SLU Grogrund – året som gått

SLU Grogrund invigdes officiellt i september 2019 genom att landsbygdsminister Jennie Nilsson och SLU:s rektor Maria Knutson Wedel planterade ett äppleträd som symboliserar den framtida tillväxt och avkastning som programmet kommer bidra till inom svensk matproduktion.

- 2019 har varit ett spännande år för SLU Grogrund. Många nya initiativ och samarbeten har lett till nya intressanta projekt som spänner över stora delar av växtförädlingen, både gällande livsmedel och foder. Extra roligt för programmet är att samtliga nu aktiva växtförädlingsföretag i Sverige ingår som partners i de olika projekten. Totalt samverkar vi med ett 25-tal aktörer från olika delar av livsmedelskedjan, säger Eva Johansson, programchef för SLU Grogrund.

Inom ramen för SLU Grogrund pågår nu ett flertal projekt som syftar till att utveckla framtidens mat och foder. Det är både projekt för att ta fram nya sorter, så som cideräpplen och klimatstabilt vete, men även resistensförädling för friska grödor och ny teknik som snabbar på takten i växtförädling. Också sorter som går att odla på nordliga breddgrader eller som ger hälsosammare livsmedel.

Under 2019 har fokus inom SLU Grogrund varit på att mobilisera kompetens, bygga upp strukturer och planera försök på labb och i fält. Många av projekten har fokuserat på att samla in växtmaterial för genetisk kartläggning, testning och urval till fortsatta studier. Projekt har även fokuserat på att utveckla metoder som kommer att snabba på växtförädlingen av nya sorter, vilket är en process som historiskt tagit mer än 10 år. Några exempel på dessa aktiviteter är att 600 accessioner av rödklöver har valts ut för genetisk kartläggning och fältförsök samt att genomiska verktyg har utvecklats för att välja ut åkerbönor som passar bra för att skördas gröna.

Ett av SLU Grogrunds korta projekt, Växtförädling i hortikulturell frilandsodling, har redan hunnit skriva sin slutrapport. Projektet rapporterar att en utökad sortprovning för frilandsodling i Sverige, det vill säga en bredare utvärdering av nya och gamla grönsaks-, frukt- och bärsorter, vore ett bra komplement till den inhemska växtförädlingen. Sortprovning kan snabbt ge tillgång till fler passande sorter för regionala behov och på så sätt bidra till att stärka den svenska frilandsproduktionens konkurrenskraft.