Stora delar av världen förlorar just nu flera vilda djurarter i snabb takt. Samtidigt ökar andra vilda djur i antal och konflikter uppstår kring skador på grödor och skog.
Hur kan vi skapa en hållbar framtid för människor och vilda djur och minska konflikterna? Och hur kan vi involvera flera olika perspektiv i kunskapsskapande och beslut? Dessa frågor tar doktoranderna på kursen Global Perspectives on Adaptive Wildlife Management sig an just nu.
Under två och en halv vecka bor femton doktorander och föreläsare, från olika vetenskapliga discipliner och från olika delar av Afrika, Europa och Sydamerika, på Skukuza Science Leadership Initiatives campus i nationalparken Kruger, Sydafrika. De deltar alla i kursen Global Perspectives on Adaptive Wildlife Management där de genom föreläsningar, fältaktiviteter, workshops och grupparbeten utmanar och stärker varandra i sina yrkesroller.
– Vi befinner oss mitt i en klimat-, biologisk mångfalds och allmän hållbarhetskris. Hur kan vi skapa möjligheter för en hållbar framtid? Och hur gör vi det inkluderande så att perspektiv och kunskap från människor från alla kontinenter och alla samhällsskikt tas med på ett rättvist sätt? Dessa frågor är vägledande i vår kurs, där studenter från olika delar av världen lär sig om olika utmaningar i viltförvaltning och använder sina olika perspektiv för att kritiskt analysera olika fallstudier, säger Joris Cromsigt, lektor vid SLU och kursledare.
Deltagare från olika discipliner
Siphesihle Mbongwa är en av årets deltagare. Han är ekolog och arbetar med bevarande av naturresurser vid Ezemvelo KZN Wildlife i Hluhluwe-iMfolozi Park, ett skyddat område i Sydafrika.
– I Europa finns andra djur än här i Sydafrika, men många liknande utmaningar. I den här kursen lär vi oss av varandra och delar idéer, något jag kommer ha stor nytta av i mitt arbete. Att skapa kontakter med andra ekologer är också bra, kanske hjälper det mig att doktorera i framtiden! säger Siphesihle Mbongwa.
En annan kursdeltagare är Moa Dahlberg som doktorerar i statsvetenskap vid Luleå universitet i Sverige. Moas forskning fokuserar på förvaltningen av naturreservat som spänner över flera länder.
– Jag går den här kursen för att lära mig mer om hur vi kan mötas över olika discipliner för att förbättra bevarandeinsatserna, säger Moa Dahlberg. Under kursens gång har vi haft möjlighet att lära oss om olika teoretiska perspektiv och metoder för att studera relationen mellan makt, styrning och naturresurser.
Olika typer av kunskap
Kursdagarna börjar tidigt, ofta före frukost, med en biltur för att uppleva många av de vilda djur som lever i nationalparken. Efter frukost fortsätter dagen med föreläsningar i fält eller i klassrummet utomhus. Studenterna fortsätter sedan med övningar där de kritiskt jämför utmaningarna med att hantera afrikanska noshörningar kontra europeiska rovdjur. Ledande forskare inom ekologi och statsvetenskap föreläser och handleder.
Även traditionell kunskap vävs in i kursen. En av årets gästföreläsare är Mr Sibuyi, som föddes 1931 i det som i dag är Krugers nationalpark. Mr. Sibuyi tillhör Tsonga-folket, han berättade om hur han och hans familj levde med de vilda djuren utan större konflikter fram till slutet av 1940-talet då de tvingades flytta eftersom naturvården då fokuserade på att skilja människor och vilda djur åt.
– Om vi vill bidra till en hållbar framtid måste vi förstå det komplexa samspelet mellan människa och natur på flera nivåer, som hur internationell politik kan påverka lokala förvaltningsalternativ eller hur lokala naturresurskonflikter kan leda till större bevarandeutmaningar, säger Sabrina Dressel, biträdande lektor vid Wageningen University & Research och kursledare.