Resistens, stamkvistningsförsök och identifiering av riskfaktorer kan vara värdefulla redskap i kampen mot skogsskador, det visar forskare inom SLU i ett samverkansprojekt med Skogsstyrelsen.
Ungskogen i norra Sverige är hårt utsatt av skogsskador där betesskador och angrepp av törskatesvamp är bland de främsta skadeorsakerna. Skadorna får konsekvenser för vårt samhälle, klimatet, den biologiska mångfalden och kan resultera i ett framtida problem med virkesförsörjningen i norra Sverige. Beräkningar gjorda av skogsstyrelsen visar att effekterna av skadorna kan göra att 7 miljoner kubikmeter skog per år kan gå förlorad i framtiden.
Professor emeritus Jan Stenlid vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, har i sitt projekt inventerat över 6000 träd i multiskadade bestånd för att undersöka resistensgener och identifiera trädens ursprung i fröplantager. Förhoppningen är att identifiera träd som ska kunna användas i framtida förädling men också att hitta gener som är viktiga för motstånd mot infektion av Törskate.
Vid tillfällen då träden redan blivit angripna av Törskatesvamp har Jan Stenlid gjort försök med så kallad stamkvistningsmetod, vilket innebär att alla sidokvistar vid angreppet på trädet tas bort. Med ingreppet kan förhoppningsvis skadan antingen minska eller helt försvinna. Vilket resultat stamkvistning ger vet forskarna först när de följt upp träden om tre till fem år.
Törskate har en komplex livscykel. Berit Samils och Jan Stenlid vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi, har gjort en litteratursammanställning av det senaste kunskapsläget. De har tagit fram kunskap om de två typerna av Törskate och hur DNA kan användas för att bestämma vilken skadegörare som orsakar symptom.
Klimatets påverkan
Går det att förutspå risk för Törskateutbrott baserat på klimatet? Det är en fråga som intresserat forskaren Ke Zhang vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi. Hon har försökt identifiera riskfaktorer genom att analysera växtplatsdata och klimatdata med förekomst av skada. Förhoppningen var att kunna skapa riskkartor för Törskate, något som visat sig vara komplicerat. Hennes forskning pekar dock på en ökad risk i redan drabbade områden till följd av klimatförändringar samt att det finns ett samband mellan regn och utsläpp av svampsporer.
