- Det är roligt att se att studenterna blivit mer intresserade av växtförädling, intresset för sådana kurser har inte varit så här högt på väldigt länge. Vi ser också exempel på att studenter får jobb inom växtförädling på svenska företag. Jag tror att SLU Grogrund har bidragit till det ökade intresset, tillsammans med tankar om klimatförändringar och framtidens matförsörjning. Studenterna kommer i kontakt med SLU Grogrund genom temadagar och kurser på sina utbildningsprogram. De har sedan möjlighet att göra examensarbeten inom ramen för SLU Grogrunds projekt. Att genomföra praktikkurs i företag uppmuntras, det är ett bra sätt att få förståelse för hur ett företag fungerar. Genom det starka nätverket mellan akademi och näring blir jobbmöjligheterna tydligare för studenterna, säger Salla Marttila, utbildningskoordinator för SLU Grogrund.
Två studenter som har gjort examensarbeten inom ramen för SLU Grogrunds projekt är Axel Belsing och Jenny Östberg från SLU:s hortonomprogram. Gemensamt för dem är att deras intresse för växtförädling väcktes genom kurser i utbildningen.
Axel Belsing gjorde sitt examensarbete inom ramen för projektet Klimatstabilt vete. Han tittade på bland annat proteinmängd av proteiner som är viktiga för brödtillverkning i vete från trettio olika vårvetesorter levererade från Lantmännen från skördarna 2017 och 2018.
- Jag ville göra ett examensarbete med fokus på klimatförändringarna - vi behöver bra framtida grödor som fungerar i ett mer varierande klimat. SLU Grogrunds projekt om klimatstabilt vete passade mig perfekt. Det var kul och lärorikt att jobba med praktisk forskning men också frustrerande ibland när experiment inte fungerade som förväntat när vi testade ny teknik. Bland de trettio sorter jag tittade på fanns det ett par som hade i princip samma resultat inom proteinmängd över två år, där det ena året varit kallt och fuktigt och det andra varit varmt och torrt. Proteinkvalitet är jätteviktigt för bland annat brödtillverkning. Jag skulle gärna vilja fortsätta jobba med växtförädling kopplat till klimatförändringarna, det är en viktig framtidsfråga att jobba med klimatstabilitet som förädlingsmål, säger Axel Belsing.
Jenny Östberg gjorde sitt examensarbete inom ramen för SLU Grogrunds projekt Framtidens åkerböna. Innan dess hade hon följt projektet när hon läste kursen ”Praktik i forskningsmiljö” där studenter får möjlighet att följa faktiska forskningsprojekt.
- Det var jättekul och lärorikt att få vara med i ett projekt som handlar om baljväxter, som jag är övertygad om är en viktig del av framtidens mat. Jag fick möjligheten att göra mycket praktiska moment i labb, vilket jag hade önskat. Mitt arbete handlade om att hitta genetiska markörer för ett determinant växtsätt hos åkerbönan, där växten utvecklar en avslutande blomställning istället för att producera blad och blommor kontinuerligt. Om vi kan få fram sorter av åkerbönor med ett determinant växtsätt så skulle det bidra till en kortare odlingssäsong från sådd till skörd samt mer bestämd mognad av baljorna. Resultaten från mitt arbete tyder att det finns mer än en genetisk variation som orsakar växtsättet så det finns mycket intressant att titta vidare på, säger Jenny Östberg, som nu jobbar på Jordbruksverket.
SLU Grogrunds programchef professor Eva Johansson ser positivt på det ökade intresset för växtförädling, som hon menar är av vikt för framtidens livsmedelsförsörjning i Sverige.
- Både Jenny och Axel har via sina examensarbeten gett konkreta bidrag till forskning och kunskap som lägger grunden för framtidens livsmedelsförsörjning. I båda fallen är det kunskap som vi vet att näringslivet efterfrågar. Sverige behöver fler unga människor som specialiserar sig inom växtförädling. Frågan om hur vi ska kunna äta mer hållbart i framtiden engagerar och växtförädling är en viktig pusselbit som verkligen kan göra skillnad på vägen mot att nå målet. Kompetensuppbyggnad inom växtförädling i Sverige är ett av de viktigaste strategiska målen för SLU Grogrund, säger Eva Johansson.
