Nils Brodin: MFS-stipendiat i Zambia

Senast ändrad: 23 november 2022
Nils på ett järnvägsspår

Jag genomförde min MFS i Southern Province, Zambia, angående hur människor på landsbygden kan erhålla säker tillgång och användning av mark, i en region som lider av svält och brist på just mark. Fältarbetet innehöll interagerande med människor som ockuperar mark längs den nationella järnvägen, för att producera mat till hushållet och i vissa fall även bygga en bostad på. Detta projekt gav mig upplevelse, lärdomar och erfarenheter som jag inte skulle fått utan MFS-stipendiet, och som utvecklade mitt intresse att arbete med människors rätt till mark.

Varför ville du göra en MFS?

Den största drivkraften till att göra en MFS för mig var att få möjligheten att genomföra en fältstudie i ett land jag är intresserad av, och med frågor jag bryr mig om. Det hade helt enkelt inte varit möjligt utan detta stipendium. Zambia är ett land som genomgår betydande processer i hur mark administreras och erhålls av människor på landsbygden. Att få göra en studie som undersöker hur detta fungerar och hur människor kan få säkrare tillgång till mark är något jag är tacksam för.

Förberedelser och planering

Genomförandet av min MFS var uppriktigt sagt långt ifrån okomplicerat. Initialt ansökte jag att göra ett projekt i samarbete med en stor forskningsorganisation i Indonesien, som krävde att jag skulle ha ett forskningsvisum. Efter drygt ett halvårs väntetid blev jag nekad tillstånd av Indonesiska myndigheter. Jag bytte då bana och planerade istället för en studie i Zambia. För att undvika tidigare byråkratiska hinder beslutade jag mig för att låta mina intressen styra utformning av studien, vilken jag ville göra på egen hand, inte via en organisation, och konstruerade tillsammans med min handledare ett genomförbart projekt. 

Berätta om ditt fältarbete?

Största delen av fältarbetet involverade att observera och intervjua människor som ockuperat mark längs med den nationella järnvägen. Denna mark ägs av staten, men ockuperas ändå av människor och administreras ofta av ’chiefs’ och ’headmen’ som tillhör de omkringliggande ’chiefdoms’. Tillsammans med en tolk gick jag längs järnvägen på landsbygden i Southern Province, tidigt varje morgon när många är ute på åkerfälten innan solen är för stark, och interagerade med både ockupanter och headmen, för att undersöka hur användning av marken tillgås, säkerhetsställs och producerar egendom. Dessutom intervjuade jag representanter från den Zambiska staten för att få deras syn hur marken ska administreras. Även om mitt fältarbete gick utan större problem hade jag en ordentlig alternativ, vilket jag rekommenderar alla MFS-studenter att ha. Även om jag visste att fenomenet existerade, så kunde jag på förhand inte vara säker på att människor skulle ockupera mark längs järnvägen i de områden jag hade planerat att vara verksam i. Därför var det viktigt att jag hade något annat att falla tillbaka på.

Vad har din bästa upplevelse varit under din fältstudie?

Utan tvekan är mina bästa minnen alla de möten jag hade med människor på landsbygden under fältstudien. Deras vänliga, tillmötesgående och generösa attityd att dela med sig av sin situation översteg all möjlig förväntan. Utöver insamling av material till studien försökte jag lära mig så mycket av det lokala språket – Tonga – som jag bara kunde, och lärde mig även via en lokal restaurang grunderna till vissa Zambiska maträtter. Jag tog dessutom kontakt med den svenska ambassaden i huvudstaden Lusaka, vilka bjöd in mig till sitt Luciafirande där representanter från alla andra ambassader i Zambia var inbjudna, tillsammans med organisationer som arbetar med utvecklingsfrågor. Det gav mig en unik och intressant glimt av den internationella diplomatiska världen. Dessa erfarenheter och upplevelser kommer jag bära med mig hela livet. 

Vilka var de största utmaningarna under ditt MFS? 

På att personligt plan låg de största utmaningarna att komma över vissa trösklar. Jag kommer ihåg min första intervju i fält, och hur spänd jag var när jag närmade mig en kvinna som stod och rensade ogräs omkring sina grödor. Intervjun blev inte perfekt, men jag kom över en tröskel som gjorde att nästa intervju blev både enklare och bättre. En annan utmaning var att kontakta representanter inom den Zambiska staten som arbetar med markfrågor. I och med att det är en helt annan kultur än den svenska, går inte möten att boka lika lätt på förhand. Jag dök helt enkelt på Ministry of Lands i Lusaka, presenterade vem jag var, och frågade om någon kunde ställa upp på en intervju. Även om det var något trögt, blev jag tillslut ändå positivt överraskad av hur tillmötesgående de var. Att jag på egen hand lyckades komma över dessa trösklar och slutligen producera en uppsats jag är nöjd med fick mig att växa och förstärkte mitt intresse att arbete med dessa frågor.

Tips till framtida MFS studenter

Jag vet att du som student ofta går höra hur viktigt det är med planering, men tänk på att detta är till för att gynna dig. Specifikt för dig som vill åka till Zambia bör du tänka på att inte röra dig för liberalt efter mörkrets inbrott, även om Zambia i stort är ett mycket fredligt land utan större inre konflikter. Resor inom landet görs enklast via något av de stora bussbolagen som följer scheman, då minibussar endast åker när de är (över)fyllda. Överlag kan jag inte nog rekommendera dig som är intresserad av globala frågor att ansöka till en MFS, oavsett om du är på kandidat eller masternivå, vilket land du är intresserad av, eller vilket ämne du studerar. Stipendiet ger dig en möjlighet som du som student inte kan få på något annat sätt, ta den!

Fakta:

Namn: Nils Brodin
Land: Zambia
Program: Landsbygdsutveckling och Naturresursförvaltning
Period för resa: Dec 2019 – Jan 2020


Kontaktinformation