Projekt och kommunikation i den agrara sektorn
Alla agronominriktningarna erbjuds på kursen möjlighet att möta andras erfarenheter och perspektiv på de exempel på utmaningar som presenteras under kursen. Kursen är planerad som en verklighet i miniatyr där vi utnyttjar våra skillnader till att reflektera över vad det innebär att ha olika perspektiv och kunskap och hur man kan arbeta med det som utgångspunkt. Vårt redskap när det gäller att arbeta tillsammans med människor i komplexa situationer är kommunikation.
Information från kursledaren
Hej och välkomna till kursen Projekt och kommunikation i den agrara sektorn,
Detta är en kurs som förbereder blivande agronomer för det framtida yrkeslivet. Agronomer jobbar i lantbrukssystemet med stora utmaningar kopplade till jordens livsmedelsförsörjning, trygga livsmedel, etisk och ekonomisk djurhållning, framtida markanvändning, hållbarhet på landsbygden mm. Frågorna är komplexa, inte minst för att det finns många aktörer att hantera och starka, ibland motstridiga intressen.
På kursen samlas studenter från alla agronominriktningarna och erbjuds möjlighet att möta andra erfarenheter och perspektiv på de exempel som presenteras under kursen. Kursen bygger mycket på era kompetenser som blivande agronomer. En stor del av kursen handlar om ett gemensamt projekt där ni jobbar tvärvetenskaplig för att hantera en utmaning från verkligheten. Samtidigt jobbar vi mot att bygga er verktygslåda för att hantera komplexa kommunikationssituationer som ni kommer möta i framtiden som expert, rådgivare, konsult, myndighetsperson, eller i någon annan roll.
Vi kickar igång kursen den 28:e augusti kl. 9:15 i Lennart Kennes Sal, Biocentrum. På förmiddagen kommer vi gå igenom viktig information inklusive kurslärandemålen, upplägg, och betygsättning. På eftermiddagen börjar vi med förberedelser för projektarbetet (denna gång i Sal V, Ulls hus) och ni kommer få möjlighet att lära känna er projektgrupp samt börja diskutera interdisciplinaritet utifrån era olika bakgrunder. Se till att komma förberedd genom att fundera lite innan på vad du har lärt dig på ditt program och vad för andra erfarenheter du har som skulle kunna gynna din projektgrupp.
Om ni har några frågor kan ni ta med dem till kursstart eller mejla oss hos kursledningLB0097@slu.se. Ni kan redan nu mejla kursledaren Amelia Mutter (amelia.mutter@slu.se) om du har rätt till pedagogiskt stöd.
Vi ser fram mot att träffa er!
Mvh, Kursledningen
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LB0097-10080 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LB0097
Läsåret 2022/2023
Projekt och kommunikation i den agrara sektorn (LB0097-10113)
2022-08-29 - 2022-10-31
Läsåret 2021/2022
Projekt och kommunikation i den agrara sektorn (LB0097-10253)
2021-08-30 - 2021-11-01
Läsåret 2020/2021
Projekt och kommunikation i den agrara sektorn (LB0097-10196)
2020-08-31 - 2020-11-01
Läsåret 2019/2020
Projekt och kommunikation i den agrara sektorn (LB0097-10157)
2019-09-02 - 2019-10-31
Läsåret 2018/2019
Projekt och kommunikation i den agrara sektorn (LB0097-10154)
2018-09-03 - 2018-11-11
Kursplan och övrig information
Kursplan
LB0097 Projekt och kommunikation i den agrara sektorn, 15,0 Hp
Project and communication in the agrarian sectorÄmnen
Lantbruksvetenskap LantbruksvetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Kommunikation i arbetslivet | 4,0 | 0007 |
| Interdisciplinärt projektarbete | 9,0 | 0008 |
| Reflektion och utvärdering | 2,0 | 0009 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
- 150 hp inom något av agronomprogrammenalternativt
- Kunskaper motsvarande 120 hp varav 90 hp inom naturvetenskapligt eller samhällsvetenskapligt huvudområde samt minst 15 hp lantbruksvetenskap
Mål
Kursen syftar till att behandla problemområden och träna färdigheter som är relevanta för agronomer.
Efter genomgången kurs ska studenten kunna:
Identifiera och formulera relevanta frågeställningar relaterade till kommunikation inom lantbruks- och landsbygdssektorn, särskilt angående hållbar utveckling.
Visa förmåga att analysera olika aktörers intressen och perspektiv inom lantbruks- och landsbygdssektorn, visa förmåga till samverkan i grupper med olika sammansättning, reflektera över hur viktiga faktorer inverkar på projekt- och processarbeten samt visa hur intressemotsättningar och konflikter kan hanteras.
Självständigt analysera komplexa situationer samt föreslå och kritiskt utvärdera olika lösningar genom att tillämpa grundläggande teorier om och modeller för kommunikation, speciellt i relation till lantbrukets och landsbygdens hållbara utveckling.
Formulera en projektplan samt genomföra ett konkret projekt, utifrån modeller för genomförande och ledning av projekt, reflektera över risker och begränsningar som kan finnas i ett pågående projekt samt kunna redogöra för utvärderingsformer och utvärdera projektet.
Jämföra vad det innebär att arbeta som agronom inom olika typer av verksamheter inom lantbrukssektorn och angränsande områden samt reflektera över den egna yrkesidentiteten som agronom och vad olika positioner innebär.
Innehåll
Detta är en kurs som ska förbereda alla blivande agronomer för det framtida yrkeslivet. Agronomer arbetar i lantbrukssystemet med utmaningar kopplade till världens livsmedelsförsörjning såsom trygga livsmedel, etisk och ekonomisk djurhållning, framtida markanvändning och hållbarhet på landsbygden. Utmaningarna för framtidens agronomer är komplexa, inte minst för att det finns många aktörer att hantera och starka, ibland motstridiga intressen.
Alla agronominriktningarna erbjuds på kursen möjlighet att möta andras erfarenheter och perspektiv på de exempel på utmaningar som presenteras under kursen. Kursen är planerad som en verklighet i miniatyr där vi utnyttjar våra skillnader till att reflektera över vad det innebär att ha olika perspektiv och kunskap och hur man kan arbeta med det som utgångspunkt. Vårt redskap när det gäller att arbeta tillsammans med människor i komplexa situationer är kommunikation.
Under kursen ges många tillfällen att fundera över den framtida yrkesrollen. Kursen behandlar yrkesrollerna såsom rådgivar-, myndighets- samt ledarrollen och dess förutsättningar med fokus på kommunikativa aspekter. Detta görs genom studiebesök och gästföreläsningar samt i projektarbetena. Syftet med kursen är att varje student ska lära sig använda verktyg för att kunna hantera olika roller och situationer som yrkesverksamma agronomer möter.
Kursen innehåller både färdighetstränande delar samt delar för att vidga förhållningssätten till de situationer agronomer kan möta i arbetslivet. Under kursen tränas färdigheter i de många praktiska övningarna, medan föreläsningar och litteraturseminarier främst syftar till fördjupad (teoretisk) förståelse och nya förhållningssätt. Till hjälp har vi fokuserat på ett antal centrala begrepp: Aktör, delaktighet, demokrati, dialog, information, intressemotsättning, kommunikation, komplexitet, konflikt, metakommunikation, metod (intervju- projekt- forsknings-), perspektivtagande, process, professionell, projekt, samtal, samverkan, utvärdering och yrke.
Under kursen genomförs konkreta projekt med aktuellt intresse för näringen där studenter från olika inriktningar arbetar tillsammans. Projektarbetet pågår under hela kursen. För projektarbetet finns en handledare inom SLU och en extern projektbeställare från en organisation eller ett företag som bidragit med en aktuell och autentisk projektidé. I samband med projektarbetet uppmärksammas olika aspekter och verktyg kring projekt- och processledning. Projektarbetet samt själva arbetsprocessen utvärderas löpande.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd skriftlig och muntlig redovisning av projektarbetet.
Godkänd individuell redovisning av projektarbetsprocessen.
Godkänt deltagande i obligatoriska moment.
Godkända muntliga och skriftliga övningar.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Övergångsregler:Kursen ersätter LB0080 Projektledning och kommunikation för agronomer, 20 hp. Obligatoriet för agronomexamen kommer att vara uppfyllt genom denna kurs även för de studenter som läser enligt den äldre utbildningsplanen för något av agronomprogrammen, 270 hp.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Modul 1A: Agronom i arbetslivet och kommunikation i praktiken (v. 35 – 36)
**Obligatorisk **
Egidius, H. 2011. Etik och profession: i en tid av ökande privatisering och myndighetskontroll. Stockholm: Natur & kultur. Kap 1 (Canvas)
Höckert, J. & Ljung, M. 2013. Advisory Encounters towards a Sustainable Farm Development – Interaction between Systems and Shared Lifeworlds. Journal of Agricultural Education and Extension, 19:3, 291-309. (Canvas)
Leeuwis, C. 2006 *Communication for Rural Innovation: Rethinking Agricultural Extension. *Oxford: Blackwell Science. Ch. 2 From extension to communication for innovation p. 22-39 (Canvas)
Federoff, N. V., Battisti, D. S., Beachy, R. N., Cooper, P. J. M., Fischoff, D. A., Hodges, C. N., Rosegrant, M. W., Sanchez, P. A., Vonshak, A., and Zhu, J-K. 2010. Radically Rethinking Agriculture for the 21st Century. *Science, *327: 5967, 833-834. (Canvas)
Hallgren, L. & Ljung, M. 2005. *Miljökommunikation. Aktörssamverkan och processledning. *Lund: Studentlitteratur. Ch. 2. (Canvas)
Westin, M., Calderon, C., Hellquist, A. 2016. Att leda samverkan: En handbok för dig som vill hantera komplexa samhällsutmaningar. Lund: Mediatryck. Del II (s. 32-45). http://uu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2%3A1040497&dswid=-1527
Rekommenderade
Campbell, 2008. Designing a Communications Strategy. Kap 6. (Canvas) www.research-matters.net
Eksvärd, K., Hallgren, G., Norrby. T. & Westberg, L. 2006. Gå en mil i mina skor… på väg mot samförvaltning. Working paper No. 8. SLU, Centrum för biologisk mångfald. Uppsala. (Canvas)
Evetts, J. 2011. A new professionalism? Challenges and opportunities. Current Sociology 59(4), 406-422. (Canvas)
KK-stiftelsen. Kommunikationsplanering – hur gör man? EN HANDBOK FRÅN KK-STIFTELSEN. ISSN 1652-5213 kks.se (Canvas)
Modul 1B: Miljökommunikations teori för agronomer (v. 36 – 39)
Obligatorisk
Nitsch, U. 2000. The art of environmental communication. Ur: Lundgren, L.J. (red.) *Knowing and doing. *Stockholm: Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket). (Canvas)
Bostrom, M., Uggla, Y., & Hansson, V. 2018. Environmental representatives: whom, what, and how are they represented? *Journal of Environmental Policy & Planning *20:1, 114-127. (Canvas)
Cox, R. & Pezzullo, P. 2016. Chapter 8: Advocacy Campaigns and Message Construction. Ur: *Environmental Communication and the Public Sphere – 4th Ed. *Thousand Oaks, CA, USA: SAGE. (Canvas)
Ganesh, S. & Zoller; H. M. (2013). Dialogue, Activism and Democratic Social Change. Communication Theory 22(1): 66-91. (Canvas)
Hallgren, L. & Ljung, M. 2005. *Miljökommunikation. Aktörssamverkan och processledning. *Lund: Studentlitteratur. Ch. 4 (Canvas)
Rekommenderade
Bergeå, H., Hallgren, L., Westberg, L. & Ångman, E. 2013. Dialogprocessen om allemansrätten Underlag för utveckling av dialogmetodik och dialogkompetens. Rapport 2/2013, Stad och land. (Canvas)
Darnhofer, I., Gibbon, D. & Dedieu, B. 2012. Farming Systems Research: an approach to inquiry. Ur: Darnhofer, I., Gibbon, D. & Dedieu, B. (red.) *Farming Systems Research into the 21st Century: The New Dynamic. *Springer. (Canvas)
Jurin, R.R., Roush, D. & Danter, J. 2010. Environmental Communication. Skills and Principles for Natural Resource Managers, Scientists, and Engineers. Springer Science+Business Media. Kap 5-7. (Canvas)
Lakoff, G. 2010. Why it Matters How We Frame the Environment. Environmental Communication: A Journal of Nature and Culture, 4:1, 70-81.
Lidskog, R., & Sundqvist, G. (2018). Environmental Expertise. In Boström, M. & Davidson, D.J. (Eds.), Environment and Society: Concepts and Challenges (pp. 167–186). Springer.
Saarikoski, H., Raitio, K. & Barry, J. 2012. Understanding ‘successful’ conflict resolution: Policy regime changes and new interactive arenas in the Great Bear Rainforest. Land Use Policy 32 (2013) 271– 280 (Canvas) http://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0264837712002074
Thurén, T. 2007. Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber. Kap 2, 5, 19 (Canvas)
Ångman, E., Buijs, A.E., Bergeå, H.L., Arts, I. & Verschoor, G. 2016. Emotions in communicative practices: Legitimation and de-legitimation in NRM conflicts in the Netherlands and Sweden. Ur Petersen, T., Ljunggren Bergeå, H., Feldpausch-Parker, A. & Raitio, K. (red*.) *Environmental Communication and Community - Constructive and destructive dynamics of social transformation. Routledge. ss. 184-203.
Modul 2: Interdisciplinärt Projektarbetet (välj vad känns intressant/relevant)
**Projekt och processorganisation **
Hallin, A. & Karrbom Gustavsson, T. 2015. Projektledning. Stockholm: Liber. ISBN 9789147114801
Blomberg, J. 2003. Projektorganisationen – kritiska analyser av projektprat och praktik. Malmö: Liber Ekonomi. Främst kap 1. (Canvas)
Eklund, S. 2009. Arbeta i projekt – individen, gruppen, ledaren. Studentlitteratur. (Delar finns på Canvas)
Verktyg för grupparbete
Falk, A. Verktygslåda för bättre möten. Skaparlust. http://www.skaparlust.nu
Glasl, F. 1999. Confronting Conflict. A first-aid kit for handling conflicts. Hawthorn press. USA.
Wheelan, S. 2010. Att skapa effektiva team. Studentlitteratur.
Weiner Thordarson, K. 2009. Professionellt bemötande. Att möta kunder i offentlig verksamhet. SKL kommentus.
Vanliga metoder
Eneroth, Bo (1987), Hur mäter man ”vackert”? Grundbok i kvalitativ metod. Stockholm: Natur och kultur, s. 9-37, 47-77 (58 s.)
Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2004), Möten med bilder. Lund: Studentlitteratur, s. 9-82 (73 s.)
Winther Jörgensen, Marianne & Phillips, Louise (2000),* Diskursanalys som teori och metod*. Lund: Studentlitteratur
Trost, Jan (2012), Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Thomsson, Heléne (2010), Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur
Modul 3A: Reflektion (v. 42 )
Obligatorisk
Fergusson, L., van der Laan, L. & Baker, S. (2019). Reflective practice and work-based research: a description of micro- and macro-reflective cycles. Reflective Practice, 20 (2), 289–303. https://doi.org/10.1080/14623943.2019.1591945 (Canvas)
Westin, M. och Hellquist, A. Den reflekterande samverkansledare. https://medium.com/@martin.westin74/den-reflekterande-samverkansledaren-9656c56bcb60
Rekommenderade
Joosse, S., Powell, S., Bergeå, H., Böhm, S., Calderón, C., Caselunghe, E., Fischer, A., Grubbström, A., Hallgren, L., Holmgren, S., Löf, A., Nordström Källström, H., Raitio, K., Senecah, S., Söderlund Kanarp, C., von Essen, E., Westberg, L., & Westin, M. (2020) Critical, Engaged and Change-oriented Scholarship in Environmental Communication. Six Methodological Dilemmas to Think with. Environmental Communication, DOI: 10.1080/17524032.2020.1725588
Modul 3B: Utvärdering (v. 43)
Obligatorisk
Svensson, L. et al. 2009. Lärande utvärdering genom följeforskning. Lund: Studentlitteratur. Kap 1, 4. (Kap 1 på Canvas)
Karlsson, O. 1999. Utvärdering – mer än metod. En översikt. Àjour. Svenska kommunförbundet. (Canvas)