Betesmarken och mängden lavar i renskötselområdet har minskat drastiskt sedan 1950-talet och skogsbruket är en bidragande faktor. Hur rennäring och skogsbruk kan samsas om marken har nu undersökts i en rapport från Future Forests.
Renarnas betesmarker och de lavar som renarna är beroende av vintertid har minskat drastiskt sedan skogsbruket övergick från selektiv avverkning till trakthyggesbruk på 1950-talet.
– Sedan dess har de lavrika betesmarkerna i det svenska renskötselområdet krympt med ungefär 70 procent, säger Tim Horstkotte, forskare på institutionen för ekologi, miljö och geovetenskap vid Umeå universitet.
I en ny rapport har han tillsammans med forskaren Line Djupström på Skogforsk lett en interdisciplinär forskargrupp för att undersöka vilken kunskap som idag finns kring hur renskötsel och skogsbruk påverkar varandra och identifiera kunskapsluckor när det gäller möjligheter för de båda verksamheterna att ta hänsyn till varandra.
– Betesmarkerna krymper i takt med att lavarnas ekologiska nisch försvinner. Vi vet varför det händer, men inte hur vi ska vända trenden i praktiken, säger han.
Han ser ett behov av ökad förståelse bland forskare och skogsbruket om renskötarnas kunskap och hur de använder landskapet.
Line Djupström är forskare inom naturvårdsbiologi på Skogforsk i Uppsala och har ansvarat för de delar i rapporten som handlar om skogsskötsel och naturvård.
– Det slog mig att många åtgärder som gynnar lavar och rennäring även gynnar den biologiska mångfalden och skogsbruket. Lavarna trivs där skogarna är ljusa och öppna snarare än slutna och mörka.
Det finns en rad skogsskötselåtgärder som man kan ta till för att stoppa minskningen av lavtäcket. Att hålla tallskogar öppna, att se till att röja och gallra i tid och att använda skonsamma metoder för att inte förstöra marken är några exempel.
Genom skogscertifieringen FSC (Forest Stewardship Council) kom förra året nya bestämmelser om att rennäring och skogsnäring måste komma överens ur ett landskapsperspektiv om hur ett skogsbestånd ska förvaltas.
– Min förhoppning är att rapporten ska komma till användning i dialogen mellan samebyar och skogsbolag, säger Tim Horstkotte.
Projektet har genomförts inom ramen för forskningsplattformen Future Forests.
Tim Horstkotte
tim.horstkotte@umu.se
Line Djupström
line.djupstrom@skogforsk.se
Horstkotte, T., Djupström, L. 2020. Rennäring och skogsnäring i Sverige – delad kunskap för delad markanvändning. Future Forests Rapportserie 2021:2. Sveriges lantbruksuniversitet, Umeå, 46 sidor.
Rapporten kan laddas ned från Future Forests Rapport.
Läs en längre populärvetenskaplig artikel om rapporten i SLU:s Kunskapsbank.