Ny sökning
HU0004

Praktisk tvärvetenskap

Interdisciplinary Practice
Hållbar utveckling påverkar alla tänkbara aspekter av vår civilisation. Men att arbeta med hållbarhet kräver kommunikation och samarbete mellan många vetenskapliga discipliner, mellan samhällets praktiker och mellan företagens produktionskompetens. Tvärvetenskapliga metoder är kärnan i den verktygslåda som behövs för de kommande århundradena för naturvetare, samhällsvetare, praktiker och studenter. I den här kursen utforskar vi tvärvetenskaplighet inom två huvudområden. Den ena är planetens biogeokemiska kretslopp där olika naturvetenskapliga metoder används: biologer, kemister, oceanografer, meteorologer, fysiker och geologer är alla inblandade. Det andra området relaterar till planering av hållbara stads-inlandssystem, som kombinerar ett stort antal natur- och samhällsvetenskapliga discipliner som arbetar med ingenjörer, geografer, biologer, sociologer, historiker, ekonomer, planerare, arkitekter och landskapsarkitekter.

Information från kursledaren

Literature Interdisciplinary Practice Course 2025

(Subject to changes)

    • Research methods for environmental studies: A social science approach, by Mark Kanazawa (Routledge, 2017):
    • Interdisciplinarity: A Critical Assessment. Jacobs, JA. and S. Frickel 2009. Annual Review of Sociology 35(1): 43-65.
    • Logics of interdisciplinarity. Economy and Society 37(1): 20-49. Barry, A., G. Born, et al. (2008).
    • Integrating the social and natural sciences in environmental research: a discussion paper. Strang, V. 2009. Environment, Development and Sustainability 11(1): 1-18
    • Practicing interdisciplinarity. Lélé, Sharachchandra, and Richard B. Norgaard. BioScience 55, no. 11 (2005): 967-975.
    • Harding, S. (2013). Rethinking standpoint epistemology: What is “strong objectivity”? In Feminist Epistemologies (pp. 49-82). Routledge.
    • Haraway, D. (1988). Situated Knowledges: The Science Question in Feminism and the Privilege of Partial Perspective. Feminist Studies, 14(3), 575–599.
    • Gould, S. J. (1993). American polygeny and craniometry before Darwin. The “Racial” Economy of Science, 84-115.
    • Silverman, David, 2015. Interpreting Qualitative Data, 5th edition, chapter 7:'Interviews'. Available here.
    • Bryman, Allan, 2015. Social Research Methods, 5th edition, chapter 20: 'Interviewing in qualitative research'.
    • Braun, V., & Clarke, V. (2019). Reflecting on reflexive thematic analysis. Qualitative Research in Sport, Exercise and Health, 11(4), 589–597.
    • Byrne, D. (2022). A worked example of Braun and Clarke's approach to reflexive thematic analysis. Qual Quant 56, 1391–1412
    • David Snow, Case studies and social movements, in: The Wiley-Blackwell encyclopedia of social and political movements.
    • Vandergeest et al 2015 Assembling sustainable territories space subjects.pdf Download Vandergeest et al 2015 Assembling sustainable territories space subjects
    • Nightingale 2016, Adaptive scholarship and situated knowledges Hybrid methodologies and plural epistemologies in climate change adaptation research
    • Cuadra, M. and Björklund, J. 2007. Assessment of economic and ecological carrying capacity of agricultural crops in Nicaragua. Ecological Indicators, 7 (2007) 133-149. https://doi.org/10.1016/j.ecolind.2005.11.003.
    • Cuadra, M. and Rydberg, T. 2006. Emergy evaluation on the production, processing and export of coffee in Nicaragua. Ecological Modelling, 196 (2006) 421-433
    • Cuadra, M. 2005. Assessment of the natural resource base of Nicaragua and case studies of its use in agricultural production and export. Doctoral Thesis No. 2005: 25. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. Swedish University of Agricultural Sciences. Uppsala. 51 pp.
    • Mugejo, Ncube, Mutsvangwa, 2022, Infrastructure Performance and Irrigation Water Governance in Genadendal, Western Cape, South Africa Download Mugejo, Ncube, Mutsvangwa, 2022, Infrastructure Performance and Irrigation Water Governance in Genadendal, Western Cape, South Africa
    • Thow, Greenberg, Hara, et al,, 2018, Improving policy coherence for food security and nutrition in South Africa. A qualitative policy analysis
    • James Meadowcroft, and Daniel J. Fiorino. Conceptual Innovation in Environmental Policy. The MIT Press, 2017.)
    • Grey, S., & Patel, R. (2015). Food Sovereignty as Decolonization: Some contributions from Indigenous movements to food system and development politics. Agriculture and Human Values, 32, 431-444.
    • Tom, M. N., Sumida Huaman, E., & McCarty, T. L. (2019). Indigenous knowledges as vital contributions to sustainability. International Review of Education, 65, 1-18. Rarai, A., Parsons, M., Nursey-Bray, M., & Crease, R. (2022). Situating climate change adaptation within plural worlds: The role of Indigenous and local knowledge in Pentecost Island, Vanuatu. Environment and Planning E: Nature and Space, 5(4), 2240-2282.
    • Gergan, M. D., & Curley, A. (2023). Indigenous youth and decolonial futures: Energy and environmentalism among the Diné in the Navajo Nation and the Lepchas of Sikkim, India. Antipode, 55(3), 749-769..
    • 5) Hughes, S. S., Velednitsky, S., & Green, A. A. (2023). Greenwashing in Palestine/Israel: Settler colonialism and environmental injustice in the age of climate catastrophe. Environment and Planning E: Nature and Space, 6(1), 495-513.
    • Alfred, T., & Corntassel, J. (2005). Being Indigenous: Resurgences against contemporary colonialism. Government and opposition, 40(4), 597-614.
    • Smith, A. (2012). 4. Indigeneity, Settler Colonialism, White Supremacy. In D. HoSang, O. LaBennett & L. Pulido (Ed.), Racial Formation in the Twenty-First Century (pp. 66-90). Berkeley: University of California Press.
    • Hope, J. (2022). Globalising sustainable development: Decolonial disruptions and environmental justice in Bolivia. Area, 54(2), 176-184.
    • Thompson, K. L., & Ban, N. C. (2022). “Turning to the territory”: A Gitga'at Nation case study of Indigenous climate imaginaries and actions. Geoforum, 137, 230-236.
    • Mbah, M. F., Bailey, M., & Shingruf, A. (2023). Considerations for relational research methods for use in Indigenous contexts: implications for sustainable development. International Journal of Social Research Methodology, 1–16. https://doi.org/10.1080/13645579.2023.2185345
    • Simpson, L. B. (2017). As we have always done: Indigenous freedom through radical resistance. University of Minnesota Press.
    • Smith, L. T. (2021). Decolonizing Methodologies: Research and Indigenous Peoples. Bloomsbury Publishing.

Kursvärdering

Kursvärderingen är ännu inte aktiverad

Kursvärderingen är öppen mellan 2025-06-01 och 2025-06-22

Andra kursvärderingar för HU0004

Läsåret 2023/2024

Praktisk tvärvetenskap (HU0004-40157)

2024-03-20 - 2024-06-02

Läsåret 2022/2023

Praktisk tvärvetenskap (HU0004-40123)

2023-03-22 - 2023-06-04

Kursplan och övrig information


Kursplan

HU0004 Praktisk tvärvetenskap, 15,0 Hp

Interdisciplinary Practice

Ämnen

Hållbar utveckling

Utbildningens nivå

Avancerad nivå

Fördjupning


A1N

Betygsskala

5 / 4 / 3 / U
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Språk

Engelska

Förkunskapskrav

Examen på grundnivå om minst 180 hp



Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6 (Med en svensk kandidatexamen uppfylls kravet på engelska.).

Mål

Huvudmål

Efter avslutad kurs ska eleverna självständigt visa förståelse för och kunna använda lämpliga metoder i tvärvetenskapligt grupparbete med syfte att analysera och förbättra komplexa situationer inom området hållbar utveckling.

Delmål

Efter avslutad kurs förväntas studenterna erhållit sådan kunskap och förståelse att de kan

  • definiera och beskriva relevanta metoder lämpliga för tvärvetenskapliga frågeställningar - inklusive dess vetenskapliga och filosofiska sammanhang - relaterade till hållbar utveckling inom planering samt natur- och samhällsvetenskap

  • med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt, redogöra för relationer mellan världens nuvarande tillstånd, en hållbar förvaltning av naturligt och kulturellt påverkade ekosystem, samt planeringen av hållbara internationella och nationella stad-landsystem

  • beskriva hur metoder för tvärvetenskapliga frågeställningar används för att avgöra förvaltningsmetoder som kan tillämpas i olika rumsliga skalor inom strategisk fysisk planering på regional, kommunal och lokal nivå

  • beskriva hur metoder lämpliga för tvärvetenskapliga frågeställningar kan bidra till kommunikation mellan olika aktörer i samverkansprocesser omkring hållbar utveckling.

Studenterna ska också kunna visa sina förvärvade färdigheter till att

  • hitta och välja lämpliga metoder för tvärvetenskapliga sammanhang och kunskap om hållbar utveckling i allmänhet, och om hantering av naturresurser och hållbar samhällsutveckling i synnerhet

  • praktiskt använda metoder för tvärvetenskapliga kunskap för att förklara hållbar utveckling av globala biologisk-geologisk-kemiska processer, naturligt och kulturellt påverkade ekosystem samt internationella och nationella stad-landsystem

  • beskriva och tillämpa metodtriangulering inom t.ex. fallstudier, framtidsstudier eller riskbedömningar, som kombinerar fysiska mätningar med bl.a. intervjuer, enkäter, observationer, statistik och olika typer av skrivbordsstudier.

Studenterna ska kunna värdera och formulera problem i anslutning till

  • existerande teorier och analysmetoder lämpliga för tvärvetenskapliga frågeställningar, metodutveckling inom området och generellt kunna använda metoder och analysera data på ett kritiskt sätt

  • den faktiska förvaltningen av ekosystem påverkade av naturliga och kulturella processer samt internationella och nationella stad-landsystem, med hjälp av metoder för tvärvetenskapliga sammanhang.

Innehåll

Med hjälp av avancerad kunskap och metoder för tvärvetenskapliga sammanhang fokuserar kursen på att studera världens tillstånd, världens naturliga regioner, världens kulturellt påverkade ekosystem samt ekonomisk och organisatorisk förvaltning av internationella och nationella, stad-landsystem.

Metodologiskt inkluderar detta:

Vetenskapsfilosofiska utgångspunkter och tvärvetenskapliga definitioner av problem. Den historiska utvecklingen av tvärvetenskaplighet inom humanistiska, natur- och samhällsvetenskapliga ämnen. Kvalitetskriterier för tvärvetenskaplig forskning. Analysmetoder och design av experiment, intervju och undersökningsmetoder, lärande inom samverkansprocesser, systemtänkande och praktik, framtidsstudie- och fallstudiemetodik. Skillnader i inomvetenskaplig metodik mellan olika vetenskapliga områden. Skillnader mellan vetenskaplig kunskap och praktisk kunskap.

Under kursens gång får tvärvetenskapliga studentgrupper – med stöd av handledare - studera ett gemensamt överenskommet problem relaterat till hållbar utveckling.

Betygsformer

Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.

Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs

Godkänd examination, godkänt projektarbete och presentationer vid seminarier. Aktivt deltagande i seminarier.

  • Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
  • Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
  • Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
  • För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.

Övriga upplysningar

  • Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
  • Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.

Ytterligare information

En stark rekommendation är att vara godkänd på samtliga kurser på Mastersprogrammet i Hållbar utveckling innan du läser Interdisciplinary Practice kursen (IP).

Ansvarig institution/motsvarande

Institutionen för stad och land

Kompletterande uppgifter

Fastställd av: Programnämnden för utbildning inom naturresurser och jordbruk
Ersätter: MX0102, MX0139, MX0141, MX0153

Kursfakta

Kursen ges som en fristående kurs: Nej Kursen ges som en programkurs: Masterprogram i hållbar utveckling Masterprogrammet Hållbara livsmedelssystem Kursavgift: Studieavgift, endast för medborgare utanför EU, EES, och Schweiz: 27500 SEK Nivå: A1N
Ämne: Hållbar utveckling
Kurskod: HU0004 Anmälningskod: SLU-40098 Plats: Uppsala Distanskurs: Nej Undervisningsspråk: Engelska Ansvarig institution: Institutionen för stad och land Studietakt: 100%