Linnea Fridell och Maria Kylin vid institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning på SLU har precis publicerat en rapport med titeln: ”Riktlinjer för lek – då och nu” som de har tagit fram inom ramen för program Bebyggd miljö inom SLU:s fortlöpande miljöanalys. SLU Tankesmedjan har ställt tre snabba frågor till författarna.
Vad har ni studerat?
Vi har studerat förändringar av 27 kommuners planering av platser för barn under ett decennium genom att jämföra kommunernas riktlinjer för lekplatser, skolgårdar och förskolegårdar år 2014 och år 2023. Vi har också satt dessa förändringar i relation till aktuell planeringskontext, som också har ändrats de senaste åren.
Vilka är era slutsatser?
Några av slutsatserna är att Boverkets vägledning ”Gör plats för barn och unga!” har haft stort genomslag hos kommunerna, då majoriteten använder denna som källa i sina riktlinjer. Vi har också sett att de kvantitativa mått som förekommer i riktlinjerna ligger nära de mått som Boverket anger som rimliga för skol- och förskolegårdar i sin vägledning. Samtidigt har det blivit vanligare att ange möjlighet till avsteg från riktlinjerna beroende på förutsättningarna, eller med andra ord, det accepteras mindre yta om vissa omständigheter råder. Det innebär i praktiken att de största ytorna som kommunerna anger och som ligger i linje med Boverkets rekommendation bara uppnås om bästa möjliga förutsättningar finns. Detta resulterar i att barnens platser blir förhandlingsbara i konkurrensen om marken och detta visar sig bland annat genom att antalet rättsfall där barns platser i staden prövas har ökat det senaste decenniet. Vi ser också att det är en stor spridning på vilka förvaltningar som tar fram eller bevakar riktlinjerna.
Gör ni några rekommendationer i rapporten?
Vi rekommenderar utförliga riktlinjer där såväl kvantitet i yta och kvalitativa värden av utemiljön ska beskrivas i kommuners dokument, då riktlinjer för barns utemiljöer – både när det gäller yta och hur de ska gestaltas för ett fullgott lekvärde – är avgörande för om barns platser ska kunna försvaras rättvist i domstolsprövningar. Vi rekommenderar också att ett kommunalt helhetsperspektiv inarbetas tvärs genom alla förvaltningar där allt ifrån överordnade planläggning, via ekonomi och handlingsplaner till projektutveckling, detaljprojektering och anläggning, tillsyn och drift ska genomsyras av barnrättsperspektivet.
Här kan du läsa rapporten i sin helhet: https://publications.slu.se/?file=publ/show&id=129260
SLU Tankesmedjan Movium samordnar program Bebyggd miljö inom SLU:s fortlöpande miljöanalys. Under ledning av professor Thomas Randrup har ett arbete påbörjats för att utveckla ett långsiktigt miljöövervakningsprogram för den urbana miljön.
Utveckling av miljöövervakningsprogram för den urbana miljön
Lina Berglund-Snodgrass
Universitetslektor, Verksamhetsledare Enheten för samverkan och utveckling, SLU Tankesmedjan Movium
Telefon: +4640415405
E-post: lina.berglund.snodgrass@slu.se