Tobias Emilsson är forskare på SLU och har arbetat med gröna tak sedan 2001. Han startade sin forskning på gröna tak på just den anläggning som Scandinavian Green Roof Institute har drivit i över 20 år. Initialt handlade hans forskning om att undersöka växtval och substratblandningar för svenska förhållanden. Flera olika forskargrupper har genom åren arbetat med koppling till Augustenborg och den botaniska takträdgården.
Efter 23 år lämnar man lokalerna och personalen sägs upp från Scandinavian Green Roof Institute i Malmö. Viss forskning flyttas över i IVL Svenska Miljöinstitutets regi, ett fristående och oberoende forskningsinstitut, och Augustenborgs botaniska takträdgård kan komma att rivas.
Vilken roll anser du att Gröna tak-institutet har spelat för kunskapsutvecklingen inom området?
– Gröna tak-institutet är en världsunik anläggning och organisation som har varit drivande för att utveckla och sprida kunskap om gröna tak i Norden under mer än 20 år. Vid starten var gröna tak och blå-gröna lösningar inte så vanliga och de framstod som komplicerade och okända. Som en del av Augustenborgsprojektet, Ekostaden Augustenborg, bidrog aktiviteterna på Gröna tak-institutet till att sprida mycket kunskap till den gröna branschen, till byggindustrin och den breda allmänheten. Gröna tak-institutet har hållit i massor av informationsdagar, internationella konferenser och en enorm mängd studiebesök för praktiker, experter och en intresserad allmänhet både från Sverige och resten av världen. Under senare år utvecklades verksamheten mer mot projektform där institutet tog en aktiv part i flera viktiga forskningsprojekt, bland annat i utvecklingen av Gröna tak-handboken, men även i biokolsprojekt som Rest till bäst.
Nu har Gröna tak-institutet sagt upp personalen och verksamheten förändras i ny regi. Hur tror du att det kommer påverka utvecklingen framöver?
– Det blir en stor förändring av den verksamhet som har bedrivits framförallt under de senaste åren. Genom att arbeta i projekt har man kunnat vara en aktiv del i att skapa ny kunskap och att sprida denna till olika intressenter. Men jag är säker på att institutet kommer att ha en viktig roll att spela även i framtiden men arbetet kommer att organiseras på ett annat sätt. Exakt hur det kommer att ske är i nuläget inte klart.
Är gröna tak ett moget kunskapsområde idag där vi vet hur man konstruerar och med vilka växter, eller finns det fortfarande behov av att utveckling för att täppa till kunskapsluckor?
– Gröna tak är i dag ett modernt och praktiskt byggnadsmaterial som kan användas för att göra städer mer rustade för ett förändrat klimat, de är exempelvis ett bra sätt att hantera dagvatten och stigande stadstemperaturer på och de kan utformas för att gynna olika typer av biologisk mångfald. Det finns mer att göra på gröna tak men också inom hela fältet av grönblå stadsbyggnad. Vi kommer fortsätta bygga täta städer och vi kommer fortsatt behöva hantera både dagvatten, stigande stadstemperaturer och minskande mångfald. Men frågor som hur dessa system kan kombineras med mobilitetsfrågor, energiproduktion, rättvisa och flera andra aspekter är fortfarande väldigt aktuella.
