Tove Fall tog veterinärexamen från SLU 2005 och disputerade på SLU 2009. Idag är Tove professor i molekylär epidemiologi och ställföreträdande prefekt på institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet. Hon får utmärkelsen bland annat för sitt bidrag till forskningen kring covid-19.
– Att bli Årets SLU-alumn betyder mycket för mig. Det är inte alltid så lätt att vara forskare och aktiv i samhällsdebatten och därför är all uppmuntran viktig. Att lyfta personer på det här sättet gör ju också att man lyfter viktiga områden, som veterinärmedicin och epidemiologi i mitt fall, säger Tove.
Tove forskar främst på orsaker och konsekvenser till diabetes och hjärt-kärlsjukdom hos människor och djur.
– Vi använder molekylära verktyg för att göra storskaliga mätningar av olika molekyler, alltså små ämnen, i blodet, urinen och avföringen. Det gör att vi kan se vilka ämnen som finns hos en individ och jämföra dessa med hundratusentals prover från andra personer och på så sätt koppla ihop dem med sjukdomsuttryck och levnadsvanor.
Det senaste året har fokus varit att lära sig mer om sjukdomen covid-19.
– Jag har två stora covid-19 projekt igång. Ett med Lunds universitet där vi genomför en app-studie som monitorerar hur många som har symtom på covid-19 i Sverige. Och ett i samarbete med Region Uppsala för att hitta smarta sätt att övervaka smittspridning och förbättra strategier kring testning och vaccinering.
Tove började studera vid SLU 1998 med siktet inställt på att bli klinikveterinär men efter att ha gjort examensarbete om en hormonsjukdom på katt kom hon på andra tankar.
– I exjobbet kunde jag ägna ett halvår åt ett och samma problem. Att få dyka ner i ett ämne på djupet på det sättet passade mig och min personlighet väldigt bra. Det var öppningen till forskaryrket, säger Tove.
Parallellt med forskningen kring covid-19 driver Tove ett EU-finansierat projekt kring bakterier i tarmfloran kopplat till åderförkalkning. Projektet bygger på den snabba utveckling som skett inom genteknik där man kan läsa av all genetisk kod i ett material och via databaser räkna ut vilka bakterier som funnits där. Med olika metoder har Tove och hennes forskargrupp kartlagt hela tarmfloran på individnivå, vilka molekyler som cirkulerar i blodet och hur mycket åderförkalkning personen har.
– Redan nu har vi gjort spännande preliminära fynd som visar på att vissa bakterier är mer vanligt förekommande hos personer som har åderförkalkning. Fynden ger oss ledtrådar på vilka mekanismer som ligger bakom att en individ får åderförkalkning och då löper större risk att drabbas av stroke och hjärtinfarkt.
