Klimatsamtalen på SLU initierades av SLU Global och framtidsplattformarna (SLU Future Food, SLU Future Forests, SLU Future One Health och SLU Urban Futures) år 2011–2022.
“Idén bakom klimatsamtals-serien föddes ur ett samtal när en av de tidigare IPCC-rapporterna släpptes och vi förde samman ett antal forskare för att diskutera resultaten. Vi var eniga kring att det vore bra att främja transdisciplinära samtalen om klimatförändringar på SLU” säger Sara Gräslund, head of unit på SLU Global.
”Vi kände att det var perfekt timing och började arbeta direkt. Jag känner starkt för frågan personligen men jag tror också att den är väldigt relevant för SLU Future One Health” säger Susanna Sternberg Lewerin, som arbetar som programdirektör för SLU Future One Health.
Stärka interdisciplinär dialog om klimatförändringar
Målet med serien har varit att öka forskardialogen om klimatförändringar över ämnesgränserna. Redan från början omfattade satsningen såväl interna dialoger mellan SLU-anställda som externa evenemang öppna för alla.
Alltsedan dess har serien fortsatt att utforska ett brett utbud av ämnen med föreläsare från både akademin och policysidan. Målgruppen för webinarierna är forskare såväl som forskningsstödjande personal inom alla ämnen på SLU, med ett intresse för forskning om just klimatförändringar.
Uppmuntra relaterade evenemang
Idag har webinarserien utvecklats till tre typer av evenemang; anknutna evenemang för att öka dialog, externa webinarier som sammanför internationella evenemang och rapporter såsom IPCC:s, och interna evenemang där forskare och övrig personal kan delta i ett mer informellt och öppet sammanhang, och att dela tankar och åsikter om ämnen som relaterar till klimatförändringar.
”Vi uppmuntrar till att dela anknutna evenemang med oss, där forskare och personal på SLU arbetar med klimatförändrings-frågor, för att öka dialogen och ge ämnesöverskridande inspiration” säger Nina Vogel, programdirektör för SLU Urban Futures.
”Vilken effekt samtalen har haft är svårt att säga, men jag tror att de har hjälpt etablera SLU som en spelare inom klimatforskning och det har också möjliggjort goda interna samtal som annars kanske inte hade ägt rum” säger Susanna Sternberg Lewerin.
Transformativ forskning och klimatåtgärder
Våren 2024 låg fokus på forskarrollen, transformativ forskning, klimataktivism och åtgärder. Åsikterna kring vad som faktiskt utgör aktivism går isär hos forskarna, så även åsikter om forskares ansvar för att delta och hur olika typer av engagemang eventuellt kan påverka ens trovärdighet.
”Det är viktigt att reflektera över vårt ansvar som forskare när det gäller att påverka förändringsprocesser” säger Susanna Sternberg Lewerin. ”Kan forskande och aktivism sammankopplas för större genomslag? Och vad skulle det i så fall betyda för trovärdigheten? Forskning är beroende av objektivitet, transparens och forskaretik. Men kan vi verkligen vara objektiva? Och kan vi bevara vår objektivitet medan vi eventuellt tar ställning?”
Transformativ forskning är ett begrepp som förskjuter det rådande paradigmet. Det går bortom att enbart observera och analysera samhällelig omvandling och intar en mer aktiv roll vad gäller att initiera och förstärka förändringsprocesser” säger Nina Vogel, programdirektör för SLU Urban Futures.
“Målet är att uppnå en djupare förstående för pågående förändringar samt att öka samhällets kapacitet. Du behöver engagera dig med andra samhällsaktörer för att samproducera kunskap. Förändringsforskning, aktionsforskning, ämnesöverskridande arbete och labb är några av verktygen som kan användas inom forskningen. Inom undervisningen ser man studenten som en samhällsaktör och hjälper denne att reflektera kring sig själv inom en bredare kontext” säger Nina Vogel.
Forskare som transformativa agenter
Erik Hysing, professor i statsvetenskap vid SLU, var en av keynote-föreläsarna vid SLU Climate Conversations. Han talade om transformativ vetenskap och aktivism. Enligt Hysing handlar allt i slutändan om olika värderingar hos forskare. Med förankring i boken The Honest Broker av Roger A Pielke Jr exemplifierade han hur forskare kan fungera som transformativa agenter, med fyra sorters idealkategorier:
1) den rene forskaren (”the pure scientist”), som vill lära sig vad vi ännu inte vet,
2) frågeförespråkaren (”the issue advocate”), som baserat på vetenskapliga resultat sammankopplar sig med en specifik fråga,
3) vetenskapsdomaren (the science arbiter) som hjälper politiker fatta rätt beslut och
4) ärlige förhandlaren the honest broker) där vetenskapen erbjuder ett smörgåsbord av kunskap och där forskarens roll är att erbjuda möjligheter men där beslutsfattandet lämnas åt andra.
”Alla roller är viktiga i transformativ förändring och olika ämnen kan tjäna olika roller” säger Erik Hysing.
Utmaningarna med att jobba för transformativ förändring diskuterades också, till exempel vetenskaplig trovärdighet, policy-relevans och legitimitet.
“Det är problematiskt när vi talar om transformativ vetenskap som ämnar förändra diskurser. Det är mycket lättare att höras när vi presenterar något utifrån en dominerande diskurs. Ett annat sätt att samproduktion men där finns risker med att associeras med en politisk elit och att sätta det vetenskapliga oberoendet i fara. Vi ser också motstånd mot vår kunskap från människor med andra åsikter om världen och vi behöver hitta strategier för att hantera detta” säger Erik Hysing.
Global megastudie på klimatinsatser
Klimatinsatser stod i fokus för en annan föreläsare, nämligen Madalina Vlasceanu, från institutionen för psykologi på New York University, Collective Cognition Lab. Vlasceanu fokuserade på sitt nya paper Addressing Climate Change with Behavioral Science: A Global Intervention Tournament in 63 Countries baserat på en global megastudie med målet att utforska vilka strategier som motiverar människor att ändra sina åsikter och beteenden kring klimatåtgärder.
Studien visade att några av de huvudsakliga psykologiska verktygen för ökade klimatinsatser var att visa på konsekvenserna av klimatförändringar för en persons region eller land, att inkludera information om hur ens egna handlingar påverkar framtida generationer, och att visa hur ens egna klimatinsatser kan bidra till att lösa faktiska problem. Det fanns en tydlig diskrepans mellan allmänhetens bästa och nuvarande policies, där global konsensus råder kring hotnivån och stöd för klimatpolitik, men där rådande policies inte ligger på en nivå som möjliggör att möta dessa mål.
Artikeln är baserad på presentationer och diskussioner från Climate Conversation at SLU:s interna dialog Towards a Transformative Science? – responsibilities, credibility and value systems som hölls den 12 februari 2024.
Text: Teresia Borgman; översättning och bearbetning: Henrik Persson
