Anmäl trakasserier och kränkningar
Senast ändrad: 11 september 2024
SLU accepterar inte någon form av diskriminering, trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier eller kränkande särbehandling. Oavsett hur SLU får kännedom om att en student eller medarbetare anser sig ha blivit utsatt för trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier eller kränkande särbehandling i samband med verksamhet vid SLU är universitetet skyldig att utreda.
Syftet med att utreda en händelse är att få tillräckligt med kunskap om situationen så att ansvariga för den aktuella verksamheten kan bedöma vilka åtgärder som behöver vidtas för att få trakasserierna/kränkningarna att upphöra och för att förebygga framtida trakasserier/kränkningar. Även händelser med direkt anknytning till universitetet, som påverkar studierna eller arbetet, ska utredas. Det kan vara händelser vid studentkårsaktiviteter, personalfester eller på sociala medier.
Om du upplever dig ha blivit utsatt så kan du rapportera det digitalt via SLU:s IA-system (Informationssystem arbetsmiljö).
Rapporten tas emot av SLU:s utredningsteam som kommer kontakta dig. Mer information finns i en översiktlig bild över ärendegången och nedan. Du kan använda länkarna för att komma till de olika avsnitten.
Studenter kan också rapportera upplevda trakasserier eller kränkningar till prefekten vid den institution där de är registrerade på en kurs. Medarbetare kan rapportera till sin prefekt/chef eller till annan chef.
- Vad är trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling
- Råd om du blir utsatt
- Vad händer efter att jag gjort en anmälan
- Vem avgör om något är kränkande eller inte
- Stöd till den som blivit utsatt
- Stöd till den som utpekats
- Anonyma fall
- Förväntningar på en utredning
- Om du har sett någon annan utsättas
- Läs mer
Vad är trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling
Till vardags kan kränkningar och trakasserier betyda olika saker för olika människor. När universitetet hanterar kränkningar ska det leda till att kränkningarna upphör och att arbetsplatsen har en god arbetsmiljö för alla. Det är inte okej att behandla någon illa, man ska behandla varandra med respekt och omtanke. Nedan följer definitioner av de former av kränkningar som arbetsgivaren måste utreda, sätta stopp för och förebygga.
Trakasserier definieras som ett uppträdande som kränker någons värdighet, och som är kopplat till någon av diskrimineringsgrunderna:
- Kön
- Könsidentitet eller -uttryck
- Etnisk tillhörighet
- Religion eller annan trosuppfattning
- Funktionsnedsättning
- Sexuell läggning
- Ålder
Trakasserier kan till exempel vara att ge uttryck för förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar med koppling till diskrimineringsgrunderna. Både trakasserier och sexuella trakasserier är en form av diskriminering och förbjudna enligt diskrimineringslagen.
Sexuella trakasserier är ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Det kan handla om beröringar, skämt, bilder, förslag och inviter som har sexuella anspelningar och som är ovälkomna och nedvärderande. Sexuella trakasserier kan även vara ovälkomna komplimanger/kommentarer om utseende, eller en sexuell jargong.
Repressalier är när en person i rollen som arbetsgivare vidtar åtgärder mot en medarbetare, eller när någon i rollen som utbildningsanordnare vidtar åtgärder gentemot en student, som har karaktär av bestraffning eller hämnd. Dessa kan ta sig uttryck i handlingar, uttalanden eller underlåtenhet som kan medföra skada eller obehag för en enskild individ. Det kan till exempel handla om att ge sämre betyg, försämrade arbetsförhållanden, orimlig arbetsbelastning eller att bli fråntagen arbetsuppgift. Den som har gjort en anmälan om trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling får inte utsättas för repressalier. Det gäller även den som har påtalat ett sådant handlande, medverkat i en utredning, och den som avvisat eller fogat sig i trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling.
Kränkande särbehandling definieras som handlingar som riktas mot en eller flera är flera personer på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att den som utsätts ställs utanför gemenskapen i studie- eller arbetsgruppen. Kränkande särbehandling har inte samband med diskrimineringsgrunderna. Exempel på kränkande särbehandling kan vara att inte bli hälsad på, att bli kallad öknamn, bli utfryst, exkluderad från möten, negligerad, medvetet undanhållen relevant information eller på annat sätt bli obegripligt eller orättvist behandlad.
Råd om du blir utsatt
- Säg ifrån. Ibland är det uppenbart att den som trakasserar borde förstå att det är kränkande. Men i många fall är det viktigt att du som är trakasserad klargör för den som trakasserar dig att beteendet är ovälkommet och att det måste få ett slut. Det kan ske muntligt, skriftligt eller med hjälp av någon du har förtroende för. Om situationen känns otrygg eller hotfull är det bättre att lämna platsen än att säga ifrån.
- Skriv ner. Det hjälper dig att minnas tid, plats och andra saker som kan ha betydelse vid en utredning om diskriminering/kränkande särbehandling.
- Sök stöd och ta emot stöd. Det finns flera olika vägar att få stöd om du blir utsatt för trakasserier, se nedan flik.
- Rapportera i närtid det som hänt. Beskriv händelsen, datum, plats utan att ange namn. Du blir kontaktad av utredningsteamet och kan då uppge namn på de inblandade och eventuella vittnen.
Vad händer efter att jag har gjort en anmälan
När utredningsteamet får in en rapport om misstänkta trakasserier via IA-systemet tar teamet först kontakt med den som skickat in rapporten. Teamet berättar om utredningsprocessen, vilket stöd som finns att få och intervjuar rapportören utifrån personens upplevelse av situationen. Teamet bedömer sedan om det rör sig om misstänkta trakasserier eller kränkningar och informerar rapportören om sin bedömning. Om det inte bedöms som misstänkta trakasserier hänvisas ärendet till annan funktion. Om bedömningen är att ärendet ska gå vidare till en utredning kontaktas ansvarig chef för information och för att få godkännande att inleda en utredning. Om flera chefer är involverade samarbetar de i hanteringen.
Utredningsteamet samtalar sedan med den/de utpekade personerna. Teamet berättar om utredningsprocessen, vilket stöd som finns att få och intervjuar personen/personerna om deras upplevelse av situationen. Teamet talar också med eventuella vittnen och samlar in annan relevant information.
Rapportören och den/de utpekade får tillgång till all information och har replikrätt.
Utredningsteamet skriver en rapport som granskas av juristenheten och sedan får ansvarig chef och parterna återkoppling av rapporten. Ansvarig chef hanterar ärendet vidare och informerar båda parter om fortsatt hantering.
Åtgärder och sanktioner
Om trakasserier eller kränkning har påvisats ska ansvarig chef vidta åtgärder för att beteendet ska upphöra. Om den utpekade är student kan åtgärden vara tillrättavisande samtal eller att ärendet anmäls till SLU:s disciplinnämnd. Nämnden kan besluta om varning, avstängning upp till sex månader eller avskiljning från utbildningen.
Om den utpekade är medarbetare kan åtgärden vara tillrättavisande samtal, omplacering eller att ärendet går till SLU:s personalansvarsnämnd. Nämnden kan besluta om varning, löneavdrag, åtalsanmälan, uppsägning eller avsked.
Uppföljning av ärendet
Ansvarig chef följer upp ärendet för att säkerställa att det ovälkomna beteendet har upphört och att rapportören inte drabbats av repressalier. Om repressalier upptäcks, startas en utredning kring det. Om trakasserier eller kränkningar påtalas, bör chefen utvärdera om det kan finnas bredare problem i gruppen eller på arbetsplatsen och stärka förebyggande åtgärder för att främja lika rättigheter och möjligheter.
Diarieföring
Utredningsteamets rapport diarieförs och sekretessmarkeras. Rapporten blir en offentlig handling vilket innebär att vem som helst har rätt att ta del av rapporten. Innan rapporten lämnas ut görs en sekretessprövning som innebär att det finns en möjlighet att ta bort uppgifter som bedöms känsliga, till exempel sådant som kan kopplas till dig och din hälsa.
En översiktlig bild över ärendegången och en mer detaljerad skrivning av ärendegången finns i dokumentet med rutinerna för trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier och kränkande särbehandling på medarbetarwebben under Interna styrande dokument.
Vem avgör om något är kränkande eller inte
Kränkande särbehandling, trakasserier och sexuella trakasserier är beteenden som är oönskade och ovälkomna av den som blir utsatt. Det är du som blir utsatt som avgör vad som är oönskat, ovälkommet eller kränkande. Det betyder inte alltid att det är kränkande särbehandling, trakasserier eller sexuella trakasserier enligt lag. Ibland kan det som har hänt inte passa in i de begreppen, vilket är en anledning till att händelser ska utredas.
Stöd till den som blivit utsatt
Studenter som anser sig utsatta för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling kan erbjudas samtalsstöd genom studenthälsovården som är knuten till aktuellt campus/utbildning. Studenter kan även vända sig till sin studentkår för stöd och hjälp under utredningsprocessen.
Forskarstuderande/doktorander kan vända sig till sin studentkår, och kan få personligt stöd och rådgivning av SLU:s doktorandombudsman. Doktorandombudsmannen informerar, vägleder och hänvisar vidare vid behov.
Medarbetare, inklusive doktorander, som anser sig utsatta för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling kan erbjudas samtalsstöd genom företagshälsan. Medarbetare kan även vända sig till sin fackliga representant eller skyddsombud för stöd och hjälp under utredningsprocessen.
Stöd till den som utpekats
Studenter som pekas ut för att ha utsatt någon för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling ska i normalfallet erbjudas samtalsstöd genom studenthälsovården som är knuten till aktuellt campus/utbildning. Studenter kan även vända sig till sin studentkår för stöd och hjälp under utredningsprocessen. SLU:s studentombud tar kontakt med berörda studenter vid ärenden som ska behandlas i disciplinnämnden.
Medarbetare som pekas ut för att ha utsatt någon för trakasserier, sexuella trakasserier eller kränkande särbehandling ska erbjudas samtalsstöd genom företagshälsan. Medarbetare kan även vända sig till sin fackliga representant eller skyddsombud för stöd och hjälp under utredningsprocessen.
Anonyma fall
Om den som upplever sig utsatt vill vara anonym så kvarstår fortfarande universitetets skyldighet att utreda och försöka förhindra liknande situationer. Vid en anonym anmälan kan det dock vara svårt att vidta lämpliga åtgärder eftersom den som är utpekad inte får någon möjlighet att bemöta påståendena. Universitetet kan då inte heller besluta och genomföra några åtgärder gentemot den person som utpekats. I dessa situationer kan universitetet endast genomföra mer generella åtgärder som informationsinsatser och utbildningar.
Förväntningar på en utredning
När någon känner sig kränkt och rapporterar om det, finns det ofta en förväntan på ett tydligt resultat. Den som upplever sig utsatt vill ofta få någon form av upprättelse, vilket är en naturlig känsla. Utredningens syfte är att försöka reda ut vad som har hänt och om det är trakasserier, sexuella trakasserier, repressalier, kränkande särbehandling eller inte.
Ibland kan det vara svårt att få fram alla uppgifter som behövs för att kunna avgöra vad som har inträffat, vem som sagt eller gjort vad och när. När en utredning leder till att man kan konstatera vad som hänt, vem som sagt vad och när, görs en bedömning av händelsen utifrån lagstiftningen. Konstateras att händelsen är en form av kränkning, ska ansvarig chef/prefekt sätta in åtgärder för att det inte ska hända igen, vilket även kan innebära disciplinåtgärder.
I en del fall kan inte utredningen slå fast om det som skett är någon form av kränkning, eftersom man inte riktigt vet vad som hänt. Utredningen kan då ändå visa att det finns problem i relationen mellan de inblandade personerna eller att det finns andra arbetsmiljöfaktorer som behöver åtgärdas.
Om du har sett någon annan utsättas
Ibland kan det vara svårt att dra gränsen mellan vad som kan uppfattas som ett skämt och vad som kan upplevas som en kränkning. Att generalisera kring olika grupper som att till exempel skämta om ”manligt och kvinnligt” har visat sig öka risken för kränkningar på en arbetsplats.
Det är allas ansvar att tänka på hur vi beter oss mot varandra. Om du tror att en medarbetare/student känner sig utsatt eller utpekad som ett resultat av jargong eller arbetsplatskultur, eller om du ser att någon blir utsatt för trakasserier så är det viktigt att du reagerar. Prata med personen för att visa att du inte ställer dig bakom det du sett. Du kan också vara den som säger ifrån om du ser att någon blir utsatt för att visa andra att du inte ställer dig bakom det som sägs eller antyds. Istället för att passivt medverka, är det bättre att agera en gång för mycket. Uppmuntra och ge stöd till personen som blivit utsatt att själv rapportera händelsen om hen upplever sig kränkt.
Anteckna – skriv ner vad som hänt och när det hände. Det hjälper dig att minnas tid, plats och andra saker som kan ha betydelse vid en utredning om diskriminering eller kränkande särbehandling.
Enligt diskrimineringslagen har arbetsgivare och utbildningsanordnare skyldighet att utreda och vidta åtgärder mot trakasserier.