Närmare 75 personer från myndigheter, skogsnäring och andra intressenter samlades när SLU Skogsskadecentrum bjöd in till årskonferens där samverkan var ett hett ämne. Deltagarna hälsades välkommen och fick sedan lyssna på Jonas Rönnberg föreståndare för centret, som berättade om verksamhetens första tid samt fokus för kommande år. Redan här lyftes samverkan som ett viktigt element för verksamhetens kommande år.
‒ Samverkan är helt avgörande för hur vi utnyttjar centrets kapacitet på bästa sätt. Här kan vi alla bli bättre. Årsmötet är ett steg på den vägen, säger Jonas Rönnberg föreståndare för SLU Skogsskadecenter.
Deltagarna fick sedan ta del av aktuella ämnen inom skogsskadeområdet. Först ut var Lennart Svensson, nationell skogsskadesamordnare på Skogsstyrelsen som berättade om huvuddragen från den senaste skogsskaderapporten. Han lyfte även områden i behov av kunskapsutveckling, däribland skador i förhållande till klimatförändringar och torkans inverkan på skogen. Chandra Krishnamurthy, analytiker på SLU Skogsskadecentrum berättade om analysrapporten som centret arbetar för att ta fram. Målet med rapporten är att kunna visa på kunskapsluckor, omfattning av ekonomiska konsekvenser och kunskap om skadeorsaker ur ett tillämpat perspektiv.
Konferensens första dag fortsatte sedan med hela tio presentationer av aktuell forskning inom området. En av de som presenterade var Michelle Clary, forskare vid SLU Skogsskadecentrum som berättade om forskningsprojektet "Rädda Asken" som är ett samverkansprojekt mellan SLU och Skogforsk. De försöker ta reda på om det finns en möjlighet att rädda den starkt hotade asken - livets träd, vilket de hoppas är möjligt genom förädling.
Iryna Matsiakh, forskare och analytiker vid SLU Skogskadecentrum, berättade om skador på björk och tall. I samverkan med Skogsstyrelsen och Södra skogsägarna har de startat ett forskningsprojekt för att ta reda på vad som orsakar skadorna. Anne-Maarit Hekkala, forskare på institutionen för vilt, fisk och miljö berättade om ett kommande projekt inom området hyggesfritt skogsbruk och hur de hänger ihop med granbarkborrar, klövvilt, biodiversitet. Professor emeritus Jan Stenlid, vid institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi berättade om samverkansprojektet kring multiskadad skog. Ytterligare fem forskare presenterade aktuell forskning inom skogsskador.
Under konferensens andra dag fick deltagarna diskutera vad som krävs för att ny kunskap kan komma till användning i praktiken. De fick borra i problematiken för överföring mellan forskning och användning, effektivisering och vad respektive organisation kan göra för att överbygga och underlätta det ibland upplevda glappet mellan forskning och tillämpning. Här stod kommunikation, förståelse och samverkan i fokus.
‒ Jag ser väldigt positivt på den här typen av möten och det man kan ta med sig härifrån. Jag har flera konkreta saker som jag kommer lyfta med hem till min egen organisation, säger Olov Norgren på Holmen Skog AB.
‒ Jag tycker att det har varit positiva dagar. Det är tydligt att det finns ett intresse av att vi måste samverka i det här. Det är väldigt skönt att höra tycker jag, att alla är medvetna om att vi behöver varandra och varandras kunskap när skogsskador uppstår, säger Eva Stattin på Stora Enso Skog.
Eva berättar att någon uttryckte det som att vi alla är i samma båt. Hon själv ser det snarare som att vi befinner oss på samma hav och att vågorna, i det här fallet skogsskador, som rör sig över havet påverkar oss alla. Hon menar att det då gäller att navigera någorlunda tillsammans.
Årskonferensen är en del i SLU Skogsskadecentrums arbete med samverkan med skogsnäring, myndigheter och andra intressenter och ger bra möjligheter till möten och samtal kring skogsskadefrågor.
SLU Skogsskadecentrum tackar alla för sitt deltagande under konferensen.
Text: Theres Svensson, SLU