Djur och hållbarhet (kandidat)

Publicerad: 07 mars 2023

Den här sidan är till för dig som studerar på Djur och hållbarhet (kandidat).

Här hittar du information om programmet, välkomstbrev med uppropsinformation, ditt ramschema, kontaktuppgifter och de dokument som styr utbildningen. Navigera på sidan genom rubrikerna nedan.

Du som vill bli agronom

Information om yrkesexamen agronom

Kandidatprogrammet Djur och hållbarhet kan även utgöra en bas till en agronomexamen, om det kombineras med masterprogrammet Agronom djur som startar hösten 2024 vid SLU. Målen för agronomexamen framgår av förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Kraven för att uppnå agronomexamen framgår nedan i enlighet med SLU:s lokala examensordning.

Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng, med följande krav:

  • minst 90 hp agronomprofilerande kurser (anges i berörda utbildningsplaner)
  • minst 90 hp i huvudområdet husdjursvetenskap på grundnivå med successiv fördjupning inkl. 15 hp självständigt arbete (kandidatarbete, G2E)
  • minst 60 hp i huvudområdet husdjursvetenskap på avancerad nivå inkl. 30 hp självständigt arbete med lantbruksvetenskaplig inriktning (masterarbete, A2E)
  • alla obligatoriska programkurser (anges i berörda utbildningsplaner)
  • valbara programkurser

Agronomen har kvalificerad kompetens om lantbrukssektorn, såväl inom områdena livsmedel som landsbygd och deras roll i samhället och kan bidra till att utveckla sektorns förmåga att försörja samhället med livsmedel och andra varor och tjänster på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.

Agronomer kombinerar agrar kunskap och akademisk ämneskompetens med relevanta yrkeskompetenser för att kunna arbeta självständigt och i samverkan med andra aktörer, såväl nationellt som internationellt, för kvalificerade tillämpningar inom lantbrukssektorn. Agronomer utbildas inom områdena ekonomi, djur, landsbygdsutveckling, livsmedel eller mark/växt. Kunskap om och systemförståelse av lant- och vattenbrukssektorn och naturresursernas nyttjande för ett hållbart samhälle erhålls genom viss samläsning mellan programmen inom de olika områdena.

 

Agronom inom djurområdet har djup kunskap om djurens biologi med fokus på fysiologi, näringsbehov, genetik och beteende, och är väl förtrogen med vetenskaplig metodik. Agronomen inom djurområdet har god kännedom om samhällets och branschens regelverk för djurhållning och livsmedelsproduktion, samt djurhållande företags förutsättningar. Kombinationen av kunskaper inom olika ämnen ger kompetens att identifiera och analysera problem samt kommunicera i tal och skrift med personer inom och utom lantbrukssektorn.

Antagning till senare del av programmet

Här hittar du allmän information om antagning till senare del av program och hur du söker.

Inför vårterminen 2023 har följande antal platser utlysts:

  • Årskurs 1: 2 platser
  • Årskurs 2: 1 plats

 

Urval

Om det vid ansökningsperiodens slut finns fler behöriga sökande än antal platser, så rangordnas de sökande efter hur många poäng de bedöms kunna tillgodoräkna sig mot den examen som programmet syftar till. Om de sökande har lika meriter tillämpas lottning.

Studieinformation - stipendier

All information om fakultetens stipendier, inklusive kungörelse och blanketter, hittar du på fakultetens stipendiesida.

Stipendierna utlyses vanligtvis i februari-mars.

Studieinformation - djurutbildningar

Försäkringar vid extern praktik

Vid praktik/auskultation som är kopplad till en kurs på programmet är alla studenter olycksfallsförsäkrade via SLU:s studentförsäkring oavsett om praktiken är obligatorisk eller frivillig. Kursledaren måste dock ha godkänt denna praktik/auskultation och studenten ska meddela när och var den äger rum (aktiviteten måste ske innan kursen avslutas med godkänt resultat).

För ansvarsförsäkring (om en student skulle orsaka skada på person, sak eller förmögenhet) gäller följande:

Obligatorisk praktik/auskultation (ger poäng på kursen) – beroende på var praktiken utförs kommer SLU eller Kammarkollegiet att ersätta eventuell skada som en student orsakat.

Frivillig praktik/auskultation – studenten eller praktikplatsen/kliniken måste ha en egen försäkring.

Vaccinationer

Den som följt de vaccinationsprogram som normalt erbjuds barn i Sverige har ett bra skydd mot stelkramp och behöver inte göra någon ytterligare vaccinering före påbörjandet av sina studier. Enligt Socialstyrelsens allmänna råd om profylax mot difteri och stelkramp gäller att en person efter att ha fått fyra vaccindoser revaccineras vart 20:e år.

Med tanke på att området kring Uppsala finns inom de riskområden som Smitt­skyddsinstitutet (numera Folkhälsomyndigheten) angav 2012 kan vaccination mot TBE rekommenderas för veterinärstudenter, speciellt inför arbete inom kursen Ambulatorisk klinik.

Då allt fler smådjur smugglas in till Sverige och därmed riskerar att föra med sig smitta som t.ex. rabies, kan vaccination mot rabies numera rekommenderas, även om Folkhälsomyndigheten ser risken som minimal.

Alla vaccinationer som rekommenderas för studenter på SLU är helt frivilliga och bekostas av studenten själv.

Smittspridning

Allmänna anvisningar rörande förhindrande av smittspridning:

De studerande förväntas följa givna instruktioner och iaktta goda hygieniska rutiner vid allt praktiskt arbete med biologiskt material, t.ex. vid dissektioner, laborationer och övningar med levande djur. Vissa studerande kommer vid vissa typer av undervisning eller under klinikvistelse ofta i nära kontakt med infekterat djur eller material, från vilket smittämne kan överföras till människa. Med hänsyn till detta är det av största vikt att alla studenter iakttar stor försiktighet för att inte bli infekterade. Under klinikvistelse tillkommer risken för överföring av smittämne från djur till djur. Bristande aktsamhet från de studerandes sida kan orsaka avsevärda förluster. Varje sjukdomsfall, där smittsam sjukdom kan misstänkas, ska behandlas som om sådan sjukdom föreligger.

För att förhindra smittspridning är du skyldig att informera dig om och iaktta de speciella föreskrifter och ordningsregler m.m. som gäller vid den aktuella kliniken eller i den aktuella undervisningslokalen. För lantbrukets djur gäller att regler för olika smittskydds- och kontrollprogram måste följas.

Om du utanför SLU kunnat komma i kontakt med en sjukdom, som lyder under epizootilagen (se Jordbruksverkets föreskrift SJVFS 1999:102), ska du innan du återvänder till SLU anmäla detta till den institution, där du ska påbörja eller fortsätta dina studier.

Klinikvistelse/verksamhetsförlagd utbildning/praktik

Klinikvistelse eller verksamhetsförlagd utbildning utgör för de flesta studerande första tillfället att omsätta teori i praktik. Verksamheten bör ses som ett samarbete mellan lärare/handledare och studerande, där dock läraren/handledaren är ansvarig och alltid måste respekteras som beslutande.

För att studietiden vid klinik/VFU-plats/praktikplats ska förlöpa så smidigt som möjligt måste följande allmänna regler följas:

  • ta reda på och följ de särskilda regler och anvisningar, som lämnas vid varje klinik/praktikplats
  • smittskydds-, djurskydds- och arbetarskyddsaspekter måste alltid beaktas
  • bidra till att en god ordning upprätthålls
  • passa angivna tider

För klinikvistelse gäller även följande regler:

  • följ respektive lärares/handledares anvisningar beträffande undersökning, journalföring och redovisning av tilldelade patienter/sjukdomsfall
  • lämna inte utan lärares/handledares medgivande ut uppgifter om patienter, sekretess måste iakttas i alla ärenden rörande djurs behandling
  • lämna inte utan lärares/handledares tillstånd råd och anvisningar till djurägare
  • delta i eventuell jourverksamhet (kvälls- och helgtid) enligt för varje klinik uppgjord plan

Arbete inom djurens hälso- och sjukvård

Som veterinär- eller djursjukskötarstudent kan du under vissa förutsättningar arbeta inom djurens hälso- och sjukvård redan innan du tagit examen och fått din legitimation.

Läs mer på Jordbruksverkets hemsida:

Arbetsmiljöverket har beslutat om regler för arbete med djur: https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-och-inspektioner/publikationer/foreskrifter/arbete-med-djur-afs-200817/.

Användning av djur/animaliska produkter i utbildningen

Information om användning av djur/animaliska produkter i utbildningen hittar du i policyn Användning av djur i utbildningen

Utbildningsplan

Djur och hållbarhet (kandidat)

Programkod:
VK008

Förkunskapskrav och andra antagningsvilkor

För att bli antagen till kandidatprogrammet Djur och hållbarhet krävs, förutom grundläggande behörighet, särskild behörighet enligt följande (områdesbehörighet A12 med undantag från krav i fysik):

• Biologi 2

• Kemi 2

• Matematik 3b eller Matematik 3c

alternativt

• Biologi B

• Kemi B

• Matematik C

Kraven på särskild behörighet kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper från nuvarande eller tidigare svensk skola. Kravet är också uppfyllt om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

För tillträde till de kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som anges i kursplanen för varje enskild kurs.

Mål

Allmänna mål

De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i Högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.

Mål för examen

I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för kandidatexamen:

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen ska studenten

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen ska studenten

• visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,

• visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,

• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och

• visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen ska studenten

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,

• visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och

• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Examen

Examen som utbildningen syftar till

Kandidatprogrammet Djur och hållbarhet syftar till en kandidatexamen med huvudområde husdjursvetenskap. En kandidatexamen är en generell examen. Kurserna i programmet kan möjliggöra även andra examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.

Den student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen kandidatexamen med huvudområde husdjursvetenskap (Degree of Bachelor of Science with a Major in Animal Science).

Programmet kan i kombination med ett specifikt masterprogram i husdjursvetenskap vid SLU möjliggöra att fordringarna för en agronomexamen uppfylls. Se även under Övriga upplysningar.

Examenskrav

Kandidatexamen med huvudområdet husdjursvetenskap uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 180 högskolepoäng (hp) med följande krav:

• minst 60 hp kurser inom husdjursvetenskap (G1N; G1F)

• minst 15 hp kurser med fördjupning inom husdjursvetenskap (G2F)

• minst 15 hp självständigt arbete inom husdjursvetenskap (kandidatarbete/G2E).

Innehåll och uppläggning

Beskrivning av programmet

Programmet syftar till att ge den studerande en grundläggande helhetssyn vad gäller djur inom lantbruksnäringen samt en fördjupad kunskap inom djurens biologi och deras behov.

Utbildningen börjar med att ge en kunskapsgrund med bl. a. kurser i biokemi, cellbiologi, mikrobiologi, statistik, fysiologi, nutrition, genetik, etologi och djurskydd. I åk 3 ges djurslagsspecifika kurser inom husdjursvetenskapliga ämnen med en lantbruksvetenskaplig tillämpning från ett hållbart perspektiv, och i relation till livsmedelsstrategin.

Studenterna tränar viktiga generella kompetenser såsom kommunikation, etik, vetenskapligt och kritiskt tänkande. Undervisningen är utformad så att den främjar alla studenters lärande och motverkar diskriminering. I utbildningen får studenterna ta ett stort ansvar för sitt eget lärande. Vetenskapligt förhållningssätt och vetenskapliga metoder tränas genom att SLU:s breda forskning nyttjas i undervisningen. Utbildningen har en tydlig anknytning till lantbruksnäringen och husdjursbranschen genom studiebesök, gästföreläsningar samt näringslivsinriktade projekt. Det finns även möjlighet till praktik i grundläggande djurhantering.

Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete (15 hp), som ger studenten möjlighet att fördjupa sig i ett specifikt ämne genom att tillämpa sina kunskaper, förmågor och förhållningssätt inom husdjursvetenskap.

En väl fungerande studiemiljö präglas av öppenhet, jämställdhet och ett inkluderande sätt. SLU har ett aktivt arbete för jämställdhet och lika villkor, vilket främjar ett klimat som tar tillvara den mångfald som anställdas och studenters olika bakgrund, livssituation och kompetens tillför.

Programmet ges huvudsakligen på svenska. Kurser på engelska kan förekomma.

Kurser i programmet

För agronomexamen gäller (se även avsnitt Övriga upplysningar):

Kurser i fetstil är obligatorisk för agronomexamen.

*Agronomprofilerande kurs (kurs med tydligt yrkesrelaterat innehåll eller tydlig koppling till den agrara sektorn).

Huvudområde:

Biologi (BI)

Husdjursvetenskap (HV)

Lantbruksvetenskap (LB)

Statistik (ST)

Teknologi (TN)

Kurs, Omfattning, Huvudområde, Fördjupning

År 1

Husdjursvetenskaplig grundkurs, 7,5 hp (HV, G1N)

Etologi och anatomi, 7,5 hp (HV, G1N)

Biokemi och intermediär ämnesomsättning, 15 hp (BI, G1N)

*Lantbruksvetenskap - djur och hållbarhet, 15 hp (LB/HV, G1N)

Molekylär cellbiologi och mikrobiologi, 15 hp (BI, G1N)

År 2

Grundläggande statistik för biologer, 7,5 hp (ST,G1N)

Djurskydd, djuretik och vetenskaplig metod, 7,5 hp (HV, G1F)

Husdjurens fysiologi och histologi, 15 hp (HV/BI, G1F)

Fodervetenskap och husdjurens näringslära, 15 hp (HV/BI, G1F)

Husdjurens genetik och avel, 15 hp (HV/BI, G1F)

År 3

*Hästens biologi, 7,5 hp (HV/BI, G2F)

*Global animalieproduktion, 7,5 hp (HV/LB, G2F)

*Teknik och byggnadsfunktion i djurstallar, 7,5 hp (TN, G1N)

*Animalieproduktion – idisslare, 15 hp (HV/LB, G2F)

*Animalieproduktion – akvakultur, fjäderfä och gris, 15 hp (HV/LB, G2F)

Självständigt arbete i husdjursvetenskap, 15 hp (HV, G2E)

Praktikkurser

Praktik – lantbrukets husdjur 1, 7,5 hp (LB/HV, GXX)

Praktik – lantbrukets husdjur 2, 7,5 hp (LB/HV, GXX)

Förändringar i kursutbudet kan ske under utbildningens gång. Beslut om kursutbud fattas i god tid inför kommande läsår.

Övriga upplysningar

Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå

Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb.

Möjlighet till fortsatta studier

Den student som har fullgjort utbildningen på kandidatprogrammet med avlagd examen har möjlighet att fortsätta sina studier på avancerad nivå.

Information om yrkesexamen agronom

Kandidatprogrammet Djur och hållbarhet kan även utgöra en bas till en agronomexamen, om det kombineras med ett specifikt masterprogram i husdjursvetenskap vid SLU. Målen för agronomexamen framgår av förordning för Sveriges lantbruksuniversitet. Kraven för att uppnå agronomexamen framgår nedan i enlighet med SLU:s lokala examensordning.

Agronomexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 300 högskolepoäng, med följande krav:

  • minst 90 hp agronomprofilerande kurser (anges i berörda utbildningsplaner)

  • minst 90 hp i huvudområdet husdjursvetenskap på grundnivå med successiv fördjupning inkl.

15 hp självständigt arbete (kandidatarbete, G2E)

  • minst 60 hp i huvudområdet husdjursvetenskap på avancerad nivå inkl. 30 hp självständigt arbete med lantbruksvetenskaplig inriktning (masterarbete, A2E)

  • alla obligatoriska programkurser (anges i berörda utbildningsplaner)

  • valbara programkurser.

Agronomen har kvalificerad kompetens om lantbrukssektorn, såväl inom områdena livsmedel som landsbygd och deras roll i samhället och kan bidra till att utveckla sektorns förmåga att försörja samhället med livsmedel och andra varor och tjänster på ett miljömässigt, ekonomiskt och socialt hållbart sätt.

Agronomer kombinerar agrar kunskap och akademisk ämneskompetens med relevanta yrkeskompetenser för att kunna arbeta självständigt och i samverkan med andra aktörer, såväl nationellt som internationellt, för kvalificerade tillämpningar inom lantbrukssektorn. Agronomer utbildas inom områdena: ekonomi, djur, landsbygdsutveckling, livsmedel eller mark/växt. Kunskap om och systemförståelse av lant- och vattenbrukssektorn och naturresursernas nyttjande för ett hållbart samhälle erhålls genom viss samläsning mellan programmen inom de olika områdena.

Agronom inom djurområdet, har djup kunskap om djurens biologi med fokus på fysiologi, näringsbehov, genetik och beteende, och är väl förtrogen med vetenskaplig metodik. Agronomen inom djurområdet har god kännedom om samhällets och branschens regelverk för djurhållning och livsmedelsproduktion, samt djurhållande företags förutsättningar. Kombinationen av kunskaper inom olika ämnen ger kompetens att identifiera och analysera problem samt kommunicera i tal och skrift med personer inom och utom lantbrukssektorn.

Revidering av utbildningsplan

Versionshantering av utbildningsplanen, version 2: Områdesbehörighet har strukits. Justering av kurslistan för år 2. Den student som påbörjat utbildningen enligt version 1 av utbildningsplanen kan utan några särskilda åtgärder fortsätta i högre årskurser enligt version 2.

Version 3: Utökat antalet kurser som är obligatoriska för agronomexamen. Justering av kurslistan för år 1 och 2. Den student som påbörjat utbildningen enligt version 2 av utbildningsplanen kan utan några särskilda åtgärder fortsätta i högre årskurser enligt version 3.

Grafiskt ramschema

De grafiska ramschemana i pdf-format visar kurserna som ingår i programmet i en överskådlig bild.

Ramschema Djur och hållbarhet 2023/2024 (pdf)
Ramschema Djur och hållbarhet 2022/2023 (pdf)
Ramschema Djur och hållbarhet 2021/2022 (pdf)


Sidan om terminstider

Ramschema läsår 23/24

Årskurs 1

Etologi och anatomi

2023-09-28 - 2023-10-30
7,5 hp
Beskrivning av grafiken nedan

Årskurs 2

Årskurs 3

Hästens biologi

2023-08-28 - 2023-09-27
7,5 hp
Beskrivning av grafiken nedan

Fakta

Programmet ges på svenska.

Det engelska namnet på programmet är Animal Science and Sustainability.


Kontaktinformation

Programstudierektor Djur och hållbarhet

Anna Wistedt, universitetsadjunkt 
Institutionen för anatomi, fysiologi och biokemi/ avdelningen för anatomi och fysiologi
psr-DoH@slu.se, 018-67 28 21

Utbildningshandläggare

Kontakta utbildningshandläggaren för frågor om programrådet, tillgodoräknanden, individuella studieplaner m.m.

utb.handl.VH@slu.se