SLU-nyhet

Framtida lösningar mot torkan för svenskt jordbruk

Publicerad: 30 juli 2018

En sommar med extrem torka har lett till foderbrist, lägre skörd och missväxt. Jennie Barron, professor i jordbrukets vattenhushållning, SLU, ger här sina förslag på hur svenskt jordbruk kan utvecklas för att klara framtida perioder av torka.

Med anledning av den svåra torkan som drabbat svenskt jordbruk väcks en ny debatt kring hur vatten och klimatsmart matsäkerhet är länkat genom jordbruket. Det uteblivna regnet under vår och sommar har lett till stor brist på foder, lägre skörd av samtliga grödor och på sina håll även missväxt. Vattenhantering inom svenskt jordbruk handlar ofta om åtgärder vid för mycket vatten, men lika svårt är det när det handlar om brist på vatten. Vid vattenbrist kan grödor inte heller nyttja exempelvis tillförd växtnäring och andra insatser som investeras för god produktion. Efter ett tredje år av allvarligare torka behöver man se över behovet av vattentillgång, vattenlagring  och bevattning för att stärka jordbrukets och matproduktionens resiliens för nuvarande och kommande klimatvariationer.

- Idag bevattnar vi inte särskilt mycket i Sverige, inte i förhållande till de vattenresurser vi har. Bara ca 3-4% av total odlad areal bevattnas, och då med ca 2-3% av Sveriges förnybara färskvattenresurs. För att Sverige ska klara framtida torrperioder behöver man bland annat titta de tekniska möjligheterna för en utökad vattenlagring och bevattning på svenska gårdar. Även direktiven och lagstiftningen kring bevattning och vattenuttag kan behöva ses över, säger Jennie Barron professor i jordbrukets vattenhushållning vid SLU.

I inslag från Sveriges radio Studio Ett (9 juli) och Ekot (17 juli) kan ni lyssna på fler förslag på lösningar för det svenska jordbruket från SLU-professorn Jennie Barron.


Kontaktinformation

Jennie Barron
Professor vid Institutionen för mark och miljö
jennie.barron@slu.se, 018-671578