  • kan föras in i kursplanen för en ny kurs som ersätter en tidigare

[81] Förordningen (1993:221) för SLU

[82] Gemensamma kursplaner för självständigt arbete, utbildningsnämndens beslut 2017-05-17 (SLU ID: SLU ua 2017.3.1.1-2294)

[83] Ny utbildningsplan för veterinärprogrammet, utbildningsnämndens beslut 2016-10-12 (SLU ID: SLU ua 2016.3.1.1-3818)

[84] Självständiga arbeten, utbildningsnämndens beslut 2017-12-13 (SLU ID: SLU.ua 2017.1.1.1-4818)

[85] Gemensamma kursplaner för självständigt arbete, utbildningsnämndens beslut 2017-05-17 (SLU ID: SLU ua 2017.3.1.1-2294)

[86] Självständiga arbeten, utbildningsnämndens beslut 2017-09-06 § 47/17 (SLU ID: SLU ua 2017.1.1.1-3635)

[87] Universitetsdirektörens beslut 2018-06-12 (SLU ID: SLU ua 2018.2.1.2-1923)

[88] Strategi för bevarande av elektroniska handlingar (dnr SLU.ua.2016.2.1.2-1990-2)

[89] Högskoleförordningen (1993:100) 10 kap. 1 §

[90] Högskoleförordningen (1993:100) 10 kap. 1 §

[91] Högskoleförordningen (1993:100) 10 kap. 1 §

[92] Högskoleförordningen (1993:100) 10 kap. 9 §

[93] Förordningen (1993:221) för SLU

[94] Högskolelagen (1992:1434) 1 kap. § 9

[95] Agronom, hortonom, jägmästare, lantmästare, skogsmästare och trädgårdsingenjör.

[96] Formuleras i SLU:s regleringsbrev från regeringen.

[97] SLU:s regleringsbrev och SLU:s strategi

[98] SLU:s regleringsbrev

[99] Styrelsens delegationsordning

[100] Verksamhetsområden enligt definition i styrelsens delegationsordning.

[101] Baserad på underlag från bland annat Luleå tekniska universitet och Umeå universitet.

[102] Styrelsens delegationsordning

[103] Styrelsens delegationsordning

[104] Styrelsens delegationsordning

[105] Högskoleförordningen (1993:100) 6 kap. 13, 16-17 §§

[106] SUHF:s rekommendation 2011:1 (dnr 10/118)

[107] Styrelsens delegationsordning

[108] Språklagen (2009:600) 10 §

[109] Styrelsens delegationsordning

[110] Styrelsens delegationsordning

[111] Styrelsens delegationsordning

[112] Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. § 4

[113] Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 8 §

[114] Högskoleförordningen (1993:100) 7 kap. 3 §

[115] Enligt antagningsordningen beslutar rektor i antagningsfrågor. Rektor har dock delegerat den befogenheten vidare. Enligt universitetsadministrationens delegationsordning är det antagningschefen vid utbildningsavdelningen som beslutar i antagningsfrågor, förutom vid senare antagning till program – då beslutar en programnämnd.

[116] Styrelsens delegationsordning

[117] Styrelsens delegationsordning

[118] Styrelsens delegationsordning (SLU ID: SLU.ua.2018.1.1.1-561)

[119] Utbildningsnämndens beslut 2018-05-17 (§ 36/18)

[120] Inom ämnen som utgör huvudområden erbjuder SLU en successiv fördjupning som möjlig­gör generella examina. För huvudområdena finns ämnesbeskrivningar i bilagan till Lokal examensordning – regler för examina på grundnivå och avancerad nivå vid SLU.

[121] Varje ämne är kategoriserat i ett utbildningsområde. Följande utbildningsområden finns vid SLU:

  • DE – design
  • ME – medicin
  • NA – naturvetenskap
  • SA – samhällsvetenskap
  • TE – teknikvetenskap
  • VÅ – vård
  • ÖV – övrigt område

Tillbaka till dokumentets början

Sidansvarig: Johan.Toren@slu.se