Tanken med seminarieserien – ”Conceptualisations of Nature” – är att inspirera till en interdisciplinär diskussion, så den riktar sig till forskare och studenter med alla bakgrunder.
Det är Carina Green, CBM, som håller i seminarieserien i vår, och som har satt ihop programmet utifrån sin bakgrund i antropologi, och intresse för politisk ekologi och miljöantropologi.
Varför gör CBM den här seminarieserien – och vad menas egentligen med att ”konceptualisera naturen”?
- Vi vill problematisera människas förståelse av det vi kallar ”naturen” i stort, och hur vi tänker och praktiserar miljövård. Men hjälp av exempel från olika delar av världen och från olika situationer så vill vi visa på den mångfald som finns vad gäller olika sätt att tolka, konceptualisera, och förhålla sig till de här frågorna. Hur uttrycks och uppfattas exempelvis olika miljövårdsbegrepp lokalt? Hur används och förstås ord som ”ekosystem”, ”biologisk mångfald” och ”landskap” i olika sociala och kulturella sammanhang? Och vilken påverkan får dessa begrepp på vårt sätt att tänka och praktisera naturvård? Flera av presentatörerna kommer berätta om olika situationer där dessa frågor ställs på sin spets, till exempel Helga Ögmundardottir som berättar om de utmaningar som fårfarmare på Island möter då traditionell fårdrift hotas av dammbyggen.
- Seminarieserien är tänkt att inspirera till en interdisciplinär diskussion, men presentationerna i sig är av samhällsvetenskaplig karaktär. Samhällsvetenskapen har verktyg att lyfta perspektiven och prata om frågor som rör natur och miljövård på en allmänmänsklig nivå. Här kan vi få fram den komplexitet som alltid finns där om vi skrapar på ytan. Det handlar om att på djupet förstå de sociala, politiska och ekonomiska intressen och incitament som påverkar hur vi tänker kring natur och naturvård. Det handlar också om att tydliggöra relationer mellan aktörer och de byråkratiska strukturerna för att förstå hur begrepp skapas och används, blir till policies och sedan tolkas lokalt. Genom ett sådant perspektiv kan vi få syn på hur saker och ting fungerar i praktiken, och visa på hur naturvårdsbegreppen är skapade, hur de konstrueras och reproduceras och vad det får för betydelse för oss.
Varför är det viktigt?
- Om man inte också fokuserar på komplexiteten i sådana här frågor och problematiserar begrepp, förhållningssätt, och allt det som skapas i det mellanmänskliga mötet så blir det lätt så att man inte helt förstår den händelseutveckling som sker. Aktörers handlingar och agendor måste förstås i relation till de olika politiska, sociala och kulturella sammanhangen – även när det gäller naturvårdsfrågor. Vår förståelse av naturvårdsfrågor tenderar annars att bli väldig smal och ytlig. I slutändan handlar det till exempel om att få en djupare kunskap om hur miljöpolitiken utformas och vad som sen händer när politik blir praktik.
Carina berättar att CBM hoppas kunna bidra till att visa på den mångfald som behövs i forskningen om dessa frågor.
– Vi vill stimulera en tvärvetenskaplig diskussion så alla studenter och forskare med intresse för frågorna är välkomna. Och jag hoppas att vi ska kunna lyfta olika samtida agendor för miljö som finns, problematisera dem, och lära oss mer om varför vi tänker och praktiserar natur och naturvård på det sättet vi gör.
