Hur ser framtidens hållbara energilandskap ut?

Landskapsarkitekters arbete utförs till stor del i urbana landskap och bebyggd miljö, men för att dessa landskap ska bli hållbara måste de placeras i en kontext. Hur förhåller sig stadens landskap och system till omgivande regioner? Och hur kommer den gröna energiomställningen att påverka våra landskap i framtiden? En kurs som ges för masterstudenter i Alnarp berör dessa frågor.

– Den stora energiproblematiken i framtiden är att vi inte kommer få plats med allting som vi vill göra i det fysiska landskapet, säger Anders Larsson, lektor och kursledare för kursen Planning Project - Large Scale Structures, Analysis and EIA vid Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning i Alnarp.

Kursen, som för andra året gavs på temat Energilandskap, berör storskaliga landskapsavgränsningar. Den handlar om landskapen som sträcker sig mellan regioner, vilka ofta inkluderar järnvägar och transportlandskap. Studenterna kommer från en rad olika länder världen över, vilket bidrar till många intressanta diskussioner och perspektiv.

– I år valda vi att arbeta med ett energielement och det var svårare att jobba med än med linjära element, eftersom de modeller för analys och konsekvensbedömning som landskapsarkitekter använder sig av i denna skala ofta är anpassade efter väg- och järnvägsprojekt. Med energielement i landskapet behöver vi tänka nytt, berättar Anders.

Samarbete med Barsebäck Clean Energy Park och tankesmedjan LABLAB

Kursen berör stora frågor, om fossila bränslen, tillväxt och vad våra val får för konsekvenser i framtidens landskap. Under året som gått har man samarbetat med Barsebäck Clean Energy Park, där man vill använda markområdet för grön energiomställning och bjuda in företag för att testa olika idéer. Studenterna undersökte bland annat hur vi bättre kan utnyttja redan bebyggda ytor, istället för att placera solenergiparker och vindkraftverk på produktiv jordbruksmark.

– När nya policydokument för grön energiomställning i Sverige lades fram för ett par år sedan så nämndes aldrig ordet landskap, trots att den nya energiframställningen kommer att ta mycket mer plats, synas mer och påverka landskapet, berättar Anders. Detta tyckte vi var ett intressant tema och vi började samarbeta med bland andra tankesmedjan LABLAB i Stockholm.

För att visa vilken yta som energiframställning kan ta i landskapet tog LABLAB fram en bild som visar hur Stockholms energibehov, om det skulle ersättas av vindkraft, kräver 110 stycken ’Djurgården’, fullproppade med vindkraftverk.

– Och dessa hamnar ju inte i Stockholm, utan någon annanstans, påpekar Anders.

Anders menar att systemet vi har byggt upp i Sverige blir extra känsligt nu när den gröna energiomställningen kommer. Vindkraftverkanläggningar och energiparker ägs sällan av lokalbefolkningen i Sverige.

– Ägandemodellen i Sverige är extrem i jämförelse med andra länder. I Danmark måste till exempel minst 20 procent av ägandet erbjudas lokalbefolkningen.

Vertikala vindturbiner, vågkraft och agrivoltaics

I Barsebäck Clean Energy Parc fick studenterna ett verklighetsförankrat case, som låg nära urbana landskap och intill havet, där man dels måste jobba med kustskydd och räkna med effekter av klimatförändringar men också undersöka hur vi kan integrera nya energilösningar, som exempelvis vågkraft. Några studenter tittade på hur man kan jobba med vind, där man istället för stora vindsnurror kan använda vertikala vindturbiner. Dessa sägs vara ideala energiförsörjare i stads- och förortsmiljöer. Andra tittade på agrivoltaics, där jordbruksmarken kan fortsätta att brukas, med solpaneler placerade i luften ovanför odling och bete.

– Den stora problematiken som vi måste tackla är när flera samhällsviktiga frågor, så som energiproduktion och jordbruk, konkurrerar om samma ytor. Ett första tillvägagångssätt skulle kunna vara att förbättra samnyttjandet på den redan exploaterade marken, som till exempel solceller på parkeringsplatser, berättar Maj Lyth, en av studenterna i kursen.

– Att tänka på multifunktionalitet är nog det som vi kommer behöva utveckla ytterligare. Detta kommer i sin tur påverka sättet vi planerar i framtiden och hur strukturen i organisationer kommer behöva anpassas för att främja detta arbete, säger Maj.

Landscape Literacy och re-generativ design

– Något vi tycker är viktig är landscape literacy, berättar Anders. Alla kan idag läsa texter, men ingen kan läsa landskap längre. Man ser inte problem i vissa typer av landskap och kan inte sätta landskapen i en kontext.

Blivande landskapsarkitekter tränas i hur vi kan bygga nytt, med så lite skada som möjligt för natur-och kulturmiljöer. Anders vill belysa att för att verkligen bli hållbara så krävs ett annat tankesätt.

– För att skapa hållbara landskap med en hållbar energiframställning så kommer vi behöva minska ner på vårt resursförbrukande snarare än att bygga nytt.

Anders berättar att han är en del av en grupp av lärare som ska börja jobba med re-generativ design.

– Den re-generativa tanken, om att få en öken att blomma och inte använda upp naturresurser utan att tillföra – den förmågan kommer verkligen att behövas i framtiden.