Nyhet

Variation av miljöer behövs för hälsa

Publicerad: 21 mars 2024

Anna Sunding är doktorand på SLU Landskap och har tillsammans med flera kollegor på SLU nyligen publicerat en studie i den vetenskapliga tidskriften Cities om hur sambandet mellan hälsa och grönytor beskrivs i den översiktliga planeringen i Nordiska länder.

Hej Anna! Berätta vad er studie handlar om?

– Studien gick ut på att undersöka hur kopplingen mellan grönytor och hälsa beskrivs i översiktsplaner i Norden. Vi tittade på Danmark, Norge, Finland och Sverige som har en liknande planeringstradition, där översiktsplanen utgör det mest övergripande plandokumentet som ska fungera som vision för kommunens utveckling och fortsatt planering och förvaltning. Analysen byggde på ett ramverk från WHO:s publikation ”Urban green spaces: a brief for action” som publicerades 2017 som riktar sig till praktiker och beslutfattare och där relationen mellan olika aspekter av grönområden och hälsa beskrivs systematiskt.

Var har ni kommit fram till?

– Resultaten visar att de studerade översiktsplanerna överlag beskriver gröna och blå miljöers egenskaper och funktioner på ett liknande och jämförelsevis nyanserat sätt, men med fokus på i första hand allmänna beskrivningar och i andra hand exempel på fysisk aktivitet. Samtidigt hanteras hälsa, i fråga om vilka hälsoeffekter dessa miljöer ska understödja, förhållandevis övergripande och ytligt, exempelvis är det bara en av planerna som nämner både fysisk och mental hälsa. De mål som beskriver kopplingen är genomgående ännu mer generella än det informationsunderlag som förmedlas i planerna.

Varför är detta viktigt?

– ”Gröna miljöer är bra för hälsan” är ett viktigt budskap, men med tanke på pågående urbanisering menar vi att det är viktigt att man redan i tidiga planeringsskeden tydligare nyanserar i fråga om att det krävs en variation av miljöer och funktioner för att kunna understödja ett bredare spektrum av brukargrupper och hälsoeffekter. Det finns annars en risk att efterföljande plan- och förvaltningsskeden inte får tillräckligt stöd för att argumentera mot andra markanvändningsintressen. Ett tecken på det är att idag förväntas små och fragmenterade gröna ytor leverera en allt större multifunktionalitet. Detta kan medföra att egenskaper och kvaliteter som till exempel rofylldhet och ’vild natur’ som är viktiga för att motverka stress, men som inte bara kan staplas ovanpå andra kvaliteter, förbises och tills sist inte får plats i våra grönområden.

Vad behöver förändras för att förbättra den översiktliga planeringen?

– Eftersom planerna redan beskriver de gröna miljöernas egenskaper och funktioner på ett omfattande men ganska generellt sätt, handlar det mer om att formulera ett mer nyanserat och uttalat hälsofokus med tydligare ställningstaganden och målsättningar, snarare än att lägga till omfattande mängder information.

Fakta:

Studien genomfördes inom ramen för projektet NORDGREEN – Smart Planning for Healthy and Green Nordic Cities och kan laddas ner gratis.

Sunding, A., T.B. Randrup, Å.O. Sang, H. Nordh & K. Nilsson (2024) Descriptions of the relationship between human health and green infrastructure in six Nordic comprehensive plans. Cities. Volume 146, 104746. https://doi.org/10.1016/j.cities.2023.104746