Eftersom utrymmet för friluftsliv och rekreation krymper i urbana sammanhang är det viktigt att se på olika platser som en helhet – ja, som ett fritidens landskap, berättar Amalia Engström, forskare vid SLU, för SLU Tankesmedjan Movium.
Amelia, du är en av dem som drivit Movium Partnerskapsprojektet Fritidens landskap: en studie av landskapets roll och potential i fritidsförvaltningarnas strategiska arbete. Vad handlar det om?
– Projektet Fritidens landskap handlar om att utforska hur ett landskapsperspektiv skulle kunna stärka det strategiska arbetet kring aktiv fritid. Idag vet vi vilken viktig roll fysisk aktivitet och utevistelse, både i organiserad och spontan form, har för både fysisk och psykisk hälsa. Därför är det av högsta vikt att fortsätta utveckla den rekreativa infrastrukturen som finns i våra städer och kommuner. Projektet har fokuserat på att adressera vidden av olika platser som människor använder sig av för fysisk aktivitet – från idrottsplatsen till den tätortsnära skogen eller friluftsområdet. En grundpremiss var viljan att utforska just hur olika platser kan samspela i ett större landskap. I dag är ofta förvaltningen av idrottsplatser, friluftsliv och grönområden uppdelade mellan olika förvaltningar inom kommunen trots att användarnas upplevelser av dessa inte alltid följer samma stuprörstänk. Därför kan det finnas potential att tänka utanför den enskilda anläggningen och tillsammans utforska synergier mellan olika platser, och olika perspektiv.
Varför är det viktigt att lyfta fram detta?
– Tillgång till aktiv fritid är centralt för att främja hälsa och välbefinnande. Trots detta är det ofta svårt att lyfta fritidens behov i tex stadsbyggnadsprocessen eller den kommunala fysiska planeringen. Flera studier visar hur tillgången till platser för aktiv fritid, både i form av mer programmerade anläggningar och offentliga grönytor, minskar i takt med att städer och orter växer och förtätas. Därför är det viktigt att hitta fler grepp för att prata om fritidens platsbehov, och då inte bara i form av punktinsatser för fysisk aktivitet, utan just hur en mångfald av olika platser och funktioner tillsammans kan bidra till rörelseglädje.
Vilken betydelse kan resultaten få för framtiden?
– Förhoppningsvis kan studiens resultat leda vidare till flera nya forskningssatsningar. Ett av projektets resultat var just flera nya frågeställningar som på olika sätt bereder vägen för fördjupade studier. Dels diskuterades behovet att utforska organisatoriska svårigheter inom kommuner där fritidsfrågan ofta, organisatorisk, är skild från till exempel grön- och stadsplanering. Ett mer gränsöverskridande tänkande skulle kunna utforskas vidare för att bryta upp stuprör inom kommunen, men även för att utforska användares aktiviteter och behov i landskapet.
Fotnot:
Amalia publicerar sina rön i kortformat i Movium Fakta nr 4, 2024 som kommer ut i höst.