SLU-nyhet

Kan agroekologi mätta världen?

Publicerad: 24 januari 2022
En flicka i gummistövlar går över ett odlingsfält. Foto.

Agroekologi beskrivs som ett lokalt förankrat, ofta småskaligt sätt att bedriva lantbruk, i samklang och i samarbete med själva naturen, med kretsloppstänkande, biologisk mångfald och hållbarhet som ledstjärnor. Men kan vi mätta världens alla munnar med ett sådant lantbruk? Lyssna på några röster om agroekologi i senaste avsnittet av podden Feeding your mind från SLU Future Food.

Agroekologi är ett ord i tiden - men vad innebär det egentligen? Som vetenskap är agroekologi ”studien av hela livsmedelssystemets ekologi”. Som social rörelse är det en motrörelse mot det storskaliga konventionella lantbruket som kräver konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel.

– Begreppet agroekologi innefattar både vetenskap, konkreta produktionsmetoder och en social rörelse som är en motreaktion mot de dominerande, konventionella metoderna för storskaligt jordbruk med mycket insatsmedel som handelsgödsel och pesticider, säger Georg Carlsson, professor i hållbara odlingssystem vid SLU i Alnarp. Han är också programstudierektor för masterprogrammet Agroecology, där Joar Löfberg är en av studenterna.

– Jag tänkte på vad som egentligen är viktigt i livet, och en av de viktigaste sakerna är ju mat! Agroekologi kopplar mig till jorden, för maten blir ju en del av mig i och med att jag äter den.  Det känns som ett holistiskt sätt att leva att tänka agroekologiskt, menar Joar Löfberg.

Men ur rent vetenskaplig synvinkel, kan man påstå att agroekologi är bra och konventionella metoder är dåliga?

– Det är en väldigt grov förenkling, men samtidigt till stor del sant - för det finns viktiga centrala problem i det konventionella sättet att producera mat storskaligt så som vi gör i den rika delen av världen, säger Georg Carlsson.

– Det är en sak att titta på hur vi kan producera mat ett par hundra år till, men hur kan vi producera mat på ett sätt där vi kan överleva i tusentals år?  Vad är hållbar matproduktion? Det är frågor som jag kopplar väldigt starkt till agroekologi, säger Robin Meijer, tidigare student på masterprogrammet Agroecology på SLU och nu doktorand på Chalmers.

– Nu har vi en chans att tänka om. Fortsätter vi som hittills kanske vi maskerar de negativa effekterna av produktionen tills vi når en gräns när det inte går längre. Till slut är jorden för skadad, med för lite inlagrat kol kvar och utan den biologiska mångfalden som upprätthåller många biologiska processer. Det är en stor risk om vi blundar för det här och inte börjar tänka mer agroekologiskt, säger Robin Meijer.

Det finns flera målkonflikter och en hel del frågor utan svar kring agroekologi. Den vassaste kritiken är kanske att agroekologiska produktionsmetoder inte skulle förmå att mätta jordens befolkning, med de mindre skördar som kan följa med ett systemskifte. Men med rätta kombinationer av olika växtslag kan man uppnå synergieffekter och få bättre skördar än idag, säger Christina Lunner Kolstrup, forskare vid Institutionen för människa och samhälle på SLU i Alnarp. Och oavsett – vi kan inte fortsätta som hittills, menar hon.

– De långa transporterna, till exempel: när vi fiskar räkor vid Grönland, skickar dem till Ryssland för att skalas, till Kina för att packas och sedan tillbaka till Europa. Och vi konsumenter vill ha bananer, meloner och paprika året runt. Det är helt enkelt inte hållbart i det långa perspektivet, om vi vill leva på en frisk planet.

Hör mer i senaste avsnittet av podden Feeding your mind: Kan agroekologi mätta världen?

Vad är agroekologi?

FN:s jordbruks- och livsmedelsorganisation FAO har identifierat tio element som definierar agroekologi; och bland dom finns resiliens, synergieffekter, mänskliga och sociala värden, cirkulär och solidarisk ekonomi, diversitet och effektivitet. I begreppet agroekologi ryms både vetenskap, produktionsmetoder och en social rörelse; och allt strävar mot långsiktig hållbarhet. Agroekologi är alltså en motreaktion mot storskalig, konventionell matproduktion som ofta handlar om monokulturer, långa transporter, stor användning av konstgödsel och bekämpningsmedel.

FAO: What is agroecology?

Utbildningsprogram

Vid SLU i Alnarp kan du läsa ett masterprogram i agroekologi

Relaterade sidor: