SLU-nyhet

Har du Vårkoll?

Publicerad: 20 mars 2019
bildarkivet_tmys_gert-olsson-scandinav[1].jpg

Våren känns vara i antågande i stora delar av landet, även om vi får lite bakslag i vädret emellanåt. Men vårens ankomst är så mycket mer än varmare temperaturer och ljusare dagar. I år verkar det vara ovanligt ovisst om hur långt våren ska ha hunnit när vi kommer fram till valborgshelgen, om drygt en månad. I Vårkollen vill därför Svenska botaniska föreningen veta hur långt våren kommit i alla olika delar av vårt land.

Klimatförändringar påverkar vårens ankomst, men variationen år från år är så stor att det kan vara svårt att upptäcka detta. Under de senaste åren har vårtecknen kommit en till två veckor tidigare än för hundra år sedan. Men olika arter och olika delar av landet påverkas olika.

 

Alla kan agera medborgarforskare genom att gå ut under valborgshelgen (30 april–1 maj) och kolla upp och rapportera en handfull vårtecken. Vårkollen, som är ett så kallat medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar, ställer frågan hur långt vårtecknen hunnit vid valborg och alla kan hjälpa till att besvara den. Genom att många gör detta tillsammans, kan forskarna få en uppfattning om hur långt våren har hunnit just i år över hela landet och, tillsammans med tidigare års observationer, kan man se hur stora skillnaderna är mot förr. Tidigare Vårkollar har visat att lövsprickningen numera ofta hinner 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för hundra år sedan, men hur blir det i år?

Vårkollen genomförs för femte året i rad. Tidigare år har tusentals observationer av blommande vitsippor, tussilago, sälg och hägg samt björkarnas lövsprickning skickats in från hela landet, så att man har kunnat visa hur långt dessa vårtecken har kommit. Forskarna vill nu uppmana alla att gå ut under valborgshelgen (30 april–1 maj) och kolla upp dessa vårtecken och sedan rapportera in dem till www.vårkollen.se. Det är Svenska botaniska föreningen som tillsammans med forskare vill ha koll på hur snabbt våren utvecklas över landet.

– Vi vill fånga upp det stora intresset för att spana efter vårtecken som finns bland allmänheten och visa att detta också kan komma till nytta, om deras observationer rapporteras in och på så sätt bidrar till vetenskaplig kunskap, säger Eva Waldemarson, ordförande i Svenska botaniska föreningen.

Klimatförändringen har tydligt påverkat både vårens ankomst och växtsäsongen som helhet. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer år från år kan forskning och miljöövervakning se hur olika växter påverkas i olika delar av landet.

– Eftersom samma sorts observationer gjordes över hela landet för över hundra år sedan, kan vi jämföra dagens vårteckenspanares observationer i Vårkollen med hur det såg ut då, säger Ola Langvall från Sveriges lantbruksuniversitet och samordnare för Svenska fenologinätverket.

Vårkollen är en del av en större miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till att dokumentera växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras som en effekt av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på dem som är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.

Kontakter:

Svenska Botaniska Föreningen, Eva Waldemarson, ordförande

Tel 070-229 98 49, eva.waldemarson@svenskbotanik.se

Svenska fenologinätverket, SLU, Ola Langvall, samordnare

Tel 070-600 52 26, ola.langvall@slu.se


Kontaktinformation
Sidansvarig: mikael.jansson@slu.se