Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs
I den markvetenskapliga delen av kursen arbetar studenten bl.a med dimensionering av växtbäddarna utifrån ett mark- och vattenperspektiv. Syftet är här att skapa lämpliga förhållanden beträffande markluft och markvatten som matchar olika växters krav.
I föreläsningar och genom exkursioner behandlas landskapsarkitektens hårda konstruktionsmaterial med fokus på trä, metall, betong och sten. Teknisk beskrivning tränas i gruppövning.
Föreläsningar belyser projekteringar som parker och andra storskaliga planteringar, mindre planteringar som urbana växtbäddar inklusive gatuträd och växtbäddar på bjälklag. Vid föreläsningar behandlas även förorenad mark samt vattenhantering i stor och liten skala.
Delövningar, exkursioner, seminarier och aktiviteter kopplade till dem är obligatoriska moment.
Kursen tillämpar särskilda urvalskriterier baserat på antal avklarade högskolepoäng i ämnet landskapsarkitektur, enligt beslut SLU.ua.2023.1.1.1-747
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2024-05-26 och 2024-06-16
Andra kursvärderingar för LK0399
Läsåret 2022/2023
Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs (LK0399-40028)
2023-03-22 - 2023-06-04
Läsåret 2021/2022
Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs (LK0399-40062)
2022-03-24 - 2022-06-05
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0399 Studio - Markprojektering och markvetenskap, fortsättningskurs, 15,0 Hp
Studio - Landscape construction and soil science, advanced levelÄmnen
Markvetenskap Landskapsarkitektur Landskapsarkitektur MarkvetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Markprojektering | 10,0 | 0102 |
| Markvetenskap | 5,0 | 0103 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 180 hp, varav 90 hp landskapsarkitektur innehållande grundläggande kunskaper i markprojektering med stöd av AutoCAD om minst 5 hp samt 19 hp markvetenskap innehållande- 6 hp geologi och hydrologi,
- 9 hp markbiologi, markfysik, markkemi och
- 4 hp med inriktning mot konstruktion av växtbäddar.
samt
- Grundläggande kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå och
- Engelska 6
Mål
Efter genomgången kurs skall studenten kunna
Kunskap och förståelse
förklara funktionen hos vanliga typer av naturliga och byggda markprofiler utifrån ett markvetenskapligt perspektiv
förstå bygghandlingarnas roll i byggprocessen med dess olika aktörer
Färdighet och förmåga
konstruera och producera ritningar för en höjdmässigt komplex anläggning och för några typiska anläggningskompletteringar
dimensionera anläggningens hårdgjorda ytor och dess växtbäddar
producera ritningar för detaljer gjorda av betong, metall, sten och trä
utföra en markbyggnadsbeskrivning omfattande vanligt förekommande marköverbyggnader, anläggningskompletteringar och färdigställandeskötsel
tillämpa markvetenskaplig och geoteknisk teori och terminologi i för landskapsarkitekten relevanta projekteringssituationer
Värderingsförmåga och förhållningssätt
välja material till ytskikt och detaljer utifrån funktions-, gestaltnings- och hållbarhetsperspektiv
bedöma olika lösningar för markanvändning och växtbäddar ur ett hållbarhetsperspektiv.
Innehåll
Kursen har två delar, en markprojekteringsdel, 10 hp och en markvetenskaplig del, 5 hp. I projekteringsdelen utgår studenten från ett befintligt gestaltningsförslag med komplicerad höjdsituation och tränas i att översätta det till bygghandlingar bestående av ritningar och teknisk beskrivning. I arbetet ingår dimensionering av hårdgjorda ytor och växtbäddar, enligt nedan, samt konstruktion av terrängtrappa och enkel markmonterad sittmöbel. Arbetet sker med hjälp av studiohandledning på ritsal. I föreläsningar och gruppuppgift tränas teknisk beskrivning av markbyggnadsprojekt enligt AMA Anläggning samt bygghandlingarnas roll i byggprocessen. Kursen behandlar i föreläsningar och genom exkursioner landskapsarkitektens hårda konstruktionsmaterial med fokus på trä, metall, betong och sten. Vidare studeras tillverkningsmetoder och de olika materialens egenskaper så som hållfasthet, åldrande och skötselbehov.
I den markvetenskapliga delen av kursen arbetar studenten med dimensionering av växtbäddarna från projekteringsdelen utifrån ett mark- och vattenperspektiv. Syftet är här att skapa lämpliga förhållanden beträffande markluft och markvatten som matchar olika växters krav. Föreläsningar belyser projekteringar som parker och andra storskaliga planteringar, mindre planteringar som urbana växtbäddar inklusive gatuträd och växtbäddar på bjälklag. Vid föreläsningar behandlas även förorenad mark samt vattenhantering i stor och liten skala. Delen behandlar såväl naturgivna platsförutsättningar som konstruerade miljöer, samt ställningstaganden kring markanvändning i landskapet.
Delövningar, exkursioner, seminarier och aktiviteter kopplade till dem är obligatoriska moment.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd i markprojekteringsuppgift, övningsuppgifter och skriftlig tentamen samt godkänt deltagande i övriga obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen ger 15 hp färdighetsträning.Grundläggande kunskaper i Auto-CAD förutsätts. Kursen är utformad som fortsättningskurs inom landskapsarkitektprogrammet, Ultuna/Uppsala.
Förkunskapskraven
- 6 hp kan uppfyllas genom att modulen Geologi och hydrologi är godkända i kursen LK0292
- 9 hp i markfysik, markbiologi och markkemi kan uppfyllas genom att modulerna "Markfysik" och "Markkemi och markbiologi" är godkända i kursen MV0224 eller MV0213
- 4 hp i markvetenskap med inriktning mot konstruktion av växtbäddar kan uppfyllas genom att modulerna "Markvetenskap - konstruktion av växtbäddar" och "Mark-växtövning" är godkända i kursen LK0398 eller att modulen markvetenskap är godkänd i kursen LK0311.
Studieresor och exkursioner betalas av studenten. Information om kostnader ska finnas på kurshemsidan 4 veckor innan kursstart.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
* Kommer att finnas tillgängligt på Canvas vid kursstart.
Gemensam litteratur markprojektering och markvetenskap
https://leverantor.stockholm/entreprenad-i-stockholms-offentliga-miljoer/vaxtbaddshandboken/ Växtbäddar i Stockholm stad en handbok, om hur man kan skapa goda förutsättningar för stadsträden. Innehåller bl.a typritningar.
AMA Anläggning 20, standardverk som används vid framtagande av mängdförteckning och teknisk beskrivning i markbyggnadsprojekt. I kursen använder vi det digitala verktyget från Svensk Byggtjäns.
Referenslitteratur markprojektering
Från grundkursen:
CAD Övningsbok, Anders Westin SLU. Kompendium, beställs av kursansvarig senast 3 veckor innan kursstart. Grundläggande övningar för AutoCAD (2020). Ett bra ”komihågdokument”. (Gult omslag)
Utdrag ur Redovisningsteknik för mark- och landskapsprojekt, utgåva 2, (15 sidor)
Eckerberg, Klas. 2011. *Bra sammanfattande text om projekteringens olika skeden, ritningar och deras formalia. Exempel från innehållet används i undervisningen. *
Arkitektens handbok 2022, Bodin, Hidemark, Nyström, Stintzing, Studentlitteratur 2023. Bra bok om allt från PBL, trappmått till skruvar.
Nytt utifrån grundkursen:
Grading for landscape architects and architects, Petschek, Peter. Birkhauser verlag Ag. 2008. Bra bok som introducerar och fördjupar höjdsättningen som nödvändig del av landskapsarkiteturen*.*
https://static.byggtjanst.se/amadocs/any_2-18_sid22-24.pdf Mängdförteckning som handling i förfrågningsunderlaget och kontraktshandlingarna, Wimert, Anders och Werner, Mats, 2018
https://www.boverket.se/sv/byggande/regler-for-byggande/om-boverkets--byggregler-bbr/ BBR, Boverkets byggregler*, standardverk om regler att följa vid projektering och byggande.*
https://www.svenskmarkbetong.se/media/i42ot4li/svensk_markbetong_marksten-och-plattor-av-betong_webb_200226.pdf Beläggning med plattor och marksten av betong,* tredje upplagan,* utgiven av Svensk Markbetong och Svenska Kommunförbundet. Råd om konstruktiv utformning till de som anlägger ytor med markbetong. Om dimensionering av markbetong,beläggningar.
https://tekniskhandbok.uppsala.se/globalassets/teknisk-handbok/dokument/park/tradhandbok.pdf Trädhandbok för Uppsala kommun, 2010-12-30*, om hur man skapar goda förutsättningar för stadsträden bl.a. Används som hjälp vid framtagande av växtbäddar. Innehåller bl.a typritningar*
Teknisk handbok för byggande, drift och underhåll på allmän plats - Stockholms stad (tillstand.stockholm) Teknisk Handbok (TH) innehåller regler för byggande, drift och underhåll på offentlig platsmark. Handboken ska användas när bygghandlingar eller avtal upprättas, oavsett om staden eller annan part låter upprätta bygghandling eller avtal som berör offentlig platsmark inom Stockholms stad. Innehåller bl.a typritningar.
Litteratur markvetenskap
Repetera:
**Övningar och föreläsningar **från kurserna Marken som växtplats och växtkännedom 3 och Urbana mark-växtsystem och växtkännedom 4.
Bakgrundslitteratur från tidigare kurser (att återvända till vid behov):
Blombäck, K., Dahlin, S. och Eriksson, J. 2023. Markvetenskap för landskapsarkitekt- och landskapsingenjörsutbildningarna i Uppsala_v8, sept 2023. (Kursboken från grundkursen i markvetenskap i åk. 2)
Packning av åkermark vid maskindrift. 2000. Håkansson I. T ex sid 2, 15-22, 37-39 + sammanfattningar. *
Lindsey P, Bassuk N. 1992. Redesigning the urban forest from the ground below: a new approach to specifying adequate soil volumes for street trees. Arboricultural Journal 15 (4) , pp. 25-39. *
eller
Gullberg J-O. 1996. Dimensionering av växtbäddar för träd i staden. Sid 5-17. *
Riskbedömning av förorenade områden. En vägledning från förenklad till fördjupad riskbedömning 2009. Naturvårdsverket rapport 5977.* Sid 10-11, 24-25 (Mark) + kapitelsammanfattningar.* *
Avledning av dag-, drän- och spillvatten. Funktionskrav, hydraulisk dimensionering och utformning av allmänna avloppssystem. Del I – Policy och funktionskrav för samhällens avvattning. 2016. Publikation P110, Svenskt Vatten. Sid 8-37.
Dagvattenhantering – riktlinjer för kvartersmark i tät stadsbebyggelse 2016. Stockholms Stad.
Grönatakhandboken – Växtbädd och vegetation. 2021. Andra utgåvan. Avsnitt 1 (hela), 2 (hela), 3 (endast inledningen), 4 (sid 12-13 + figur 29), 6 (hela), 7 (hela), 9 (t.om. 9.1), 10 – 12 (endast inledningarna), samt 13 (hela).
Kunskapssammanställning dagvattenrening (Blecken, G., m.fl., 2016. SVU 2016-05). Avsnitten 3, 4.1, 4.1.1, 4.1.2, 5.1., 5.1.1, 5.1.2, 6.1, 6.2.1, 6.2.2, 7.1, 7.2, 8.1, 8.2, 9.1, 9.2.
NOS-dagvatten - Uppföljning av dagvattenanläggningar i fem Stockholmskommuner (Andersson, J., m.fl., 2012. SVU 2012-02). En omfattande utredning av fem dagvattendammars långsiktiga reningseffekter. Sid 80-81.
Fytoremediering – Att rena mark och vatten med växter. 2007. Andersson Å och Svensson M. Sid 1-3 och 15-16. http://www.renaremark.se/filarkiv/exjobb/Fytoremediering%20sa%20Andersson_Matilda%20Sven sson.pdf
Att välja efterbehandlingsåtgärd. En vägledning från övergripande till mätbara åtgärdsmål. 2009. Naturvårdsverket rapport 5978. Sid 11-12, 19, 46-54 + kapitelsammanfattningar.