SLU-nyhet

Nära målgång efter 125 år

Publicerad: 10 juni 2019

När Per-Magnus Ekö och Ulf Johansson går runt på Visingsö bär de med sig en stege, en lång måttsticka och en klave för att mäta rejäla dimensioner. De fullföljer och förnyar ett arbete som påbörjades i slutet av 1800-talet då de första provytorna anlades och nu är det dags att titta på resultaten. Egentligen inleddes arbetet ännu tidigare. Ekarna på provytorna började planteras hösten 1831 under överinseende av Israel af Ström, skogshushållningens fader. Historiska data ger ny kunskap och vägledning om ekskogen och dess skötsel.

FÖR att göra det användbart digitaliserar forskarna materialet och bygger på med nya mätningar.
– Under över ett århundrade har det lagts ner stora insatser på att mäta och dokumentera, då känns det angeläget att allt arbete kommer till nytta, säger Per-Magnus Ekö.
– Alltför många resultat blir bara liggande. Ofta är det tyvärr svårt att finansiera en fortsatt bearbetning av materialet. I vårt projekt bidrar Ekfrämjandet och Erik Stenströms stiftelse, vilket känns väldigt bra.
VISINGSÖ, med sin unika historia är välkänt, men forskarna går igenom alla långsiktiga försöksytor för ek, varav den nordligaste finns i
EKEN är också intressant eftersom högre högre kvalité ger klart bättre betalt för virket. För barrträd räknas nästan bara volym.
Därför görs också beräkningar av värdetillväxten.
På Visingsö, med de äldsta ekarna, kvalitetsbedöms varje träd och värderas efter dagens prisklasser. Diamant är de finaste stockarna, följt av blockstock och ektimmer.
Efter att ha stått tätt i ungdomsåren är kronorna oftast upphissade kring 10 meter med en lång rak stam som ger tre stockar. Flera träd är värda runt 10 000 kronor.
Å andra sidan är flera krontak oroväckande glesa och en del ekar har fått avverkas i förtid. Även om det återstår flera mätningar är ytorna nära slutmålet för ekskogsskötsel. Nu återstår att dra lärdom av historien.
Östergötland.
I det mödosamma arbetet med att tränga igenom det gamla materialet upptäcks en del fel som avslöjas när man ritar grafer av det digitaliserade materialet. Gamla data kompletteras med nya mätningar och resultat.
När alla bitarna är på plats om något år finns en ny kunskapskälla att ösa ur.
Det gäller inte minst ekens tillväxt. I vad mån dagens produktionstabeller, skapade av professor Charles Carbonnier på 1970-talet, behöver göras om återstår att se.
– De tycks stämma ganska bra, men nu får vi betydligt längre tidsserier att bygga på, säger Ulf Johansson.

Läs hela Nyhetsbrevet HÄR


Kontaktinformation