Studio - Landskapsplanering
Syftet med kursen är att du ska utveckla dina kunskaper och färdigheter i landskapsanalys samt får grundläggande kunskaper om fysisk planering och stadsbyggnad. Du får även grundläggande kunskaper om samhällets lagar, regler och mål för en långsiktigt hållbar utveckling samt regionala skillnader i landskapet.
Kursen är upplagd kring ett obligatoriskt projektarbete i studioform där mindre studentgrupper besöker och gör landskapsanalyser av olika tätorter runt om i landet. En övning som bland annat möjliggör jämförelser av hur olika förutsättningar i landskapet påverkar både människors möjligheter att leva och bruka landskapet och hur förutsättningarna påverkar vegetation och växtanvändning.
Information från kursledaren
Varmt välkomna till kursen om landskapsplanering!
Måndag 1 september kl.9.00 börjar kursen i sal N.
Ni måste vara där för viktig kursinformation och gruppindelning mm
I den här kursen kommer ni introduceras till landskapsplanering i föreläsningar och litteratur samt göra ett projekt i grupp om fem studenter som innebär att metodiskt arbeta med landskapsanalys i relation till en utmaning, frågeställning som ni själva med lärarhandledning formulerar. Det här gör ni en mindre kommun någonstans i landet. Varje grupp får en egen kommun att arbeta med och besöka.
Resan till en kommun är planerad till 6-8 oktober med två övernattningar (där det behövs). Kursen betalar för resa och två övernattningar (mer info kommer). Gruppindelning och lottning av kommun sker första dagen på kursen.
Planering och schemaläggning pågår.
Ett preliminärt schema läggs ut fyra veckor innan kursstart.
En litteraturlista läggs ut nu.
Vi önskar er en solig och avkopplande sommar!
Neva Leposa och Tomas Eriksson
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för LK0419
Läsåret 2024/2025
Studio - Landskapsplanering (LK0419-10152)
2024-09-02 - 2024-10-31
Läsåret 2023/2024
Studio - Landskapsplanering (LK0419-10184)
2023-08-28 - 2023-10-30
Läsåret 2022/2023
Studio - Landskapsplanering (LK0419-10043)
2022-08-29 - 2022-10-31
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0419 Studio - Landskapsplanering, 15,0 Hp
Studio - Landscape planningÄmnen
LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Tillämpad landskapsanalys | 10,0 | 0004 |
Landskapsplanering – teori och värderingar | 5,0 | 0006 |
Fördjupning
Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G2F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 80 hp landskapsarkitektur och 5 hp markvetenskap.Mål
Syftet med kursen är att studenten utvecklar kunskaper och färdigheter i landskapsanalys samt får grundläggande kunskaper om fysisk planering och stadsbyggnad. Syftet är också att ge studenterna grundläggande kunskaper om samhällets lagar, regler och mål för en långsiktigt hållbar utveckling samt regionala skillnader i landskapet.
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
ge exempel på regionala skillnader i landskapet som påverkar människors förutsättningar att leva och verka i olika delar av landet
redogöra för samspelet mellan en tätort och det omgivande landskapets strukturer och funktioner
redogöra för några stadsbyggnadsteorier som ligger till grund för landskapsplanering
förklara betydelsen av att genomföra en landskapsanalys inför en förändrad markanvändning
diskutera och exemplifiera hur olika aktörer har möjlighet att påverka landskapsplanering i processer och skeden som styrs av samhällsmål, lagar och regler samt planerings- och miljölagstiftning.
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
metodiskt söka och sammanställa geografisk och annan information relevant för genomförandet av en landskapsanalys
metodiskt beskriva ett landskaps förutsättningar och känslighet för en förändrad mark- och vattenanvändning
motivera en förändrad mark- och vattenanvändning ur ett landskaps- och planeringsperspektiv.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
formulera frågor relevanta för landskapsplanering kopplat till samhällets mål för långsiktigt hållbar utveckling
diskutera och problematisera ett urval värderingar och intressen som påverkar landskapsplanering ur ett nationellt och internationellt perspektiv.
Innehåll
Kursen är upplagd kring ett obligatoriskt projektarbete i studioform där studenterna i mindre grupper besöker och gör landskapsanalyser av olika tätorter runt om i landet. En övning som bland annat möjliggör jämförelser av hur olika förutsättningar i landskapet påverkar både människors möjligheter att leva och bruka landskapet och hur förutsättningarna påverkar vegetation och växtanvändning.
Studenterna utgår i sitt arbete från en given metod men introduceras även till andra beprövade metoder relevanta för analys av landskapet. Utifrån en förändring av mark- och vattenanvändning i en svensk tätort beskriver och analyserar de landskapets förutsättningar. Uppgiften kan skifta från år till år och utgår exempelvis från lokalisering av bostäder, rekreation, energiförsörjning etc. Fokus ligger på att beskriva, bedöma och presentera landskapets förutsättningar att visa på avvägningar mellan olika aktuella anspråk. Aspekter som studeras är landskapets biofysiska egenskaper, strukturer och funktioner, även kulturella och sociala särdrag för orten. Studenterna redovisar resultatet gruppvis i text och bild samt muntligt. I en individuell skrivövning ska studenten göra jämförelser och ställa frågor relevanta för landskapsplanering.
I samband med projektarbetet introduceras ett metodiskt arbete med kartlager som verktyg för att söka, sammanställa och värdera geografisk information i en landskapsanalys.
Till projektarbetet infogas teoridelar som examineras i seminarier och med individuella skrivövningar. Teoridelarna behandlar stadsbyggnadsteori utifrån historia, ideologier och värderingar samt fysisk planering med samhällets mål, lagar och regler.
Stadsbyggnadshistoria behandlas i litteraturstudier och föreläsningar. Den svenska stadsutvecklingen sätts i samband med strömningar och idéer i samhället i Sverige och internationellt. Staden som system i landskapet studeras d v s samspelet mellan omgivande landskap, trafiksystem, bebyggelse- och blågrön struktur. Förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av olika typer av städer belyses.
Studenterna introduceras till svensk lagstiftning som styr och reglerar kommunernas fysiska planering, såsom plan- och bygglagen, miljöbalken och kulturmiljölagen. Syften med lagstiftningen diskuteras likväl som planprocessen och dess olika parter.
I föreläsningar, texter och obligatoriska seminarier diskuterar studenterna olika värderingar och intressen i relation till övergripande globala, nationella och lokala samhällsmål om långsiktigt hållbar utveckling. Etiska perspektiv lyfts, samt utifrån- och inifrånperspektiv diskuteras i relation till förändring av landskapet.
Kursen ger 15 färdighetstränande poäng.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Kursen innehåller teoridelar som examineras med individuella skriftliga övningsuppgifter och seminarier. Tillämpad landskapsplanering examineras med grupparbete i projektform och individuell skriftlig övning.
För godkänd kurs krävs godkända skriftliga övningsuppgifter och grupparbete samt godkänt deltagande i obligatoriskt projektarbete, seminarier och studieresa.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Förkunskapskrav 5 hp markvetenskap ges av kursen LK0292 Introduktion till landskapsarkitektur samt geologi och hydrologi, alternativt MV0213/MV0224 Marken som växtplats och växtkännedom 3.Studieresa ingår i kursen och kostnader presenteras senast 4 veckor innan kurstart.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Kurslitteratur Studio Landskapsplanering (LK0419) HT25
Obligatorisk litteratur
Bebyggelsehistorisk tidskrift nr 58/2009 Tema: Bebyggelsehistoria i digitala register. Finns på Canvas.
- Baumert, Antonia, ”Från förhistorisk boplats till miljonprogram, − om bebyggelseutvecklingen på norra Järvafältet utifrån digitala Informationskällor”, s. 92-110,
Bebyggelsehistorisk tidskrift *nr 82/2022 Tema: Kulturmiljöns roll i samhällsplaneringen. Finns på Canvas.
- Kulturmiljöer - en oersättlig del av vår existens eller en onödig barlast, s. 4-7. (Alexandra Babos, Emelie Karlsmo & Anna Micro Vikstrand)
- Norrbottens riksintressemiljöer i förändring- Stadsmiljöerna Piteå, Svartöstaden, Malmberget -Koskullskulle och Kiruna 1970-2020, s. 8-32. (Jennie Sjöholm & Anna Elmén-Berg)
- Välfärdssamhällets vardagslandskap under press, s. 82-101. (Catharina Nolin)
Buijs, A. E., Elands, B. H., & Langers, F. (2009). No wilderness for immigrants: Cultural differences in images of nature and landscape preferences. Landscape and urban Planning, 91(3), 113-123. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2008.12.003
Carlsson, J., Lidestav, G., Bjärstig, T., Svensson, J., Nordström, E-M. 2017. ”Opportunities for Integrated Landscape Planning – the Broker, the Arena, the Tool”, Landscape Online, 55, 1- 20.
Gunnel Forsberg (red.) (2019) Samhällsplaneringens teori och praktik. Liber, Första upplagan. Finns tillgänglig vid SLU-biblioteket.
- Åkerlund, U., & Back, A. (2019). Turism på landsbygden-en betydande näring.
- Stjernström, O., & Pettersson, Ö. (2019). Skogslandskapets markanvändning och konflikter.
- Gottfridsson, H. O. (2019). Visioner om god stadsplanering i historisk belysning.
- Grip, L. (2019). Städers och stadsplaneverktygens framväxt.
- Berg, J. (2019) Människans spår i landskapet.
- Lagerqvist, M. (2019), Kulturarv och landsbygdens omvandling.
Johansen, P. H., Fisker, J. K., & Thuesen, A. A. (2021). ‘We live in nature all the time’: Spatial justice, outdoor recreation, and the refrains of rural rhythm. Geoforum, 120, 132-141.
Kidd, S. 2018. “Landscape planning: reflections on the past, directions for the future”, i: Peter Howard, Ian Thompson, Emma Waterton, Mick Atha (red): Routledge companion to landscape studies, second edition. Routledge, sid 534 – 551.
Kløcker Larsen, R., & Raitio, K. (2023). Protected areas and Indigenous rights in Sápmi: an agonistic reading of conflict and collaboration in land use planning. Journal of Environmental Policy & Planning, 25(3), 342-354. https://doi.org/10.1080/1523908X.2022.2137483
Löf, A., Butler, A., Österlin, C. & Boström, M. (2025), Contested borders of fire and reindeer, Journal of Landscape Architecture, 20 (88-97).
Noborn, T., Schibbye, B., Wade, E., Björckebaum, M., Lanemo, E., Askling, J., & Kindvall, O. (2017). Landskapet är arenan–Integrerad landskapskaraktärsanalys, en metodbeskrivning. Trafikverket. Hentet, 15, 2024.
Qviström, M. 2024. ”Landskap: en arena för hållbar planering?”, i: Arora-Johnsson, S., Waldenström, C., Sandström, E (red) Hållbarhetens dimensioner. Verbal, pp. 199 – 212.
Reinar, D. A., & Westerlind, A. M. (2009). Kulturmiljöanalys: en vägledning för användning av DIVE. Riksantikvarieämbetet.** **En del av innehållet kan vara tillämpbart i projektarbetet. Finns på Canvas.
Scott, A., Kirby, M., & Hardman, M. (2025). Unlocking peri-urban planning potential through a landscape lens. In A Research Agenda for Landscape Studies of Planning (pp. 103-116). Edward Elgar Publishing.
Stahlschmidt, P., Swaffield, S., Primdahl, J., & Nellemann, V. (2017). Landscape Analysis: Investigating the potentials of space and place. Routledge. Finns på Canvas.
Stephenson, J. (2008). The Cultural Values Model: An integrated approach to values in landscapes. Landscape and urban planning, 84(2), 127-139. https://doi.org/10.1016/j.landurbplan.2007.07.003
Steiner, Frederick. 2016. "Is landscape planning", i: Gareth Doherty & Charles Waldheim (red) Is landscape …? Routledge, sid 138 - 161.
Stiernström, A., Berg, T., Norrby, T. & Gustafsson, I.. (2025) Ett forskarinspel till den nya landsbygdspolitiken. SOL rapport series.
Watson, V. (2016). Shifting approaches to planning theory: Global North and South. Urban Planning, 1(4), 32-41. https://doi.org/10.17645/up.v1i4.727
Övrig referenslitteratur
Bengt Schibbye John Asklin, Mia Björckebaum, Sofia Löfgren (2016). Landskapsanalys för planeläggning av vägar och järnvägar – En handledning. Trafikverket. Finns på Canvas.
Nyström, J. (2012). Planeringens grunder: en översikt. Studentlitteratur. Tredje upplagen eller senare Framförallt: kap 5 & 6.
Ulla Berglund et al. (2011) *Om landskap och landskapsanalys för väg och järnväg – ett kunskapsunderlag med fokus på begrepp och exempel * Rapport nr 1/2011, Institutionen för stad och land. Finns på Canvas.
https://www.boverket.se/sv/samhallsplanering/sa-planeras-sverige/
https://www.boverket.se/sv/PBL-kunskapsbanken/planering/oversiktsplan/
https://rm.coe.int/CoERMPublicCommonSearchServices/DisplayDCTMContent?documentId=09000016802f3fbe