Forest Ecosystem Ecology
Information från kursledaren
Hi all,
Welcome to the Forest Ecosystem Ecology course. The course starts on 1 November 2022 with an introduction in P-O Bäckströms sal at 09:00. So, we look forward to see you all there!
Also, for those of you who did yet self-register for the course, please do so by 1 November. Then, you will also be added to our CANVAS site (which is essential to get access to course information and materials).
Paul Kardol & Maria Myrstener - course leaders
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
BI1369-20132 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för BI1369
Läsåret 2023/2024
Forest Ecosystem Ecology (BI1369-20131)
2023-10-31 - 2024-01-14
Läsåret 2021/2022
Forest Ecosystem Ecology (BI1369-20021)
2021-11-02 - 2022-01-16
Läsåret 2020/2021
Forest Ecosystem Ecology (BI1369-20099)
2020-11-02 - 2021-01-17
Kursplan och övrig information
Kursplan
BI1369 Forest Ecosystem Ecology, 15,0 Hp
Forest Ecosystem EcologyÄmnen
Skogsvetenskap Biologi Biologi SkogsvetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Enda modul | 15,0 | 0101 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 120 hp på grundnivå inklusive- 60 hp skogsvetenskap eller
- 60 hp skogshushållning eller
- 60 hp biologi eller
- 60 hp markvetenskap eller
- 60 hp miljövetenskap eller
- 60 hp naturresursförvaltning eller
- 60 hp naturgeografi
samt
- engelska 6.
Mål
Det övergripande målet med den här kursen är att ge förståelse för grundläggande biotiska och abiotiska egenskaper och processer i skogliga ekosystem. Studenterna kommer att få fördjupade kunskaper om faktorer som kontrollerar skogsekosystems struktur, funktion och dynamik över olika rumsliga och tidsmässiga skalor. Både terrestra och akvatiska miljöer, samt samband och återkopplingar mellan dessa system kommer att tas upp. Vidare kommer kursen att ge en översikt över vanliga analytiska metoder som används för att studera mönster och processer i skogliga ekosystem, inklusive analys av ekologiska data och experimentell design. Denna kurs kommer också att träna studenterna i kritisk läsning av vetenskaplig litteratur och vetenskapligt skrivsätt.
Efter genomförd kurs ska studenterna kunna:
Sammanfatta hur klimat och andra abiotiska faktorer (t. ex. hydrologi, topografi, markegenskaper) påverkar dynamiken i skogsekosystem, inklusive grundämnens kretslopp, mark- och färskvattenprocesser och samhällen samt vegetationsdynamik.
Beskriva omsättningen av kol, näringsämnen och andra grundämnen i skogsekosystem och hur detta är kopplat till biotiska samhällen. Lista flera metoder samt hur data samlas för mätningar av dessa grundämnen i mark, vatten, vegetation och luft.
Förklara effekterna av trofiska interaktioner, konkurrens och andra biotiska drivkrafter på skoglig vegetation och ekosystemprocesser kopplade till dem.
Förtydliga och sammanfatta vilka faktorer som styr artmångfald och artsammansättning i skogslandskap och klargöra vilken roll biodiversitet har för ekosystems funktion, med fokus på boreala skogar och vatten.
Försvara och diskutera hur färskvattensystem är beroende av beskogade delar av landskapet och beskriva återkopplingar mellan terrestra och akvatiska miljöer.
Förklara och diskutera hur ett flertal faktorer kopplade till globala miljöförändringar påverkar skogliga ekosystem och de tjänster de förser oss med, inklusive omsättningen av kol, rent vatten och biodiversitet.
Designa experiment och provtagningsstrategier för att testa ekologiska frågeställningar, förstå och använda de vanligaste statistiska analysmetoderna för ekologiska data.
Kritiskt utvärdera och sammanfatta vetenskaplig litteratur och använda ett vetenskapligt arbetssätt för problemlösning genom att formulera och testa hypoteser.
Innehåll
Kursen tar ett brett grepp på ekosystem-funktion med primärt fokus på den boreala regionen. Vi behandlar grundläggande principer som är relevanta för alla skogliga ekosystem, och diskuterar exempel från tropiska och tempererade regioner. Vi kommer även att beröra skogliga vattenmiljöer och hur kopplingar mellan skogsmark och vatten påverkar ekosystemprocesser i skogen. Kursen kommer att ta upp och ge exempel från både naturlig och brukad skog.
Den första delen av kursen undersöker de abiotiska komponenterna i skogsekosystemet, kol, vatten och andra viktiga grundämnen (näringsämnen och mineraler). De mest centrala grundämnena och vattnets kretslopp kommer att presenteras samt de vetenskapliga metoder och tekniska applikationer som används för mätningar av dessa kretslopp kommer att diskuteras. Studenterna kommer att arbeta med flera övningar där de använder insamlade data och scenarion av global förändring för att förstå den människans inverkan på det boreala skogslandskapet. I den andra delen av kursen kommer vi att fokusera på hur de abiotiska komponenterna är länkade till de biotiska samhällena i marken, på land och i vatten. Studenterna kommer att lära sig om vad som driver dynamiken samt artsammansättningen och mångfalden i skogsekosystemen.
De två första delarna av kursen ges i form av föreläsningar, läsuppgifter, individuella uppgifter och gruppuppgifter med betoning på aktuella frågor inom ekologin. Den tredje delen av kursen tar upp metoder och arbetssätt för att studera och analysera skogliga ekosystem och ekologiska data. Denna del innehåller grupp-projekt där studenterna använder växthus, laboratorieexperiment och statistisk analys av data. Praktisk träning i vetenskapligt skrivande, litteraturdiskussion och muntlig presentation är också en viktig del av kursen. Obligatoriska moment är seminarier samt övningar.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Aktivt deltagande i obligatoriska seminarier och övningar samt godkända muntliga och skriftliga redovisningar.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen ingår i Mastersprogrammet Forest Ecology and Sustainable Management. I kursen ingår en (icke-obligatorisk) exkursion som genomförs under tidig höst i samband med kursen Skogshistoria.SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper och
färdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika
miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens
upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se
SLUs hemsida, www.slu.se
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för skogens ekologi och skötsel
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Literature list_Forest Ecosystem Ecology (BI1369) 2022-2023
**Course book: **
Principles of Terrestrial Ecosystem Ecology (2011). Chapin F.S. III, P.A. Matson, and P.M. Vitousek. Springer Science + Business Media, LLC, New York.
Modules – reading list:
Introduction to forest ecosystem ecology
• Course book chapter 1
Carbon
• Course book: chapters 5-7
• Additional papers:
Koch et al 2004 The limits of tree height, Nature, 428:851-854.
Bonan, G. B., 2008 Forests and climate change: Forcings, Feedbacks, and the Climate Benefits of Forests, Science 320:1444-1449.
Wei et al., 2014 3-PG simulations of young ponderosa pine plantations under varied management intensity: Why do they grow so differently? Forest Ecology and Management, 313:69-81.
Janssens et al., 2001, 7, 269-278 Productivity overshadows temperature in determining soil and ecosystem respiration across European forests, Global Change Biology, 7:269-278.
Berg, B., 2018, Decomposing litter; limit values; humus accumulation, locally and regionally, Applied Soil Ecology, pp 494-508
Water
• Course book chapters 4, 5 (p.129-133), 7 (p. 217-223), 9 (p. 263-266)
• Additional papers:
Ellison D. et al. 2017. Trees, forests and water: Cool insights for a hot world. Global Environmental Change 43: 51-61
Evaristo J. et al. 2015. Global separation of plant transpiration from groundwater and streamflow. Nature 525: 91-94
Allen G.H. and Pavelsky T. M. 2018. Global extent of rivers and streams. Science 361: 585-588.
Hoset et al. 2019. Enhancement of primary production during drought in a temperate
watershed is greater in larger rivers than headwater streams. Limnol. Oceanogr. 64
Cycling of nutrients, hydrogen ions and element biogeochemistry
• Course book chapter 9 (197-220)
• Additional papers:
Van Breemen et al., 1983. Acidification and alkalinization of soils. Plant and soil 75:283-308.
A.J.B. Zehnder and B.H. Svensson, 1986, Life without oxygen: what can and what cannot? Experimentia 42: 1197-1205
Microbes, soil fauna, and soil food webs
• Course book chapters: 7, 8, 9
• Additional papers:
Crowther et al. (2019). The global soil community and its influence on biogeochemistry. Science 365, DOI: 10.1126/science.aav0550
Bennett et al (2017). Plant-soil feedbacks and mycorrhizal type influence temperate forest population dynamics. Science 355: 181-184.
Thakur & Geisen (2019). Trophic Regulations of the Soil Microbiome. Trends in Microbiology 27: 771-780.
Potapov (2021). Multifunctionality of belowground food webs: 1 resource, size and spatial energy channels. bioRxiv preprint doi: https://doi.org/10.1101/2021.06.06.447267.
The role of biodiversity in ecosystem functioning
• Course book chapters: 8, 10, 11, 13
• Additional papers:
Richardson, J. S., & Sato, T. (2015). Resource subsidy flows across freshwater-terrestrial boundaries and influence on processes linking adjacent ecosystems. Ecohydrology, 415(April 2014), 406–415. https://doi.org/10.1002/eco.1488
Wardle et al. (2004). Ecological linkages between aboveground and belowground biota. Science 304: 1629-1633.
Boonstra et al. 2016. Why do the boreal forest ecosystems of northwestern Europe differ from those of Western North America? Bioscience 66: 722-734.
Hooper et al. 2005. Effects of biodiversity on ecosystem functioning: A consensus of current knowledge. Ecological monographs 75: 3-35.
***Global perspectives of forest ecosystems ***
• Course book chapters 14
• Additional papers:
Gamfeldt, L., Snäll, T., Bagchi, R., Jonsson, M., Gustafsson, L., Kjellander, P., et al. (2013). Higher levels of multiple ecosystem services are found in forests with more tree species. Nature Communications, 4.
Nilsson, C., Polvi, L. E., Gardeström, J., Hasselquist, E. M., Lind, L., & Sarneel, J. M. (2015). Riparian and in-stream restoration of boreal streams and rivers: success or failure? Ecohydrology, 8, 753–764. https://doi.org/10.1002/eco.1480
Gauthier et al. (2015). Boreal forest health and global change. 349: 819-822.
Ceccherini et al. (2020). Abrupt increase in harvested forest area over Europe after 2015. Nature 583, pages72–77. https://doi.org/10.1038/s41586-020-2438-y