Genetic diversity and plant breeding
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2025-01-12 och 2025-02-02
Andra kursvärderingar för BI1103
Läsåret 2023/2024
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20071)
2023-10-31 - 2024-01-14
Läsåret 2022/2023
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20061)
2022-11-01 - 2023-01-15
Läsåret 2021/2022
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20036)
2021-11-02 - 2022-01-16
Läsåret 2020/2021
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20019)
2020-11-02 - 2021-01-17
Läsåret 2019/2020
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20118)
2019-11-01 - 2020-01-19
Läsåret 2018/2019
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20095)
2018-11-05 - 2019-01-20
Läsåret 2017/2018
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20003)
2017-10-30 - 2018-01-14
Läsåret 2016/2017
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20019)
2016-10-31 - 2017-01-15
Läsåret 2015/2016
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20022)
2015-10-26 - 2016-01-17
Läsåret 2014/2015
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20147)
2014-11-10 - 2015-01-18
Läsåret 2013/2014
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20049)
2013-11-11 - 2014-01-19
Läsåret 2012/2013
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20028)
2012-11-12 - 2013-01-20
Läsåret 2011/2012
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20063)
2011-11-07 - 2012-01-15
Läsåret 2010/2011
Genetic diversity and plant breeding (BI1103-20116)
2010-11-08 - 2011-01-16
Kursplan och övrig information
Kursplan
BI1103 Genetic diversity and plant breeding, 15,0 Hp
Genetic diversity and plant breedingÄmnen
Biologi BiologiUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Laboratory practicals | 5,0 | 0302 |
| Literature project | 5,0 | 0303 |
| Written examination | 5,0 | 0304 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 180 hp, varav 90 hp biologi samt kunskaper motsvarande engelska B.Som alternativ till ovan, kunskaper motsvarande 120 hp, varav minst 60 hp biologi inklusive minst 5 hp genetik och minst 5 hp växtbiologi/växtfysiologi samt kunskaper motsvarande engelska B.
Mål
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
redogöra för begreppet genetisk diversitet samt för hur evolutionära processer och domesticering påverkar genetisk diversitet
redogöra för kvantitativa genetiska begrepp, förädlingsmetoder och rådande regelverk för sortframställning
förstå principerna för att kartlägga kvantitativa karaktärer i växtgenom och hur man använder detta som ett första steg för att identifiera gener som kontrollerar fenotypiska egenskaper
översiktligt redogöra för "next-generation" sekvenseringsteknologier samt utföra enklare sekvensanalyser
beskriva olika bioteknologiska tillämpningar inom växtförädlingen
självständigt söka, sammanfatta och tolka litteratur inom ämnesområdet och presentera informationen skriftligt och muntligt
utföra laborativt arbete för att påvisa genetisk variation på molekylär nivå, sammanställa resultaten och skriva en labrapport
Innehåll
I kursen behandlas frågeställningar inom evolution, domesticering och växtförädling. Därutöver ingår fördjupningar i olika reproduktionssystem och deras växtförädlingsstrategier, kartering av komplexa egenskaper, "next-generation" sekvenseringsteknologier för att sekvensera hela genom och hur detta används inom växtförädling. Viktiga kvalitativa och kvantitativa egenskaper kommer att belysas såväl genetiskt som fenotypiskt. Praktiska övningar ingår som en del i kursen och innefattar både laborationer, fenotypning av plantor och datorövningar. Tillämpning av molekylära markörsystem i selektionsprocessen samt övriga växtbiotekniska metoder utgör ett delmoment i kursen tillika bioetiska aspekter. Lagstiftning som berör sortframställning och ägande av sortmaterial kommer att belysas.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd tentamen, godkända presentationer, godkända litteratur- och labrapporter och genomförda obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Minst 5 hp Genetik och 10 hp Växtbiologi rekommenderas.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för växtbiologi
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Course literature:
Book chapters:
3 Acquaah George: Principles of Plant Genetics and Breeding, Second Edition, Wiley-Blackwell Publishing, 2012, chapters 1, 2, 4, 14, 16, 17, 18, 21, 22, 26
4 Russel, Peter J. iGenetics. A molecular approach, (Pearson international edition), chapter 21, Population genetics, pp: 603-649
Articles:
1 Doebly, J. F., Brandon, S. G., Smith B. D. 2006. The molecular genetics of crop domestication. Cell 127:
2 Lloyd, A., Bomblies, K. 2016. Meiosis in autopolyploid and allopolyploid Arabidopsis. Curr. Opi. Plant Biol. 30:116-122.
3 Sattler, M. C, Carvalho, C. R., Clarindo, W. R. 2015. The polyploidy and its key role in plant breeding. Planta 243:281-296.
4 Collard, B.C.Y., Jahufer, M.Z.Z., Brouwer, J.B., Pang, E.C.K. 2005. An introduction to markers, quantitative trait loci (QTL) mapping and marker-assisted selection for crop improvement: The basic concepts. Euphytica 142: 169-196.
5 Varshney RK, Terauchi R, McCouch SR (2014) Harvesting the Promising Fruits of Genomics: Applying Genome Sequencing Technologies to Crop Breeding. PLOS Biology 12(6): e1001883. https://doi.org/10.1371/journal.pbio.1001883.
6 Gelli, M., Konda, A. R., et al. 2017. Validation of QTL mapping and transcriptome profiling for identification of candidate genes associated with nitrogen stress tolerance in sorghum. BMC Plant Biology 17:123.
7 Siipi, H. 2015. Is genetically modified food unnatural? J Agric Environ Ethics. 28:807-816.
8 McDonald, B., Linde, C. 2002. Pathogen population genetics, evolutionary potential, and durable resistance. Annu. Rev. Phytopathology. 40: 349-79.
9 Nelson, R., Wiesner-Hanks, T., Wisser, R., Balint-Kurti, P. 2018. Navigating complexity to breed disease-resistant crops. Nat. Rev. Genet. Vol. 19:21-33. doi:10.1038/nrg.2017.82
10Gómez, P., Rodríguez-Hernández, A.M., Moury, B., Aranda, M.A. 2009. Genetic resistance for the sustainable control of plant virus diseases: breeding, mechanisms and durability. European Journal of Plant Pathology 125: 1-22.
11Sameri, M., et al. 2009. A quantitative trait locus for reduced culm internode length in barley segregates as a Mendelian gene. TAG: 118:643–652.
12Fritsche-Neto, R., Do Vale J.C. A. 2012. Breeding for stress-tolerance or resource-use efficiency? In Plant Breeding for abiotic stress tolerance. Eds: Fritsche-Neto, R., Borém, A. DOI: 10.1007/978-3-642-30553-5_2
13 Pourkheirandish, M., et al. 2015. Evolution of the grain dispersal system in barley. Cell 162, 527–539.