Andra kursvärderingar för MX0157

Läsåret 2022/2023

Att förstå samhällets miljöstyrning utifrån ett kritiskt konstruktivt förhållningssätt (MX0157-40121)

2023-03-22 - 2023-06-04

Skriv ut

MX0157 Att förstå samhällets miljöstyrning utifrån ett kritiskt konstruktivt förhållningssätt, 15,0 Hp

Engaging critically with environmental governance practices

Ämnen

Miljövetenskap

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Fördjupning

A1N

Betygsskala

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Kunskaper motsvarande Engelska 6 från gymnasieskolan.

Kunskaper motsvarande minst 180 hp med fördjupning omfattande minst 90 hp inom ett enskilt ämne (t.ex. biologi eller nationalekonomi) inom ett av följande utbildningsområden:

- naturvetenskap

- teknologi

- samhällsvetenskap (sociologi, psykologi, ekonomi, statsvetenskap, kulturgeografi, mediavetenskap)

Mål

Kommunikation är avgörande för miljöstyrningens praktik. Denna praktik inkluderar bland annat naturresurshantering, organisering av gemensamt handlande, koordinering av aktörssamverkan och inrättandet av arenor för allmänhetens deltagande. Syftet med den här kursen är att utveckla fördjupade insikter i hur miljöstyrning går till i praktiken. För att utveckla denna förståelse utforskar studenterna konkreta fall av miljöstyrning utifrån ett kritiskt förhållningssätt. Detta innebär att de genomför en teoretiskt underbygg undersökning för att, i samarbete med berörda aktörer så som medborgare, professioner och intresseorganisationer, bedöma och föreslå förbättringar av det undersökta fallet. Studenter som deltar i kursen kommer att utveckla kunskap om ett antal socialkonstruktionistiska teorier. De kommer också att förbättra sin processledningskompetens och förmåga att samla in och analysera empiri med hjälp av metoder som är användbara inom såväl forskning som verksamheter utanför akademin.



Efter avslutad kurs ska studenten kunna

- beskriva olika teoretiska perspektiv som är lämpliga för att utveckla kritisk förståelse för miljöstyrningens praktik

- beskriva kvalitativa forskningsmetoder som kan användas för att undersöka och bedöma en pågående miljöstyrningspraktik

- tillämpa olika teoretiska perspektiv för att kritiskt reflektera över och bidra till en pågående miljöstyrningspraktik

- arrangera och leda aktiviteter där de tillsammans med andra aktörer kan lära och reflektera över resultat och vad de kan innebära för det undersökta fallet ifråga.

Innehåll

Kursen består av två delar, en teoretisk och en erfarenhetsbaserad/praktisk. I den teoretiska delen presenteras teorier som är relevanta för att förstå miljöstyrning, som tillexempel teorier om social praktik, diskurs, symbolisk interaktionism, makt och "frame" teori. Kvalitativa forskningsmetoder som tillexempel intervjuer, fokusgrupper och deltagande observationer, tillsammans med analys av empiriskt material genom kodning, presenteras och diskuteras också. Den teoretiska delen av kursen avslutas med en bedömning av studentens förståelse. Aktivt deltagande i workshops som rör den teoretiska delen är obligatoriskt.



Den erfarenhetsbaserade delen innebär att studenter genomför ett projekt där de undersöker ett fall av pågående miljöstyrning (tillexempel kommunal förvaltning av vattenområden, samordning av gräsrotsorganisationers aktiviteter, eller konflikthantering mellan olika intressenter) i Sverige eller annat land. Under projektarbetet deltar studenterna i sitt valda fall utifrån ett kritiskt förhållningssätt: De tillämpar de introducerade forskningsmetoderna och teorierna för att samla in och analysera empiriskt material; de redovisar resultaten av sin undersökning och presenterar dem för relevanta aktörer i en lärande aktivitet (till exempel workshop, seminarium, eller webbinarium) som de designar och leder. Det undersökande projektarbetet förväntas innehålla någon form av (ut)värdering samt förslag på förbättringar av det valda miljöstyrningsfallet. Under hela den undersökande processen interagerar studenterna med de aktörer som ingår i deras fall. Aktivt deltagande i alla aktiviteter som ingår i projektarbetet är obligatoriskt.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Studenterna examineras både med avseende på den teoretiska och den erfarenhetsbaserade delen av kursen.



Examination sker genom:

- hemtentamen

- rapport om projektarbetet.



Fordringar för godkänd kurs är:

- godkänd hemtentamen

- godkänd rapport om projektarbetet

- aktivt deltagande i obligatoriska workshops

- aktivt deltagande i aktiviteter som ingår i projektarbetet.

• Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
• Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Övriga upplysningar

• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle som studenten blivit antagen till och registrerad på.
• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningens regelsamling.

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för Stad och Land

Kompletterande uppgifter

Det finns inga betygskriterier inlagda för denna kurs.

All readings are available on Canvas. Supplementary readings for eager readers are marked as such. Even though you will not be able to read all readings in high detail for the literature seminars, you are expected to read all non-supplementary readings by the end of the course. Readings will be discussed via *Canvas *and during scheduled literature workshops.

Connelly S, Richardson, T., & Miles, T. (2006). Situated legitimacy: Deliberative arenas and the new rural governance. Journal of Rural Studies 22(3), 267–277.

Lemos, M. C., & Agrawal, A. (2006). Environmental Governance. Annual Review of Environment and Resources 31(1), 297–325.

Van der Molen, F. (2018). How knowledge enables governance: The coproduction of environmental governance capacity. *Environmental Science and Policy, *87, 18–25.

Supplementary

Fischer, A., Spekkink, W., Polzin, C., Díaz-Ayude, A., Brizi, A., Macsinga, I. (2018). Social representations of governance for change towards sustainability: perspectives of sustainability advocates. Environmental Politics, 27(4), 621-643.

Boström, M., Uggla, Y. & Hansson, V. (2018). Environmental representatives: whom, what, and how are they representing?, Journal of Environmental Policy & Planning, 20(1), 114–127.

Guasti, P. & Geissel, B. (2019) Saward’s Concept of the Representative Claim Revisited: An Empirical Perspective. Politics and Governance, 7(3), 98–111 (just focus on the application part, no need to read the contextual part of the paper)

Lidskog, R., & Sundqvist, G. (2018). Environmental Expertise. In Boström, M. & Davidson, D.J. (Eds.), *Environment and Society: Concepts and Challenges *(pp. 167–186). Springer.

Moran, L., & Rau, H. 2014. Mapping divergent concepts of sustainability: lay knowledge, local practices and environmental governance. Local Environment, 21(3), 334–360

O’Neill, J. (2001). Representing People, Representing Nature, Representing the World. Environment and Planning C: Politics and Space. 19(4), 483–500.

Supplementary

Sarkki, S., Heikkinen, H. I., & Löf, A. (2021). Reindeer Herders as Stakeholders or Rights-Holders? Introducing a Social Equity-Based Conceptualization Relevant for Indigenous and Local Communities. In Nordic Perspectives on the Responsible Development of the Arctic: Pathways to Action (pp. 271-292). Springer.

Schneider, T., Eli, K., McLennan, A., Dolan, C., Lezaun, J., & Ulijaszek, S. (2019). Governance by campaign: The co-constitution of food issues, publics and expertise through new information and communication technologies.* Information, Communication & Society*, 22(2), 172-192.

Wysocki, J. (2012). The environment has no standing in environmental governance. Organization & Environment, 25(1), 25-38.

Theory: Frame Analysis

Entman, R. M. (1993). Framing: Toward clarification of a fractured paradigm. *Journal of Communication, *43(4), 51–58.

Hulst, M. van, & Yanow, D. (2016). From Policy “Frames” to “Framing” Theorizing a More Dynamic, Political Approach. The American Review of Public Administration 46(1), 92–112.

Lindekilde, L. (2014). Discourse and Frame Analysis. In-Depth Analysis of Qualitative Data in Social Movement Research. In Della Porta, D. (Ed.) Methodological Practices in Social Movement Research, pp. 195–227. Oxford University Press.

Müller, W., & Kruse, S. (2021). Modes of drought climatization: A frame analysis of drought problematization in Germany across policy fields. Environmental Policy and Governance, 31(5), 546–559.

Supplementary

Möckel, F. (2020). The Crucial Role of the Facilitator: Analysing Identity Construction and Dilemmas. Master‘s thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala.

Westin, M. (2019). Rethinking power in participatory planning: towards reflective practice. Doctoral thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Chapter 3.2–3.3, pp.49–66.

Arts, B., Behagel, J., Turnhout, E., de Koning, J., & van Bommel, S. (2014). A practice based approach to Forest governance. Forest Policy and Economics, 14: 4–11.

Nicolini, D. (2017). Practice Theory as a package of Theory, Method and Vocabulary: Affordances and Limitations. In Jonas, M., Littig, B., & Wroblewski, A. (Eds.), Methodological reflections on practice oriented theories, pp. 19–34. Springer.

Omer, Y., & Roberts, T. (2022). A novel methodology applying practice theory in pro-environmental organisational change research: Examples of energy use and waste in healthcare. Journal of Cleaner Production, 130542.

Shove, E., Pantzar, M., & Watson, M. (2012). The Dynamics of Social Practice: Everyday Life and how it Changes. Sage. Ch. 2 “Making and Breaking Links”.

Webb, J., & Tarleton, B. (2018). Getting things changed: Social practices booklet. Bristol. Retrieved from: https://www.bristol.ac.uk/media-library/sites/sps/images/gettingthingschanged/SPT%20booklet_web.pdf

Westberg, L., Waldenström, C. (2016). How can we ever create participation when we are the ones who decide? On natural resource management practice and its readiness for change. Journal of Environmental Policy and Planning, 19(6), 654-667.

Supplementary

Beuger, C. (2014). Pathways to practice: praxiography and international politics. European Political Science Review, 6(1), 383–406.

Feldman, M.S., & Orlikowski, W.J. (2011). Theorizing Practice and Practicing Theory. Organization Science, 22(5), 1240–1253.

Researching Environmental Governance (Supplementary Readings)

Research Project

Crang, M., & Cook, I. (2007). Doing ethnographies. Sage. In particular: section 1 getting ready (pp 15–35); section 2 constructing ethnographic information, chapter 5: interviewing (pp 57–81).

Harvard Sociology (n.d.) Strategies for qualitative Interviews. 4p. Retrieved from: https://sociology.fas.harvard.edu/files/sociology/files/interview_strategies.pdf

Leech, B. L. (2002). Asking questions: Techniques for semistructured interviews. PS: Political science and politics, 35(4), 665–668.

Bertolini L, Laws D, Higgins M, et al. (2010) Reflection-in-action, still engaging the professional? Planning Theory & Practice, 11(4), 597–619.

Westin, M. (2019). Rethinking power in participatory planning: towards reflective practice. Doctoral thesis. Swedish University of Agricultural Sciences, Uppsala. Chapter 2.3, p.30–33.

Westin, M., Calderon, C., & Hellquist, A. (2014). The Inquiry Based Approach: A facilitator’s handbook. Visby: SWEDESD.

Writing a Research Paper

Nair, P. K. R., & Nair, V. D. (2014). Organization of a Research Paper: The IMRAD Format. In P. K. R. Nair & V. D. Nair (Eds.), Scientific Writing and Communication in Agriculture and Natural Resources (pp. 13–25). Springer.