SLU-nyhet

Skogsägarna står ensamma i debatten om nyckelbiotoperna

Publicerad: 28 september 2018
Isabella Hallberg-Sramek, doktorand vid SLU. Porträtt

Sedan Skogsstyrelsen 2017 beslutade att pausa inventeringen av nyckelbiotoper i nordvästra Sverige har frågan varit het i skogsdebatten. Isabella Hallberg-Sramek har som examensarbete analyserat hur debatten i dagspressen har utvecklats och hon ser två tydliga perspektiv. Det ena som lyfter nyckelbiotopernas skyddsvärdhet och det andra som problematiserar hur markägare påverkas av nyckelbiotopsinventeringen

- Det mest intressanta resultatet är den samstämmighet som framträder i hur man beskriver frågan om nyckelbiotoperna bland de vanligaste aktörerna – nämligen journalister, stat och myndigheter och miljöorganisationer – och detta synsätt står i kontrast till hur gruppen enskilda skogsägare beskriver frågan, säger Isabella Hallberg Sramek, som studerar till jägmästare vid SLU.

Medieanalysen visar på att det dominerande perspektivet i dagspressen är att nyckelbiotoper är viktiga och skyddsvärda. Den visar också att gruppen enskilda skogsägare visserligen håller med om det dominerande perspektivet, men också väljer att lyfta fram att nyckelbiotopsinventeringen får ekonomiska konsekvenser för den enskilde.

Ett annat intressant resultat är att studien visar att den pågående debatten kring nyckelbiotopsinventeringen i nordvästra Sverige inte är ett nytt fenomen.

- Det är värt att påminna sig om att nyckelbiotopsinventeringen i nordvästra Sverige har varit uppe till debatt förut. Det var framförallt i slutet på 1990-talet, då den första inventeringen av nyckelbiotoper slutförts. Då var många aktörer kritiska till att inventeringen inte hade genomförts likvärdigt i hela landet. Skogsstyrelsen försvarade sig då genom att säga att om inventeringen hade genomförts likvärdigt så hade det lett till orimliga resultat i de fjällnära skogarna, säger Isabella Hallberg Sramek.  

Medieanalysen har gjorts i form av en analys som identifierat aktörer och deras sätt att rama in frågan. Materialet har hämtats i fyra dagstidningar som har långa tidsserier. Sammanlagt har 293 artiklar från år 1991 till 2018 analyserats.

Nyckelbiotopsbegreppet myntades 1991 och är samtida med skogsvårdslagen.  En nyckelbiotop är enligt rådande definition ett skogsområde som från en samlad bedömning av biotopens struktur, artinnehåll, historik och fysiska miljö idag har mycket stor betydelse för skogens flora och fauna. Där finns eller kan förväntas finnas rödlistade arter.

För mer information om examensarbetet, kontakta Isabella Hallberg Sramek  issr0001@stud.slu.se, eller 073-816 23 41.

Länk tilll examensarbetet https://stud.epsilon.slu.se/13785/

Relaterade sidor:


Kontaktinformation