Närskogar, mikroskogar, stadsskogar eller parklundar. Kärt barn har många namn. Gemensamt för dem är att de beskriver naturlika planteringar med skogskaraktär. Vi på SLU Tankesmedjan Movium anar ett återuppväckt och spirande intresse kring den här typen av planteringar. De har inte bara många biologiska och klimatrelaterade värden utan är också värdefulla rekreationsmiljöer för den urbana människan.
Vi vet att vi måste göra våra städer och samhällen grönare. Kunskapen om vad mer urban grönska kan betyda för exempelvis folkhälsa, barns utveckling, klimatanpassning, biologisk mångfald, och kolinlagring har ökat väsentligt. EU-lagstiftning och internationella konventioner kring urbana grönytor har aldrig varit starkare än nu. Det händer mycket inom det här området just nu i Europa!
Fler och fler kommuner säter upp mål om till exempel krontäckningsgrad. Den typ av grönytor som kanske uppfyller flest av värdena är närskogarna, mikroskogarna, stadsskogarna, parklundarna – eller vad vi nu vill kalla dem. Här inryms mycket av det som startade som naturlika planteringar , det vill säga planteringar som består av större och mindre ytor med skogskaraktär. Vi på SLU Tankesmedjan Movium tycker oss ana ett återväckt och spirande intresse kring denna typ av skapad natur med höga värden.
På 1980- och 90-talet anlades ett stort antal naturlika planteringar. Tyvärr har begreppet i vår tid, ibland fått en negativ klang, bland annat på grund av bristande skötsel. Under 1980- och 90-talen anlades även de experimentella landskapslaboratorierna i Alnarp, där man planterat skog men behandlat den som en trädgård. Man ändrar, experimenterar och komponerar i något som tangerar både land art och vildmark. Detta har skapat extremt intressanta miljöer, som tack vare sin kontinuerliga utveckling och förvaltning genom gestaltning bara blir mer och mer relevanta som kunskapskällor för stadsbyggnad, anläggning och förvaltning. 2023 utkom praktverket Woods go urban - Three Landscape Laboratories in Scandinavia, som sammanfattar mycket av den kunskap som utvecklats i landskapslaboratorierna. Boken är idag efterfrågad och säljs i ett flertal länder.
Den 6 maj har du möjlighet att lyssna på och möta tongivande personer bakom landskapslaboratorierna, höra om erfarenheter från naturlika planteringar i Stockholm och Enköping, tankar bakom nyplanteringar i Göteborg samt fördjupningar i begreppet naturlika planteringar. Eftermiddagen ägnas åt besök i landskapslaboratorierna i Alnarp. På kvällen finns det möjlighet att äta middag tillsammans i Malmö.
Den 7 maj avgår en buss från Malmö som tar oss till Oxhagen utanför Sövestad, det kanske allra viktigaste referensområdet vid uppbyggnaden av landskapslaboratorier i Skandinavien, vilken lyfter in variationen i en mer öppen typ av skog och mad, med referens och anknytning till hagmarken. Sedan går resan vidare till Snogeholms landskapslaboratorium, där landskapsarkitekturen möter skogsbruket, med en mängd trädslagsblandningar, som är helt unika och samtidigt intressanta både för ekonomi och upplevelser. Resan avslutas i Malmö med ett besök i Millenieskogen samt en diskussion om behovet av ett nationellt nätverk kring naturlika planteringar, med årliga aktiviteter.
