Sommarens väder – så kan det påverka uppkomst av skogsskador
Sol, värme och bad-lata-dagar står högt på mångas önskelista nu när semestern väntar runt hörnet. Uttrycket ”en svensk sommar” brukar kanske snarare antyda regn, blåst och kallare temperaturer, men hur sommarens väder blir är också en faktor som spelar in på hur skogen kan påverkas av olika skador.
Till följd av pågående klimatförändringar förväntas varmare temperaturer och extremväder öka i förekomst. Det kan i sin tur öka förekomsten av olika typer av skogsskador.
Långtidsprognoser över vädret är inte någon garanti för hur sommaren faktiskt kommer bli. Förra året är ett bra exempel då prognoser förutspådde en extremsommar likt 2018 men som istället vände från värmebölja till extremregn och översvämningar.
Riskperiod för torka och skogsbrand
Blir sommaren fin kan ihållande uppehållsväder med långvarig värme och risk för åsknedslag vara gynnsam för brandrisken. Färskt i minnet hos många är nog sommaren 2018 då räddningstjänst ryckte ut till ungefär 7000 bränder och då nära 22 000 hektar skog förstördes.
För att en skogsbrand ska uppstå krävs tre grundförutsättningar. Det första är bränsletillgången, vilket är lätt att tänka att skogen har massor av. Men det som startar och driver en skogsbrand är inte död ved utan mossa, lavar och förna.
Det andra är att bränslet ska vara torrt, det vill säga som mest 25 % fukt. Varmt väder och långvarigt uppehållsväder ökar förutsättningarna för att bränslet ska torka. Ofta räcker det med en regnfri vecka för att mossan i en tallskog ska kunna ta eld. Trädens tillväxt börjar också påverkas när tillgången till vatten i marken tar slut. Det kan ske redan efter några veckor utan regn och temperaturer över 25 grader.
Den tredje förutsättningen för en skogsbrand är antändning. Det sker 9 gånger av 10 med mänsklig inverkan. Det kan exempelvis ske genom gnistor från maskiner eller slarv med lägereldar. Det tionde fallet är blixtnedslag.
Risk för andra skador
Kraftig torka och värmebölja kan också föra med sig andra effekter, som exempelvis ökat angrepp av granbarkborre. Dels gör torkan att granens försvar mot granbarkborren blir svagare, och färre barkborrar behövs för att övervinna trädet. Dels går granbarkborrens utveckling från ägg till barkborre snabbare. Det gör att fler också försöker att föröka sig under en och samma sommar.
Vid en sommar med stor nederbörd kan vattendrag svämma över. Det kan i sin tur leda till skadade ekosystem, fara för människor och ekonomiska förluster. Översvämningar kan också gynna spridningen av olika sjukdomar som exempelvis Phytophthora.
Vad kan man göra?
Oavsett vilket väder det blir kan du följa några tips för att vara förberedd eller till och med förebygga risken för skador. När det gäller brand är de främsta tipsen att följa brandriskindex och eldningsförbud, att lära känna din skogsmark och veta var de största riskerna att en brand uppstår. Det är också alltid bra att vara förberedd med utrustning som pumpar, slangar och spadar samt lastningsplatser för vatten. Förra året skrev vi en artikel med tips för att förebygga skogsbrand, där hittar du fler användbara råd.
Vid pågående utbrott av granbarkborre är det bra att regelbundet se över sin skog. Angreppsrisken är störst i de bestånd där angrepp skett året innan. Grupper av nyangripna träd bör helst avverkas och transporteras bort. Till hjälp finns riskkartor på Skogsstyrelsens hemsida. Fler svar på frågor om granbarkborren hittar du här.
Reser du under semester är det bra att tänka på, och ta reda på vad som är tillåtet att ta med tillbaka till Sverige. Många sjukdomar sprids nämligen med material som färdas långa sträckor och mellan länder.