Skoglig planering
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för SV0024
Läsåret 2024/2025
Skoglig planering (SV0024-10078)
2024-09-02 - 2024-10-31
Läsåret 2024/2025
Skoglig planering (SV0024-10079)
2024-09-02 - 2024-10-31
Läsåret 2023/2024
Skoglig planering (SV0024-10337)
2023-08-28 - 2023-10-30
Läsåret 2023/2024
Skoglig planering (SV0024-10344)
2023-08-28 - 2023-10-30
Kursplan och övrig information
Kursplan
SV0024 Skoglig planering, 15,0 Hp
Forest planningÄmnen
SkogsbruksvetenskapUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Planeringsteori | 9,0 | 0105 |
Skogsbruksplanläggning | 3,5 | 0106 |
Övning i långsiktig planering | 2,5 | 0107 |
Fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 30 hp skogsbruksvetenskap.Mål
Syftet med kursen är att ge studenterna fördjupade kunskaper om begrepp, bakgrund och innebörd av skoglig planering för olika markägare och olika tidshorisonter samt ge studenterna teoretisk och praktisk kunskap i skoglig planering i fält och med beslutsstödsystem.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- förklara koncept och metodologi för skoglig planering i Sverige
- redogöra för olika markägares och samhällets behov av planering
- förklara hur ett beslutsstödsystem är uppbyggt i allmänhet och hur beslutsstödsystemet Heureka är uppbyggt i synnerhet
- producera, analysera och redogöra för en långsiktig plan för en större fastighet med ett beslutsstödsystem
- producera, analysera och redogöra för en avverkningsberäkning för en större fastighet baserat på stickprovsdata med ett beslutsstödsystem
- producera en skogsbruksplan baserad på egenhändigt, subjektivt inventerad skogsdata.
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll
Kursen kombinerar teori och praktik i olika moment genom föreläsningar, övningar, litteraturstudier, fältarbete, diskussioner, analyser, presentationer och dataövningar. Den teoretiska kunskapsgrunden som byggs upp genom föreläsningar, litteratur och övningar övergår till praktiska moment i skogsbruksplanläggning, strategisk planering med beslutsstödsystem och analys.
Kursen innehåller generell planeringsteori, skoglig planeringsmetodologi samt olika markägares förutsättningar och behov av skoglig planering.
Samverkan med det omgivande samhället sker genom
skogsbruksplanläggning enligt markägares mål.
Kursen introducerar beslutsstödsystem, hur dessa är uppbyggda och därefter fördjupa sig i ett skogligt beslutsstödsystem. Grunderna i linjärprogrammering kommer att behandlas samt olika typer av skoglig data som kan ligga till grund för planering och analyser. Slutligen kommer studenten att få utföra en långsiktig strategisk planering baserat på både heltäckande respektive stickprovsdata samt resultatanalys på ett skogsinnehav med hjälp av Heureka och därefter skriva en rapport.
Genomförande
Teori kommer att behandlas genom litteraturstudier, diskussioner och föreläsningar. Övningar med beslutsstödsystem kommer att kombinera teori och praktik genom att tillverka långsiktiga planer utifrån specifika mål. Ett case-arbete för en större fastighet kommer att göras med egen inriktning och redovisas skriftligt och muntligt. Skogsbruksplanläggningen genomförs hos markägare studenten själv kontaktar eller på SLU:s egen mark. En muntlig presentation kommer att hållas av studenten om skogsbruksplanläggningens anpassning efter markägares mål.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser:
Muntlig kommunikation, problemlösning, tidsplanering, digital kompetens, skriftlig kompetens.
Följande moment är obligatoriska:
Övningar samt framtagande av skogsbruksplan.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd skriftlig tentamen, godkänd muntlig redovisning, godkänd skriftlig redovisning samt fullgjorda obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för skoglig resurshushållning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Ljungbergskompendium 2.1 – 2.5
Öhman, K., Eggers, J., Eriksson, O., Ulvdal, P., Wilhelmsson, P. & Lämås, T. (2020). Strategisk skoglig planering – jämförelse mellan stratabaserade och areabaserade ansatser. (517). Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning, http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-107277, kap 1- 2.0
Kapitel 3.1 – 3.3 i Ljungbergskompendiet
Ulvdal, P., Öhman, K., Eriksson, L.O., Wästerlund, D.S. & Lämås, T. (2023). Handling uncertainties in forest information: the hierarchical forest planning process and its use of information at large forest companies. Forestry: An International Journal of Forest Research, 96 (1), 62–75. https://doi.org/10.1093/forestry/cpac028
Ståhl, G. (1992). A study on the quality of compartmentwise forest data aquired by subjective inventory methods. (Rapport, 24). Department of Biometry and Forest Management, Swedish University of Agricultural Sciences.
Svenska PEFC:s Skogsstandard, se speciellt Bilaga 1
FSC – skogstandard och faktablad
Živojinović, I., Weiss, G., Lidestav, G., Feliciano, D., Hujala, T., Dobšinská, Z., Lawrence, A., Nybakk, E., Quiroga, S., Schraml, U. (2015). Forest Land Ownership Change in Europe. COST Action FP1201 FACESMAP Country Reports, Joint Volume. EFICEEC-EFISEE Research Report. University of Natural Resources and Life Sciences, Vienna (BOKU), Vienna, Austria. Sidor 591-612 (kapitel om Sverige). ISBN 978-3-900932-26-8
Nilsson, M., Nordkvist, K., Jonzén, J., Lindgren, N., Axensten, P., Wallerman, J., Egberth, M., Larsson, S., Nilsson, L., Eriksson, J. & Olsson, H. (2017). A nationwide forest attribute map of Sweden predicted using airborne laser scanning data and field data from the National Forest Inventory. Remote Sensing of Environment, 194, 447–454. https://doi.org/10.1016/j.rse.2016.10.022
Brukas, V. and O. Sallnäs (2012). "Forest management plan as a policy instrument: Carrot, stick or sermon?" Land use policy 29(3): 605-613. https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2011.10.003
Naturvärdesbedömning i FSC certifierat skogsbruk – en jämförelse av metoder [länk]
Skogliga skattningar av laserdata – produktbeskrivning Aktualitet 2024-01-15 [länk]
Skogliga skattningar av laserdata – kvalitetsbeskrivning Aktualitet 2024-01-15 [länk]
Carlsson, M, Sallnäs, O. 1999 Skogsbruksplanen igår som idag! Som i morgon? Stencil på Canvas
Eriksson, L. 2008 Åtgärdsbeslut i privatskogsbruket. Rapport nr 11 Institutionen för skogens produkter. Sidor 1 -33 På Canvas
Ljungbergskompendiumet: s 144-154.
Lämås, T., Sängstuvall, L., Öhman, K., Lundström, J., Årevall, J., Holmström, H., Nilsson, L., Nordström, E.-M., Wikberg, P.-E., Wikström, P. & Eggers, J. (2023). The multi-faceted Swedish Heureka forest decision support system. Context, functionality, design, and ten years experiences of its use. Frontiers in Forests and Global Change, 6. https://doi.org/10.3389/ffgc.2023.1163105
Fahlvik, N., Elfving, B. & Wikström, P. (2014). Evaluation of growth functions used in the Swedish Forest Planning System Heureka. Silva Fennica, 48 (2). https://doi.org/10.14214/sf.1013
Ljungbergskompendiet kap 4.1
Johnson, K.N. & Scheurman, H.L. (1977). Techniques for prescribing optimal timber harvest and investment under different objectives—discussion and synthesis [monograph]. Forest Science, 23 (Suppl. 1.1), S1–S31
Eggers, J. & Öhman, K. (2020). Overview of the PlanWise application and examples of its use. (514). https://pub.epsilon.slu.se/17122/