Utbildningsplan

Behörighetskrav

För att bli antagen till agronomprogrammet - landsbygdsutveckling krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt områdesbehörighet A3:

• Matematik 3b alternativt Matematik 3c

• Naturkunskap 2 (alternativt Bi 1, Fy 1a, Ke 1 alternativt Bi 1, Fy 1b1 + 1b2, Ke 1)

• Samhällskunskap 1b alternativt Samhällskunskap 1a1 + 1a2.

Naturkunskap 2 kan även ersättas med följande från Naturbruksprogrammet:

• Kursen Naturkunskap 1a1

och dessutom ett av följande alternativ

• kurserna Djuren i naturbruket och Djurhållning eller

• kurserna Djuren i naturbruket och Växtodling 1 eller

• kurserna Växtkunskap 1 och Trädgårdsodling eller

• kursen Mångbruk i skog samt någon av kurserna Skogsskötsel 1, Jakt och viltvård 1 eller Fiske och vattenvård 1.

Betygskrav: i var och en av ovanstående kurser krävs lägst betyget godkänd.

Ersättningsmöjligheter finns för kurser i områdesbehörigheterna. Dessutom gäller meritkurser enligt respektive områdesbehörighet.

Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.

Innehåll

Beskrivning av programmet

Agronomprogrammet landsbygdsutveckling är en yrkesutbildning som innefattar studier på såväl grund¬ som avancerad nivå. I utbildningen kombineras kunskaper inom ämnesområdet med vetenskaplig träning och näringslivsanknytning. Programmet syftar till en agronomexamen med fördjupning inom landsbygdsutveckling.

Programmet syftar till att ge studenterna väsentligt fördjupade kunskaper inom det mångvetenskapliga fält som landsbygdsutveckling utgör. Landsbygdsutveckling studeras i olika delar av världen samt från olika perspektiv med tonvikt på samhällsvetenskap: politiska, ekonomiska, kulturella, sociala, rumsliga och ekologiska perspektiv. Programmet ger studenterna kunskaper om och förståelse för centrala perspektiv och metoder inom landsbygdsutveckling. Det gäller såväl praktiska utvecklingsmetoder som vetenskapliga undersökningsmetoder vilka krävs för att kunna studera, analysera, problematisera och bidra till landsbygders utveckling. Praktiska tillämpningar i olika verksamheter är en bärande del i programmet, vilket innebär kontakter med såväl inhemska som internationella landsbygder.

Utbildningen inleds på grundnivån med en introduktion till landsbygdsutveckling där centrala begrepp och teorier, utmaningar och möjligheter, lokala och globala maktförhållanden och intressen behandlas. Introduktionen till utbildningen syftar även till att förstärka studenternas generella kunskaper, med fokus på vetenskapligt skrivande. Under de två första åren läser studenterna, grundläggande kurser om jordbrukets och landsbygders historia; de privata, offentliga och ideella sektorernas betydelse ur ett landsbygdsperspektiv; med fokus på Sverige och EU; lantbruksvetenskap; naturresurshantering; sociologiska och kulturella perspektiv inklusive globalisering; organisering och ledarskap samt om landsbygders olika aktörer.

Den avancerade nivån inleds i årskurs fyra med en större tematisk kurs om projektledning, gemensam med studenter från de övriga agronomprogrammen. Studenterna förbereds inför sin roll som agronomer med fokus på kompetens inom, projektledning och ledarskap. Därefter följer fördjupande kurser om naturresursförvaltning, vetenskapliga metoder och vetenskapligt skrivande.

I utbildningen ingår två självständiga arbeten (examensarbeten). Kandidatarbetet (15 hp) avslutar utbildningens grundnivå i slutet av tredje året och ger studenten möjlighet att fördjupa sig i ett specifikt ämne genom att tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom huvudområdet (t ex hållbar livsmedelsproduktion, konsekvenser av klimatförändringar, civilsamhällets betydelse, företagande och näringslivsutveckling, naturresurshantering och/eller internationella frågor och perspektiv.) Masterarbetet (30 hp) ligger på avancerad nivå och avslutar hela utbildningen. Studenternas fördjupade kunskaper tillämpas här på en aktuell frågeställning med relevans för landsbygdsutveckling.

Utbildningen har en tydlig anknytning till lantbruksnäringen genom studiebesök, gästföreläsningar och näringslivsinriktade projekt. Kvalificerad praktik, som erbjuds inom organisationer, myndigheter och företag, ger studenten möjlighet till förståelse för lantbrukssektorns komplexa system. Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga metoder tränas genom att SLU:s breda forskning nyttjas i föreläsningar och handledning.

Studenterna får generiska färdigheter integrerat i ämneskurser och i examensarbeten. Förmågan att kommunicera muntligt och skriftligt övas och utvecklas i dialog med olika grupper och på olika sätt genom hela utbildningen. Samarbete i grupp tränas i både inom- och tvärvetenskapliga sammanhang. Som en viktig förberedelse för yrkeslivet ges studenten insikt om projektplanering och projektledning och tillfällen att utveckla dessa förmågor. Förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap tränas i komplexa problemställningar som särskilt rör landsbygdens hållbara utveckling.

Studenterna ges möjlighet till en egen specialisering via valbara kurser. Vid SLU finns även kurser inom flera olika ämnen som kan läsas av studenter på programmets valbara terminer, exempelvis miljövetenskap, juridik, ekonomi och historia. Det finns goda möjligheter att förlägga en termin eller ett läsår till något av SLU:s partneruniversitet i världen. Under de senare åren i utbildningen ges flera av kurserna på engelska.

Kurser i programmet

Fetstil=obligatorisk kurs *=agronomprofilerande kurs Huvudområden LU=Landsbygdsutveckling, LB=Lantbruksvetenskap, FÖ=Företagsekonomi, NA=Nationalekonomi, MX=Miljövetenskap, ÖÄ=Övrigt ämne

År 1
Introduktion till landsbygdsutveckling, 15hp* LB/LU G1N
Jordbrukets och landsbygdens historia, 7,5 hp* LU/LB G1N
Lokala perspektiv, 7,5 hp* LU G1N
Lantbruksvetenskap för landsbygdsutvecklingsagronomer, 15 hp* LB G1N
Politik och förvaltning, 15hp LU G1N

År 2
Samhällsvetenskaplig teori för landsbygdsutvecklare, 15 hp LU G1F
International Rural Development, 15hp* LB/LU G1F
Naturresursförvaltning, 15hp* LU/BI G1N
Organisering, ledarskap och lärande, 15hp* LU/LB G1F

År 3
Entreprenörskap och landsbygdsutveckling, 15hp LU G1F Miljökonsekvensbeskrivning och miljökommunikation - introduktion, 7,5 hp MX G1N
Miljökonsekvensbeskrivning, miljökommunikation och naturvägledning - metoder och tillämpningar, 7,5 hp MX G1F
Samhällsvetenskaplig metod för landsbygdsutveckling, 15hp LU G2F
Självständigt arbete i landsbygdsutveckling, 15hp LU G2E

År 4 - 5
Projekt och kommunikation i den agrara sektorn, 15hp* LB A1N Governance of Natural Resources, 15hp LU A1N
Conflict, democracy and facilitation, 15hp MX A1N
Agroecology: Working with the complexity of farming systems, 7,5 hp LB A1N 
Global Food Systems and Food Security, 15hp LU A1N
20th Century Agricultural Economics and Politics, 7,5hp* LB A1N
The Context and Process of Research I: Theories and Methods, 7,5 hp LU/MX A1N
The Context and Process of Research II: Theories and Methods, 7,5 hp LU/MX A1N
The Process of Research: Methods, Data Analysis and Scientific Writing 15 hp LU/MX A1N
Självständigt arbete i landsbygdsutveckling, 30hp - Agronomprogrammet landsbygdsutveckling LU A2E

Ytterligare valbara programkurser:
Landsbygdspraktik, 7,5 hp* ÖÄ GXX
Kvalificerad agronompraktik I, 7,5hp* LB AXX
Kvalificerad agronompraktik II, 7,5hp* LB AXX
Miljörätt, 7,5 hp JU G1N
Förvaltningsrättslig översiktskurs, 15 hp JU G1N
Internship - Rural Development, 15 hp ÖÄ AXX
Hållbarhetens ekologi: Maten, skogen, staden och klimatet, 7,5 hp BI/MX G1N
Skogsbruk och skogens produkter, 15 hp SGV G1F

Förändringar i kursutbudet kan ske under utbildningens gång. Beslut om kursutbud fattas i god tid inför kommande läsår.

För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som specifikt gäller för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns på SLU:s studentwebb.

Mål

Mål för examen

I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för agronomexamen:

För agronomexamen ska studenten visa sådan kunskap och förmåga som krävs för att självständigt arbeta som agronom.

Kunskap och förståelse

För agronomexamen ska studenten

• visa såväl bred kunskap inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området, inbegripet insikt i områdets mångvetenskapliga grund samt insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och

• visa fördjupad kunskap om lantbrukssektorns förutsättningar, funktion och interaktion med miljön och samhället, såväl nationellt som internationellt.

Färdighet och förmåga

För agronomexamen ska studenten

• visa förmåga att självständigt identifiera och formulera kvalificerade problem relaterade till lantbrukssektorns komplexa system av resurser och värdeskapande processer, samt att med adekvata metoder och inom givna ramar analysera, genomföra och kritiskt utvärdera olika lösningar,

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap från relevanta områden samt analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, särskilt angående lantbrukssektorns hållbara utveckling,

• visa förmåga att, i såväl nationella som internationella sammanhang, muntligt och skriftligt, klart redogöra för och diskutera sina slutsatser samt den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper, och

• visa sådan färdighet som krävs för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller självständigt arbeta med andra kvalificerade uppgifter inom lantbrukssektorn och angränsande områden och därmed bidra till utveckling av yrket och verksamheten.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För agronomexamen ska studenten

• visa förmåga att med helhetssyn göra bedömningar av lantbrukssektorns nyttjande för olika ändamål med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga, ekonomiska, miljömässiga och etiska aspekter samt kunna göra avvägningar mellan olika aspekter,

• visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning, och

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens.

Examen

Examen som utbildningen syftar till

Agronomprogrammet landsbygdsutveckling syftar till en agronomexamen som är en yrkesexamen. Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 270 högskolepoäng. Agronomprogrammet omfattar dock 300 högskolepoäng och möjliggör även generella examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.

Student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen agronomexamen (Degree of Master of Science in Agriculture).

Examenskrav

Agronomexamen enligt utbildningsplan för agronomprogrammet landsbygdsutveckling uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 270 högskolepoäng, med följande krav:

• minst 90 hp agronomprofilerande kurser*

• minst 75 hp i huvudområdet landsbygdsutveckling på grundnivå med successiv fördjupning inkl. 15 hp självständigt arbete (kandidatarbete, G2E)

• minst 60 hp i huvudområdet landsbygdsutveckling på avancerad nivå inkl. 30 hp självständigt arbete med lantbruksvetenskaplig inriktning (masterarbete, A2E)

• alla obligatoriska programkurser

• valbara programkurser

*Programkurser med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn.

Övrig information

Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå

Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb.

Möjlighet till fortsatta studier

Den student som har fullgjort utbildningen på agronomprogrammet med avlagd agronomexamen har möjlighet att fortsätta sina studier på forskarnivå.