Utbildningens byggstenar

Kurser
Kurser är de minsta byggstenarna i en utbildning på universitet eller högskola. För varje kurs ska det finnas en kursplan som bland annat anger förkunskapskrav, målen för kursen, hur det kontrolleras att en student uppnått målen samt vilken institution som är kursansvarig. De flesta kurser har en betygsskala med U (underkänd), 3, 4 eller 5. Det finns också betygskriterier som anger vad som krävs för de olika betygsgraderna.

Kurser kan variera i omfattning och genomförande: heltid – deltid, på distans – på campus, dagtid – kvällstid etc.

Du hittar din kursplan via kurshemsidan eller genom att först söka fram din kurs i kurssökverktyget och sedan klicka på kursrubriken i träfflistan.

Program
Ett utbildningsprogram leder fram till en viss examen. Inom vissa utbildningspro­gram har du frihet att själv välja en del kurser, inom andra program är valfriheten mindre. Vissa kurser är bara för studenter som läser på ett utbildningsprogram.

Du måste uppfylla förkunskapskraven för varje enskild kurs, vilket även gäller för kurser inom program. Studier på utbildningsprogram innebär oftast heltidsstudier och undervis­ningen sker nästan alltid på dagtid.

För varje program ska det finnas en utbildningsplan som beslutas på fakultetsnivå. Utbildnings­planen anger bland annat målen för hela programmet, vilka kurser som ingår och de krav du måste uppfylla för att få den exa­men som programmet syftar till. Här kan du hitta din utbildningsplan.

Självständiga arbeten
Alla utbildningsprogram avslutas med ett självständigt arbete (examensarbete) där du får tillämpa dina kunskaper, förmågor och förhållningssätt på en aktuell fråga inom utbildningens område. Vanligtvis ska du redovisa det självständiga arbetet både skriftligt och muntligt. Här kan du läsa mer om examensarbeten/ självständiga arbeten.
 
Högskolepoäng
Omfattningen av ett program, en kurs eller ett självständigt arbete uttrycks i högskolepoäng, hp. En termins heltidsstudier är 30 hp, ett treårigt utbildningsprogram omfattar 180 hp osv.

Alla kurser och program är indelade i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

De olika nivåerna bygger på varandra på så sätt att man måste ha läst på grundnivå för att få läsa på avancerad nivå och på avancerad nivå för att läsa på forskarnivå. Vissa långa utbildningsprogram börjar på grundnivå och slutar på avancerad nivå.

(Kicka här för större bild)

Grundnivå

För tillträde till utbildning på grundnivån krävs slutförd gymnasieutbildning eller mot­sva­rande. Till grundnivån räknas högskoleexamen och kandidat­examen. Vid SLU finns det dessutom Yrkesexamina på både grundnivån och den avancerade nivån.

Avancerad nivå

För tillträde till program på avancerad nivå krävs avlagd svensk examen om minst tre år på grundnivå eller motsvarande utländsk examen eller motsvarande kvalifikationer. För att läsa fristående kurser krävs att man har genomgått utbildning på grundnivå - alltså inget examens­krav. Magisterexamen och den nya tvååriga masterexamen räknas till den avancerade nivån.

Vid SLU finns det dessutom Yrkesexamina på både grundnivån och den avancerade nivån.

Forskarnivå

Doktorsexamen omfattar fyra års heltidsstudier. Man ska kunna till­godoräkna sig vissa studier på avancerad nivå. Däremot är det inte möjligt att ge en student företräde till utbildningen på grund av att han eller hon bedöms kunna till­godo­räkna sig tidigare utbildning eller yrkesverksamhet och därmed kunna förkorta sin utbildning på forskarnivån.

För tillträde till forskarnivå krävs avlagd examen på den avancerade nivån eller minst 4 års heltidsstudier varav minst 1 år på avancerad nivå eller motsvarande utländsk utbildning eller motsvarande kunskaper.

Den som före den 1 juli 2007 uppfyller kraven för grundläggande behörighet för tillträde till forskarutbildning, kommer att anses ha grundläggande behörighet till utbildning på forskar­nivå till och med den 30 juli 2015.

Den så kallade Bolognaprocessen startade vid ett europeiskt utbildnings­minister­möte i Sorbonne år 1998. Mötet resulterade i en deklaration där ministrarna fastslog att man skulle sträva efter en harmonisering av utbildningar och examina i Europa. Året därpå möttes ministrarna igen i Bologna och undertecknade den så kallade Bolognadeklarationen. Målet är att Europa ska enas om ett gemensamt utbildningssystem, ”The European Higher Education Area” (EHEA).

I dag är över fyrtio länder anslutna till detta europeiska samarbete. Sedan Bolognadeklarationen undertecknades har utbildningsministrarna i Europa haft regelbundna uppföljningsmöten där kommunikéer om det fortsatta samarbetet har antagits.

Övergripande mål

Samarbetets övergripande mål är att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrens- och attraktionskraft som utbildningskontinent. Målet är att få akademiska examina och utbildningskvalitet jämförbara på ett mer tydligt sätt än tidigare.

Reformen i Sverige

Ett resultat av Bolognaprocessen är att Sverige införde en ny utbildnings- och examensstruktur i den 1 juli 2007 där all utbildning delas in i tre nivåer: grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå.

Den nya utbildningsordningen innebär bland annat att de europeiska länderna inför jämförbara examina, ett gemensamt poängsystem och ett utbildningssystem på tre nivåer; grundnivå, avancerad nivå och forskar­nivå. Det betyder att man kan läsa grundnivån på ett lärosäte och sedan läsa den avancerade nivån på ett annat lärosäte i Sverige eller utomlands.