Utbildningsplan

Behörighetskrav

För att bli antagen till masterprogrammet miljökommunikation och naturresurshantering krävs examen på grundnivå omfattande minst 180 hp med fördjupning omfattande minst 90 hp inom ett enskilt ämne (t.ex. biologi eller nationalekonomi) inom ett av följande utbildningsområden:

• naturvetenskap
• teknologi
• samhällsvetenskap (sociologi, psykologi, ekonomi, statsvetenskap, kulturgeografi, mediavetenskap)

Kraven på särskild behörighet enligt ovan kan uppfyllas även av den som har motsvarande kunskaper genom utländsk examen eller om motsvarande kunskaper har inhämtats på annat sätt.

Programmet ges på engelska. Kunskaper motsvarande Engelska 6 krävs. Detta är enligt ett lokalt SLU-beslut uppfyllt av den som har en kandidatexamen om 180 hp från ett svenskt lärosäte eller 120 hp avklarade studier vid SLU. Engelska 6 kan också erhållas på andra sätt vilka specificeras på antagning.se/universityadmissions.se.

För tillträde till de olika kurser som ingår i programmet gäller de krav på särskild behörighet som föreskrivs för varje enskild kurs.

Innehåll

Beskrivning av programmet

Syftet med programmet är dubbelt: För det första att hjälpa studenterna att utveckla samhällsvetenskaplig kunskap och färdigheter för att förstå och analysera miljökommunikation och dess roll i förvaltning och styrning i miljösammanhang. För det andra att göra det möjligt för studenterna att använda dessa kunskaper och färdigheter för att arbeta i miljökommunikationsrelaterade verksamheter, i synnerhet när dessa praktiker förutsätter kommunikation mellan många och skilda aktörer. Detta kan innefatta att organisera gemensamt handlande, förbereda och genomföra kommunikationsstrategier, koordinera initiativ med många aktörer inblandade, designa och facilitera processer för medbestämmande samt att hantera konflikter som kan uppstå.

Efter att ha fullföljt programmet ska studenterna kunna uppvisa teoretisk, analytisk och praktisk kunskap om kommunikationsprocesser inom förvaltning och styrning i miljösammanhang. Studenterna förväntas kunna tillämpa denna kunskap i olika kontexter så som naturvård, skogsbruk, livsmedelsproduktion, klimatarbete, gruvnäring eller stadsplanering.

Programmets pedagogiska principer innefattar erfarenhetsbaserat lärande, kritisk analys och reflektion och tillämpning av teori. De teoretiska och praktiska komponenterna på kurserna vävs samman i lärandeaktiviteter såsom erfarenhetsbaserade workshops, fallstudier, grupparbeten och reflektioner. Genom programmet utvecklar studenterna en förståelse av kommunikation som något som både kan främja och hämma förändring mot ökad hållbarhet, och om kommunikation som grunden i sociala och kulturella processer. Studenterna lär sig också om hur sociala normer produceras och reproduceras, och hur maktstrukturer både möjliggör och begränsar social och miljömässig förändring.

I programmets inledande två delar introduceras olika teoretiska perspektiv för att förstå miljökommunikation så som det uppträder i vardagliga samtal, miljökampanjer och policys, samt i beslutsfattande med många aktörer är involverade. I dessa teoretiska avsnitt vävs mer praktiska moment in, som till exempel att producera visuella kommunikationsartefakter och facilitering av dialogprocesser. Längre fram i programmet utvecklas dessa teorier och praktiker genom att studenterna lär sig att tillämpa en bredd av teoretiska perspektiv på kommunikation och hur dessa är besläktade med olika modeller som används för att utveckla kommunikationsstrategier.

Programmet fortsätter med kurser som fokuserar på konstruktiva och destruktiva aspekter av konflikter, demokratiska förhållningssätt i konflikthantering och facilitering av deltagandeprocesser. Studenterna utforskar dessa ämnen genom analys av verkliga fall från Sverige och andra länder, och föreslår sätt att facilitera processer där många olika perspektiv och erfarenheter möts. Studenterna engagerar sig också kritiskt i miljöstyrning som begrepp och praktik och utvecklar djupgående insikter om hur politik och styrning kommer till uttryck i praktiken. De gör detta genom att undersöka, utvärdera och föreslå förbättringar av pågående miljöstyrningspraktiker i Sverige eller i andra länder, baserat på de teorier de lärt sig om under kursens gång. Programmets andra år erbjuder möjligheten att göra praktik på en organisation eller ett företag som jobbar med miljökommunikation eller angränsande områden. Studenterna kan välja en organisation som intresserar dem, med måste själva hitta praktikplatsen. Som förberedelse för uppsatsarbetet erbjuds studenterna kurser där de utvecklar de färdigheter som behövs för att genomföra forskning inom miljökommunikationsområdet. Detta inbegriper att lära sig om olika förhållningssätt till forskning, datainsamling och analys så väl som akademiskt skrivande.

Programmet erbjuder också valbara kurser för de studenter som inte gör praktik. Alternativt, kan studenterna välja att åka på utbyte till utländska lärosäten eller gå kurser som är relevanta för deras specifika intresseområden inom miljökommunikation och angränsande områden på andra program på SLU eller andra svenska lärosäten. Programmet avslutas med ett självständigt arbete i form av en uppsats där studenterna genomför forskning om ett fenomen eller verksamhet kopplad till miljökommunikation. Studenterna väljer inriktning själva utifrån från sina egna intressen och de har också möjlighet att koppla arbetet till pågående forskningsprojekt och teman vid SLU.

Kurser i programmet

Huvudområden LU=Landsbygdsutveckling, MX=Miljövetenskap, ÖÄ=Övrigt ämne

År 1
Introduktionskurs till miljökommunikation - samhälle, socialt samspel och kommunikativa färdigheter, 15.0 hp MX, A1N

Att förstå samhällets miljöstyrning utifrån ett kritiskt konstruktivt förhållningssätt, 15.0 hp MX, A1N

Konflikt, demokrati och processledning, 15.0 hp MX, A1N

Kommunikationsteori och strategi, 15.0 hp MX, A1F

År 2
Forskningsprocessens kontext och process I: teorier och metoder, 7.5 hp LU/MX, A1N

Forskningsprocessens kontext och process II: teorier och metoder, 7.5 hp LU/MX, A1F

Praktikkurs i miljökommunikation, 15.0 hp ÖÄ, AXX

Forskningsprocessen: kvalitativa metoder, dataanalys och akademiskt skrivande, 15.0 hp LU/MX, A1N

Naturresursernas organisering och samhällsstyrning, 15.0 hp LU, A1N

Självständigt arbete i miljövetenskap, A2E, 30.0 hp MX, A2E

Förändringar i kursutbudet kan ske under utbildningens gång. Beslut om kursutbud fattas i god tid inför kommande läsår.

För varje kurs i programmet finns en kursplan som anger vad som specifikt gäller för den kursen. Detaljerad information om när kurserna ges finns på SLU:s studentwebb.

Mål

Allmänna mål

De allmänna målen för utbildning på grund- respektive avancerad nivå finns beskrivna i Högskolelagen, 1 kap. §§ 8-9.

Mål för masterexamen

I enlighet med bilaga till förordning för Sveriges lantbruksuniversitet ska studenten uppfylla följande mål för masterexamen:

Kunskaper och förståelse

• visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet såväl brett kunnande inom området som väsentligt fördjupade kunskaper inom vissa delar av området samt fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa fördjupad metodkunskap inom huvudområdet för utbildningen.

Färdigheter och förmåga

• visa förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
• visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
• visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa i dialog med olika grupper, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt arbeta i annan kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

• visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
• visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

Examen

Examen som utbildningen syftar till

Masterprogrammet miljökommunikation och naturresurshantering syftar till en masterexamen med huvudområdet miljövetenskap. Masterexamen är en generell examen. Kurserna i programmet kan möjliggöra även andra generella examina om kraven för dessa uppfylls. Se SLU:s lokala examensordning.

Den student som uppfyller fordringarna för examen får på begäran ett examensbevis. Till examensbeviset knyts benämningen masterexamen med huvudområdet miljövetenskap (degree of Master of Science (120 credits) with a major in Environmental Science).

Examenskrav

Masterexamen med huvudområdet miljövetenskap uppnås efter fullgjorda kursfordringar (godkända kurser) om 120 högskolepoäng (hp), varav minst 90 hp på avancerad nivå med följande krav:

• minst 30 hp kurser med fördjupning inom huvudområdet miljövetenskap (A1N; A1F),
• minst 30 hp självständigt arbete (examensarbete) inom huvudområdet miljövetenskap (A2E).

Därtill ställs krav på avlagd kandidatexamen, yrkesexamen om minst 180 högskolepoäng eller motsvarande utländsk examen.

Övrig information

Allmänna bestämmelser för utbildning på grund- och avancerad nivå

Mer information om terminstider, examination, tillgodoräknande, antagning till senare del av program finns i regelsamlingen för utbildning på grund- och avancerad nivå på SLU:s studentwebb.

Möjlighet till fortsatta studier

Den student som har fullgjort utbildningen på masterprogrammet med avlagd masterexamen har möjlighet att fortsätta sina studier på forskarnivå.