Skogens ekologi och produktionsförmåga
Kursplan och övrig information
Kursplan
BI1466 Skogens ekologi och produktionsförmåga, 7,5 Hp
Forest ecology and production potentialÄmnen
BiologiUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Projektarbete | 2,0 | 0001 |
| Skriftlig tentamen | 5,5 | 0002 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Grundläggande behörighet för utbildning på grundnivå och\- Naturkunskap 1b, alternativt Naturkunskap 1a1 + 1a2, alternativt Naturkunskap A
eller motsvarande kunskaper
Mål
Kursens syfte är att ge grundläggande kunskaper om skogens ekologi, särskilt hur olika abiotiska och biotiska förutsättningar påverkar träd och andra skogslevande arter. Kursen ger också en introduktion till hur skogsbrukets skötselåtgärder tillsammans med ståndortens (växtplatsens) egenskaper påverkar primärproduktion och biologisk mångfald.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- översiktligt beskriva förutsättningar för de i Sverige vanligt förekommande skogstyperna
- redogöra för grundläggande begrepp inom markvetenskap, hydrologi och klimatologi, samt översiktligt redogöra för Sveriges berggrund och på skogsmark vanligt förekommande jordarter och jordmånar
- beskriva globala och lokala kretslopp för kol och de viktigaste växtnäringsämnena i skogsekosystemet
- redogöra för begrepp inom ekologin samt beskriva ekologiska processer som förklarar utbredning och antal av skogslevande arter, i synnerhet träd, skadegörare, vilt och missgynnade arter i svenska skogslandskap
- beskriva hur skogsbrukets skötselåtgärder påverkar biologisk mångfald
- inhämta och tolka information om svensk skogsmark från kartor och andra fritt tillgängliga källor
- artbestämma vanligt förekommande träd i vintervila
- förbereda och genomföra en muntlig redovisning
Innehåll
Kursen avhandlar huvudsakligen svenska förhållanden, men ger även insikt om skog och skogsbrukets förutsättningar i andra delar av världen. Vid föreläsningar, gruppövningar, inlämningsuppgifter och redovisning av projektarbeten behandlas
- organismers anpassningar till sin miljö och hur dessa påverkar struktur och dynamik i skogliga ekosystem
- grundläggande begrepp och processer inom markvetenskap och ekologi med betydelse för tillväxt och biologisk mångfald i skogen
- grundläggande principer för de biogeokemiska kretsloppen (t ex de för kol och kväve), energiflöden, samt processer som reglerar skogens primärproduktion och biologiska mångfald
- introduktion till hur skogsbrukets skötselåtgärder tillsammans med ståndorten (växtplatsens) egenskaper påverkar primärproduktionen
- hur man inhämtar och tolkar information om skog från kartor och andra källor
- förberedelser och utförande av muntlig presentation
Följande moment är obligatorisk:
- Deltagande vid andras projektredovisningar.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
- Godkänd skriftlig examination
- Godkända övningar och inlämningsuppgifter
- Godkänd muntlig redovisning
- Fullgjorda obligatoriska moment
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för ekologi
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
KURSLITTERATUR - Skogens ekologi och produktionsförmåga
Det mesta av kurslitteraturen kommer ges ut under kursens gång. Följ uppdaterade läshänvisningar på Canvas à Om kursen à Lästips och kurslitteratur kopplade till föreläsningarna
Vissa delar på kursen kan man använda Kursboken: Grundbok för skogsbrukare. Skogsstyrelsen (Skogsstyrelsens Böcker & Broschyrer - Grundbok för skogsbrukare - Fakta om skog och skogsbruk ). Kapitel 1-8 samt 12 (ss 6-120, 141-152), om man behöver repetera vissa grundläggande delar. Men den är inte obligatorisk.
Vidare rekommenderas Skogsskötselserien - Skogsstyrelsen ex, 12. Skador på skog – del 2 (ffa 34-40, 53-63, 72-74, översiktligt 79 ff) 13 samt: rapport-2023-3-schroeder-web.pdf. Skogsbruk - mark och vatten, 14. Naturhänsyn och 21. Skogens kolbalans och klimatet
Övrig litteratur och filmer kommer finnas tillgängliga på Canvas.
Det är innehållet i litteraturen (både texter och filmer) som listas nedan som i första hand examineras genom en skriftlig tentamen.
Under kursens gång kommer ni också att få tips på litteratur och hemsidor som hjälper er att lösa uppgifter i ert projektarbete, annan bredvidläsning samt vetenskapliga artiklar till seminarier. På tentan har man nytta av att känna till denna litteratur och andra källor.
Kursboken ”Grundbok för skogsbrukare” är grundläggande och säkert har ni läst den redan (och är därför inte obligatorisk), medan övrig litteratur finns som pdf-filer på Canvas.
Fler förslag på böcker och bokkapitel
Grundbok för skogsbrukare. Kapitel 1-8 samt 12 (ss 6-120, 141-152) Bevarandebiologins grunder. I: Skogsdynamik och arters bevarande. Ss. 63-74.
Mångfald i skogslandskapet. I: Biologisk mångfald i Sverige. Ss 36-91. Naturvårdsverket. Monitor
Vattnets väg från regn till bäck av Harald Grip och Allan Rodhe
Boken kan användas som ett uppslagsverk för att fördjupa er inom de olika processer vi diskuterar på föreläsningen. Men här är mina förslag på läshänvisningar:
Kap 3. Vattnets förekomst och strömning i jord och berg sid 22-43Vi har inte tagit upp allt i detta kapitel, så utgå från sammanfattande punkter. Ni behöver te.x. inte kunna räkna med pF kurvor eller beräkna vattenflöde i omättad eller mättad mark (darcys lag).
Kap 4. I inströmningsområden sker grundvattenbildning s. 51-52. Vattnets inträngande i marken s. 54. Bestämning av infiltrationskapacitetet s. 55
Kap 5. Vattnet i utströmningsområden. Speciellt: Topografin ger in- och utströmning s. 69-71. Utströmningsområdenas storlek varierar s. 77-78
Kap 8. Vattnet - ett lösningsmedel på väg genom landskapet. Speciellt sidor 123-129
\
**Filmer **
Många av dessa är på en grundläggande nivå (vilket inte hindrar att de kan vara mycket faktaspäckade). Det gör att det kanske ofta kan vara ett bra upplägg att titta på dessa innan ni har en föreläsning om ämnet, medan ni läser den tillhörande litteraturen efter föreläsningen.
Miljöhänsyn - ett sätt att bevara biologisk mångfald
Så klarar skogen klimatförändringen