På vilka sätt påverkar den pågående klimatförändringen djurproduktionen och växtodlingen i Sverige? Hur ska lantbruket anpassa sig för att säkra en framtida livsmedelsförsörjning? Hur kan värmestress bland djur undvikas? Det är några av frågorna som tas upp i den nya rapporten om klimatanpassningar, som Lotta Rydhmer, professor i husdjursavel vid Institutionen för husdjursgenetik, arbetat med.
Rapporten Jordbrukets klimatanpassning (SLU Future Food Reports 9, 2019) av Rydberg m fl handlar om vad som behövs för att det svenska jordbruket ska kunna producera livsmedel i tillräcklig mängd. Vid extremväder, som till exempel värmebölja, torka, brand och storm, påverkas djuren direkt. Djuren påverkas också indirekt genom ekosystemförändringar, nya smittor, brist på vatten och foder och sämre vatten- och foderkvalitet.
– Djuren och djurhållningen måste anpassas till ett förändrat klimat för att kunna fortsätta med en hög produktion och god djurvälfärd, säger Lotta Rydhmer.
Många lantbrukare har redan börjat med detta anpassningsarbete. Det handlar till exempel om fler vallskördar, längre betessäsong och ändrad design när nya stallar byggs. Avel för ökad värmetolerans kan också bli aktuellt. I rapporten berättar lantbrukare och renskötare vad de gör för att anpassa produktionen och hur de ser på framtiden.
Rapporten har tagits fram av Kommittén för jordbrukets klimatanpassning (KLIMA) vid Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien (KSLA) i samarbete med SLU Future Foods. Lotta Rydhmer har ingått i KLIMA tillsammans med ledamöter från SVA, SLU, Länsstyrelsen i Norrbotten, Jordbruksverket och lantbrukare. Grunden för rapporten är diskussioner i kommittén, öppna seminarier på KSLA, studieresor och workshops med inbjudna experter.