Jan Gehl, Dis/order och Jonas Dahlberg talar under 'LARK-dagen' 2019 - under temat Communicating Landscape

Året Landskapsarkitekturdag i Alnarp har temat Communicating Landscape, hur kom ni fram till detta tema? Vilka aspekter vill ni främst lyfta fram?

–  Samtliga involverade i planeringsprocessen spånade tillsammans på tema. Vi valde just communicating landscape för att det är ett brett ämne. De aspekter som vi främst ville lyfta var den demokratiska processen i landskapsplanering. Alltså kommunikationen mellan både planerare, medborgare och beställare- men också hur ett landskap kommunicerar olika subjektiva känslor till betraktaren och hur erfarenheter färgar hur olika vi ser på landskap.  Och hur vi som planerare kan förhålla oss till en sån subjektiv faktor. Det finns ett maktförhållande i planering som är intressant att undersöka, vem får synas och vem får tala i de landskap som vi ser idag.

Kan ni berätta lite om årets föreläsare?

– Våra tre största namn är Jan Gehl - dansk arkitekt och professor i stadsplanering, Dis/order - ett experimentellt och forskningsbaserat kollektiv och Jonas Dahlberg - konstnär.
Gehl valde vi för att han är känd för att planera för människan och ha invånarens perspektiv. I boken Life between Buildings fokuserar han mycket på hur stadsplanering kan underlätta för kommunikation medmänniskor emellan och hur detta ökar livskvalitet och välmående.
Kollektivet Dis/order har drivit flera intressanta projekt med medborgarsamtal. Deras projekt är förankrade i en demokratisk vision om att lokalinvånare får påverka arbetsprocessen och resultatet. Ett mycket konkret exempel på hur landskapskommunikation kan användas för att förankra projekt på platsen och anpassa arkitektur till lokala förutsättningar.
Jonas Dahlberg, främst hans projekt på Utöya, är ett exempel på hur viktigt landskapskommunikation är. Monumentet var tänkt att hedra offren för attentatet på ett värdigt sätt men istället fick hela projektet läggas ner för att boenden i närheten protesterade. Var det bilderna på monumentet som visade en dramatisk klyfta i berggrunden som upprörde? Skulle monumentet ha stört vyn för de boende så mycket som det såg ut på alla renderade bilder? Utöya monumentet blev ett politiskt maktspel där konstnären tillslut blev tvungen att backa från utformningen. Vilken roll kommunikationen hade och om det hjälpte eller stjälpte projektet hoppas vi att Jonas Dahlberg ska lära oss mer om.

Sen har vi också tre mindre föreläsningar som kommer beröra ämnen soundscape och virtual landscapes. 

(Vill du veta mer om just föreläsningar mejla bim.bystrom@gmail.com)

Vad hoppas ni att besökarna ska ta med sig från dagen?

–  Vi hoppas att dagen inte ska innebära ett svar på frågor, utan snarare väcka dem. Hur arkitekter och planerare innebär en länk mellan politik och individ och därför spelar en viktig roll i den demokratiska processen är något som alltid behöver diskuteras och debatteras.