Skoglig ekonomisk analys och virkesmarknad
Andra kursvärderingar för FÖ0494
Läsåret 2024/2025
Skoglig ekonomisk analys och virkesmarknad (FÖ0494-30144)
2025-01-20 - 2025-03-24
Läsåret 2023/2024
Skoglig ekonomisk analys och virkesmarknad (FÖ0494-30157)
2024-01-15 - 2024-03-19
Kursplan
FÖ0494 Skoglig ekonomisk analys och virkesmarknad, 15,0 Hp
Forest economic analysis and wood marketsÄmnen
FöretagsekonomiUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Virkeslära | 3,0 | 0001 |
| Skogsteknologi | 3,0 | 0002 |
| Övningar och inlämningsuppgifter | 1,5 | 0003 |
| Lönsamhet och beslutsanalys | 5,5 | 0004 |
| Fastighetsvärdering och beskattning | 2,0 | 0005 |
Fördjupning
Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 60 hp företagsekonomi samt 30 hp skogsbruksvetenskapMål
Genom att kombinera skogsekonomi med skogsteknologi och virkeslära syftar kursen till att ge en bred förståelse för virkesflöden och virkesmarknader och en djup förståelse av de ekonomiska beslut som skogsägaren behöver ta. Detta bidrar till att ge en systemförståelse för att kunna analysera styrning och drift av företag.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- förklara grundläggande begrepp och principer för styrning av skogsindustriella försörjningskedjor
- förklara principer för marknadsbehovsstyrd virkesförsörjning
- redogöra för leveransformer, apteringsprinciper, virkeshantering och leveransstrategier genom hela värdekedjan
- redogöra för grundläggande begrepp och principer för upphandling och styrning av drivning och rundvirkestransport
- upprätta, analysera och kritiskt granska kalkyler för lönsamhetsbedömning i skogsbruket, inklusive fastighetsvärdering, samt finansiella risker
- analysera och diskutera, ur ett ekonomiskt perspektiv, avvägningar av olika nyttigheter av skog
- redogöra för och analysera beskattningsreglers betydelse för skogsbruket
- analysera och diskutera strategier för generationsväxling i ett mindre eller medelstort skogsbruksföretag.
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll
Fokus för kursen är att, genom att använda ekonomiska modeller och metoder utveckla förmåga att använda relevanta verktyg och metoder för ekonomisk styrning och planering av skogliga verksamheter, från den skogsindustriella råvaruförsörjningskedjan till mindre skogsbruksföretag.
Kursen inleds med att ge en ämnesspecifik översikt av skogsindustriella försörjningsprocesser och den skogliga värdekedjan. Bland annat diskuteras leveransstrategier och -former, apteringsprinciper, upphandling av skogliga entreprenadtjänster, produktions- och transportstyrning, samt flödesoptimering utifrån ett marknadsinriktat virkesförsörjningsperspektiv.
Nästa del av kursen fokuserar på beslutsproblem ur skogsägarens perspektiv. Genom att beräkna, analysera och kritiskt granska säkerhet, risk och osäkerhet analyseras skogsägares olika beslutsproblem. Blanda annat fokuseras analyserna på investerings- och beslutsteori, lönsamhetsbedömningar genom numeriska optimerings- och simuleringsmetoder.
Kursen avslutas med att analysera och diskutera fastighetsvärdering tillsammans med regler för beskattning. Även strategier för generationsväxling i mindre eller mellanstora skogsbruksföretag berörs.
Genomförande
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom föreläsningar, seminarier tillsammans med övningar och fallstudier. Kursen baseras på problembaserat lärande (PBL) där fallstudier genomförs med fokus på företagsekonomiska frågeställningar.
Kursen fokuserar på följande generella kompetenser
- muntlig och skriftlig presentation
- diskussion av skogliga beslut.
Följande moment är obligatoriska
- seminarier
- övningar
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
- Godkända tentamina
- Godkända muntliga och skriftliga redovisningar
- Fullgjorda obligatoriska moment
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen överlappar- SV00021 Marknadsinriktad virkesförsörjning
- FÖ0483 Ekonomisk analys av skogliga problem
- SG0206 Marknadsinriktad virkesförsörjning
- SG0248 Skogliga ekonomiska analyser
- SV0039 Skogsbruk - styrning och ekonomi
SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se SLUs hemsida, [www.slu.se](
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för skogsekonomi
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Modul: Skogsteknologi:
Fjeld & Dahlin 2017. Nordic logistics handbook forest operations in wood supply: Länk
Modul: Virkeslära:
Scannad litteratur: Länk
Skogsbruk, virke och skogsindustriprodukter: Länk
Biometerias vission virkesmätning (sammanfattar fördjupningslitteraturen). I tryck och förhoppningsvis klar till kursstart)
Modul:** Lönsamhet och beslutsanalys**
Sören Wibe. Skogsekonomi –en introduktion (pdf i klassrum i Canvas)
Extra fördjupning inom Virkeslära (EJ obligatorisk):
Berg, P. och Oja, J. 2004. Att detektera fibervinkel med fyra kameror på obarkade stockar – resultat från vinterprov. L-Rapport 0404010. Trätek. Stockholm.
Berg, P. 2013. SP Kvalitet On-Line. SP arbetsrapporter 2013:71. SP – Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Stockholm.
Biometria 2023. Biometrias kontroll av virkesmätning. Biometrias instruktioner för virkesmätning.
Björklund, L. 1988. Vägning av massaved med torrhaltsbestämning. Rapport nr 198. Institutionen för virkeslära. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Björklund, L. 1989. Vägning av massaved i norra Sverige – praktiska aspekter. Rapport nr 210. Institutionen för virkeslära. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Björklund, L. 2003. Utvecklingsidéer för svensk virkesmätning. SDC/VMR.
Björklund, L., Edlund, J & Grundberg, S. 2003. Slutrapport för projekt ”Effektivare sågtimmermätning”. SDC/VMR.
Björklund L. och Eriksson U. 2013. Torrhaltsbestämning på sönderdelat trädbränsle. SDC. Uppsala.
Björklund L. och Jägbrant S. 2016. Vägning för bestämning av traves volym - analyser baserade på data från 5:2-mätning 2004–2017. Biometria.
Danielsson, S. och Nordström, M. 2021. Nyttjande av skogliga data i bioraffinaderiprocesser. Mistra digital forest. Skogsindustrierna. Stockholm.
Edlund, J. 2009. Mätramar för sortering och vederlagsmätning vid sågverken 2008. SDC. Uppsala
Edlund, E., Björklund L. och Strömgren M. 2018. Topprotmätning anpassad för sågbara sortiment av tall och gran. SDC. Uppsala
Hyll, K. och Nordström, M. 2020. Kartläggning av teknik, metoder och informationsflöde för mätning av skogens produkter. Arbetsrapport 1050. Skogforsk. Uppsala.
Hyll, K. och Nordström, M. 2021. Kartläggning och utvärdering av mätramar och mätramsmiljöer i sågverk. Arbetsrapport 1093. Skogforsk. Uppsala.
Johansson, F. 1993. VMF Syd 25 år – något om den opartiska virkesmätningen i södra Sverige. VMF Syd. Jönköping.
Mantex. 2019. Biomass Analyzer. Mantex. https://www.mantex.se/products/biofuel-analyzer/features
Nordström, M., Jansson, G. och Hyll, K. 2019. Hantering av stickprov och kollektiv kopplade till mätning av massaved i trave. Rapport från Skogforsk på uppdrag av Biometria. Internt dokument. Biometria.
Nordström, M., Möller, J., Hyll, K. och Björklund L. 2021. Egenskaper och kvalitetsparametrar med relevans för sågtimmer av tall och gran. Arbetsrapport 1101. Skogforsk. Uppsala.
Norell, K. 2010. Automatic Analysis of Log End face Images in the Sawmill Industry. Doctoral Thesis No 2010:25. SLU. Uppsala.
Karlsson, J. 1971. Mätning av massaved i travat mått. Rapport 73. Institutionen för virkeslära. Skogshögskolan. Stockholm.
Nilsson, Å. et al. 2021. Modellering av råvaruflödet i skogliga värdekedjor, inklusive råvaruegenskaper och hållbarhetsaspekter. Mistra digital forest. Skogsindustrierna. Stockholm.
Nylinder, M. och Fryk, H. 2015. Massaved. Institutionen för skogens produkter. Sveriges lantbruksuniversitet. Uppsala.
Olofsson, D. et al. 2021a. Mera rätt råvara 2.0. Slutrapport. TräCentrum Norr. Luleå Tekniska Universitet. Luleå.
Olofsson, D. et al. 2021b. Automatisk friskkvistaptering - Mer friskkvist till sågverken genom implementering av egenskapsanpassad aptering i skogen och förbättrade algoritmer i timmersorteringen. Slutrapport. TräCentrum Norr. Luleå Tekniska Universitet. Luleå.
Ottosson, P., Andersson, D. och Fridh, L. 2018. Effektivare fukthaltsmätning av trädbränsle med radarteknik. Arbetsrapport 977. Skogforsk. Uppsala.
Pettersson, R. 2011. Mitt emellan virkesintressen - Virkesmätningens historia i Sverige. Kungliga skogs- och lantbruksakademien. Skogs- och lantbrukshistoriska meddelanden nr 55. Stockholm.
SDC 2014. Mätning av trädbränslen. Handbok 55 sidor. Huvudförfattare Lars Björklund.
Strömgren, M. 2016. Mätramar för sortering och ersättningsgrundande mätning vid svenska sågverk 2015. SDC. Uppsala.
Zacco, P. 1974. Barktjockleken hos sågtimmer. Rapport nr 90. Institutionen för virkeslära. Skogshögskolan. Stockholm.