Naturbaserade lösningar är mer än projekt, det är en process. Ulrika Åkerlund, SLU Tankesmedjan Movium, deltog i årets Utemiljödagen i Alnarp och reflekterar över ett naturbaserat tänkande, bortom årsbudgetar och mandatperioder.
Regnet och snöblasket vräker ned över Alnarps Campus denna mörka januarimorgon. Men i Slottets foajé möts man av väldoftande kamelior i stora krukor, blommande forsythiagrenar och tulpaner. Närmare 200 personer anslöt när SLU:s Landskapsförvaltningsgrupp för femte året i rad bjöd in till Utemiljödagen, detta år med temat naturbaserade lösningar.
Begreppet naturbaserade lösningar lanserades av EU-kommissionen för drygt 10 år sedan. Sedan dess har EU delat ut pengar till både forskning och åtgärder inom naturbaserade lösningar. I Sverige har policy och myndigheter varit mer fokuserade på ekosystemtjänster än naturbaserade lösningar. Det finns bland annat nationella mål kopplade till urbana ekosystemtjänster. Men begreppen hänger ihop, det är de naturbaserade lösningarna som ger oss ekosystemtjänster.
Professor Thomas Randrup inledde Utemiljödagen med att berätta om begreppets definition. Naturbaserade lösningar är åtgärder som utgår från naturens förmåga för att lösa samhällsutmaningar. De kan bidra till utsläppsminskningar, klimatanpassning och människors hälsa. De måste också bidra till biologisk mångfald. I urbana sammanhang har tankarna oftast förts till blå-gröna dagvattenlösningar för att hantera dagvatten och skyfall. Men i praktiken handlar det om alla parker, grön- och vattenområden som ger en mängd av ekosystemtjänster så som temperaturreglering, kolinlagring och rekreation och bidrar till ökad trygghet och bättre näringsliv.
Ludvig Sonesson, klimatanpassningsstrateg, Malmö stad, berättade om utmaningarna att få staden mer grön. Den tillgängliga mark som staden har i sin regi är begränsad och har många anspråk. Det är fortfarande politiskt och tjänstemannamässigt svårt att prioritera grönska framför exempelvis hållbara mobilitetslösningar. En annan utmaning är att mer grönska innebär ökade kostnader för driften. Här behövs en långsiktigt hållbar förvaltning, för utan bra skötsel överlever inte växterna.
Verkligt spännande var att höra de unga forskarna och doktoranderna Hanna Fors, Zheng-Dong Sun och Sixten Lundqvist som alla var inne på en avgörande faktor inom både beslutsfattande och genomförande av naturbaserade lösningar, nämligen samarbete mellan olika aktörer. Det behövs brobyggare mellan förvaltningar och organisationer.
Eftermiddagens workshop hade fokus på utmaningar och möjligheter samt visioner för god förvaltning av naturbaserade lösningar. Förutom brobyggare och hållbara organisationer, nämndes kontinuitet i förvaltningen och holistiska skötselplaner, kunskap om vilka lösningar som fungerar och varför. Det behövs ett kunskaps- och erfarenhetsutbyte och Utemiljödagen blev ett utmärkt exempel på detta.
Att prata om naturbaserade lösningar snarare än parker och grönområden kan påverka statusen på våra gröna miljöer. De är inte bara delar av en grön struktur utan även av en kritisk infrastruktur som behövs för att hantera klimatförändringarna, biologisk mångfald och människors hälsa. Därför ställs skötseln av utemiljön på sin spets när det kommer till naturbaserade lösningar, för lösningarna måste fungera.
Naturbaserade lösningar är mer än bara projekt, det är en process. Lösningarna inbegriper naturen som i sig är dynamisk och förändras över tid. De kräver skötsel och ett långsiktigt perspektiv på hur lösningarna ska kunna förvaltas och utvecklas för att leverera ekosystemtjänster. Det kanske är läge att tala om ett naturbaserat tänkande där vi kan tänka i samarbete, mångfunktionalitet och långsiktighet på naturens villkor, bortom årsbudgetar och mandatperioder.
Fotnot:
Utemiljödagen hölls den 23 januari i Alnarp.