Ädellövskog - historia, ekologi och skötsel
Hur har våra lövskogar i norra och centrala Europa utvecklats – och hur kan vi förvalta dem på ett hållbart sätt i framtiden? Den här kursen ger en bred och fördjupad förståelse för tempererade lövskogsekosystem, med fokus på skogshistoria, ekologi, biologisk mångfald och moderna skötselstrategier.
Du studerar dynamiken i lövskogar, som störningar, succession och påverkan från både människa och klimat. Kursen behandlar även skogsbrukets roll för bevarandet av biologisk mångfald, restaurering av livsmiljöer och omställning från gran- till lövskog. Genom föreläsningar, exkursioner och praktiska uppgifter får du analysera aktuella frågor kring skogsskötsel, klimatförändringar och samhällspåverkan.
Kursen passar dig som vill förstå de komplexa samband som formar våra lövskogar – i dåtid, nutid och framtid.
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
SV0062-40161 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Kursplan och övrig information
Kursplan
SV0062 Ädellövskog - historia, ekologi och skötsel, 15,0 Hp
Broadleaves - History, Ecology and ManagementÄmnen
Skogsbruksvetenskap BiologiUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0010 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande120 hp
60 hp inom något av följande ämnen/huvudområden
- skogsbruksvetenskap
- skogsvetenskap
- skogshushållning
- biologi
- miljövetenskap
- naturresursförvaltning
Engelska 6.
Mål
Kursens övergripande mål är att förmedla en god överblick över nordeuropeiska ädellövskogars historia, ekologi, biologiska mångfald, och hållbara förvaltning och restaurering.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva de dynamiska processer som påverkar ädellövskogar, inklusive naturliga och antropogena störningar, naturlig skogsutveckling samt postglacial vegetationshistoria
- beskriva de viktigaste nordeuropeiska ädellövskogstyperna med avseende på sammansättning, struktur och viktiga omvärldsvariabler
- identifiera och diskutera problem och lösningar när det gäller bevarande av biologisk mångfald och hållbar förvaltning i ädellövskogar
- förklara principerna för dåtida och nutida hållbara skogsskötselsystem i både ädellövskog och andra lövskogar
- förklara principerna för skoglig restaurering i både produktions- och naturvårdsskogar
- sammanfatta, kritiskt granska samt muntligt och skriftligt presentera vetenskapliga studier om ekologi och dynamik av ädellövskog
- kritiskt och systematiskt analysera och diskutera komplexa skogliga frågeställningar
- skriva reflekterande över sitt eget lärande.
Innehåll
På kursen studeras ekologin av nordeuropeiska ädellövskogar med fokus på skogshistoria, beståndsdynamik och vegetationsekologi. Studieregionen omfattar södra Sverige, Danmark, Baltikum, norra Tyskland och norra Polen.
Kursen behandlar ädellövskogens flora och fauna, skogsbrukets effekter på biologisk mångfald och aktuella naturvårdsstrategier. Olika skötselalternativ jämförs baserat på historiska referensmodeller, inklusive effekter av stora däggdjursarters utdöende efter den senaste istiden. Vidare studeras aktuella hot mot ädellövskogens funktion och mångfald med fokus på invasiva trädsjukdomar och effekter av viltbete.
Kursen tar upp olika aspekter av dåtida och nutida hållbar virkesproduktion i lövskog, inklusive skötsel av snabbväxande lövträd. Traditionella skötselsystem, såsom skärmskogsbruk i bokskog, jämförs med metoder för stam- eller gruppvis skötsel. Under en längre studieresa och olika fältexkursioner studeras reservatsskötsel och skoglig restaurering. Aktuella skötsel- och restaureringskoncept utvärderas, särskilt olika anpassningar till pågående klimatförändringar samt olika sätt att omföra granskog till lövskog.
Som en röd tråd genom kursen löper en kontinuerlig diskussion om de utmaningar som en hållbar förvaltning av lövskogarna möter idag med tanke på pågående klimat- och samhällsförändringar.
Kursen är indelad i olika avsnitt där varje del normalt består av i) inledande föreläsningar, ii) en individuell uppgift eller gruppuppgift, iii) exkursioner och iv) seminarier eller övningar där uppgifterna diskuteras eller presenteras.
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom:
Föreläsningar, litteraturstudier, övningar, övningsuppgifter, (inlämnings)uppgifter, laborationer, projektarbete, seminarier, studiebesök, studieresor, fältövningar, exkursioner, färdighetstränande moment, redovisningar
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser: Informationskompetens, kritiskt tänkande och reflektion, problemlösning, vetenskapliga metoder, teknikanvändning, muntlig och skriftlig kommunikation, samarbete.
Följande moment är obligatoriska:
Studieresan, exkursioner, individuella och gruppuppgifter samt seminarier och övningar.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkända skriftliga tentamina.
Godkända övningsuppgifter.
Fullgjorda obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen innehåller en studieresa till Bialowieza skogen i Polen. Resan till och från Warszawa bekostas av studenten medan övriga kostnader täcks av institutionen: bussresa ToR Bialowieza, 4 hotellnätter och alla måltider.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för sydsvensk skogsvetenskap
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Broadleaves - history, ecology and management
Course literature - Spring 2025 - SV0062
Forest history, forest dynamics and biodiversity (module 1)
- Bond 2005. Large parts of the world are brown or black: a different view on the ‘Green World’ hypothesis. Journal of Vegetation Science 16: 261–266.
- Brunet et al. 2010. Biodiversity in European beech forests – a review with recommendations for sustainable forest management. Ecological Bulletins 53: 77-94.
- Bütler et al. 2020: Field guide to tree-related microhabitats. Descriptions and size limits for their inventory. Birmensdorf, Swiss Federal Institute for Forest, Snow and Landscape Research WSL. 59 p.
- Kirby and Watkins (Eds.). 2015. Europe’s changing woods and forests: from wildwood to managed landscapes. CAB International. 393 pp. Chapters 1-4.
- Larrieu et al. 2018. Tree related microhabitats in temperate and Mediterranean European forests: A hierarchical typology for inventory standardization. Ecological Indicators 84: 194-207.
- Larsen et al. 2005. Ecology of tree species and species selection. In: Naturnaer skovdrift (edited by Larsen, J.B.)
- Mölder et al. 2019. Integrative management to sustain biodiversity and ecological continuity in Central European temperate oak (Quercus robur, Q. petraea) forests: An overview. Forest Ecology and Management 437: 324–339
Ungulate ecology (module 2)
- Bergqvist et al. 2018. Forage availability and moose winter browsing in forest landscapes. Forest Ecology and Management 419: 170-178.
- Faison et al. 2016. Ungulate browsers promote herbaceous layer diversity in logged temperate forests. Ecology and Evolution 6: 4591-4602.
- Kolstad et al. 2018. Pervasive moose browsing in boreal forests alters successional trajectories by severely suppressing keystone species. Ecosphere 9: e02458.
- Felton et al. 2020. Varied diets, including broadleaved forage, are important for a large herbivore species inhabiting highly modified landscapes. Scientific Reports 10: 1-13.
Forest health (module 3)
- Allen et al. 2010. A global overview of drought and heat-induced tree mortality reveals emerging climate change risks for forests. Forest Ecology and Management 259: 660-684.
- Boyd et al. 2013. The consequence of tree pests and diseases for ecosystem services. Science
342: 1235773. - Fernandex-Conradi et al. 2021. Combining phytochemicals and multitrophic interactions to
control forest insect pests. ScienceDirect 44: 101–106 - Prospero and Cleary. 2017. Effects of host variability on the spread of invasive forest diseases.
Forests 8: 80. - Roberts et al. 2020. The effect of forest management options on forest resilience to pathogens.
Frontiers in Forests and Global Change 3: 7. - Trumbore et al. 2015. Forest health and global change. Science 349, 814-818.
Bialowieza forest (module 4)
- Churski et al. 2017. Brown world forests: increased ungulate browsing keeps temperate trees in
recruitment bottlenecks in resource hotspots. New Phytologist 214: 158-168. - Hofman-Kaminska et al. 2019. Adapt or die—Response of large herbivores to environmental
changes in Europe during the Holocene. Global Change Biology 25: 2915–2930. - Kuijper et al. 2013. Landscape of fear in Europe: wolves affect spatial patterns of ungulate
browsing in Bialowieza Primeval Forest, Poland. Ecography 36: 1263-1275. - Nowacki and Abrams. 2008. The Demise of Fire and “Mesophication” of Forests in the Eastern
United States. BioScience 58: 123-138. - Mikusiński et al. 2018. Is the impact of loggings in the last primeval lowland forest in Europe
underestimated? The conservation issues of Białowieża Forest. Biological Conservation 227:
266-274. - Spînu et al. 2020. Mesophication in temperate Europe. A dendrochronological reconstruction
of tree succession and fires in a mixed deciduous stand in Bialowieza forest. Ecology and
Evolution 10, 1029-1041.
Forest management and restoration (module 5)
- Cernansky 2018. How to rebuild a forest. Nature 560: 542-544.
- Gamfeldt et al. 2013. Higher levels of multiple ecosystem services are found in forests with more
tree species. Nature Communications 4: 1340. - Kelty 2006. The role of species mixtures in plantation forestry. Forest Ecology and Management
233: 195-204. - Kirby and Watkins (Eds.). 2015. Europe’s changing woods and forests: from wildwood to
managed landscapes. CAB International. 393 pp. Chapters 5-8. - Löf et al. 2016. Management of oak forests: striking a balance between timber production,
biodiversity and cultural services. International Journal of Biodiversity Science, Ecosystem
Services and Management 12: 59-73. - Popkin 2021. Forest fight. Science 374: 1184-1189.
- Stanturf et al. 2014. Contemporary forest restoration: a review emphasizing function. Forest
Ecology and Management 331: 292-323. - Vollmuth 2022. The changing perception of coppice with standards in German forestry literature
up to the present day – From a universal solution to a defamed and overcome evil – and back?
Trees, Forests and People 10: 100338.
Fast-growing broadleaves (module 6)
- Böhlenius and Övergaard 2015. Growth response of hybrid poplars to different types and levels
of vegetation control. Scandinavian Journal of Forest Research 30: 516-525. - Böhlenius and Övergaard 2015. Exploration of optimal agricultural practices and seedling types
for establishing poplar plantations. Forests 6: 2785-2798. - Böhlenius and Övergaard 2016. Impact of seedling type on early growth of poplar plantations on
forest and agricultural land. Scandinavian Journal of Forest Research 31: 733-741. - Böhlenius et al. 2016. Growth response of hybrid aspen (Populus × wettsteinii) and populus
trichocarpa to different ph levels and nutrient availabilities. Canadian Journal of Forest Research
46: 1367-1374. - Böhlenius et al. 2018. Differences in Al sensitivity affect establishment of Populus genotypes on
acidic forest land. PLOS ONE 13: e0204461. - Jobling (Ed.) 1990. Poplars for Wood Production and Amenity: The forest commition, Forest
Research station, Alice Holt Lodge, UK. - Stanturf et al. 2014. Chapter 5, p 200-257. In Poplars and Willows, Trees for Society and the
Environment. Isebrands and Richardson (Eds.), CABI, Oxfordshire, UK. - Tullus et al. 2012. Short-rotation forestry with hybrid aspen (Populus tremula L.×P. tremuloides
Michx.) in Northern Europe. Scandinavian Journal of Forest Research 27: 10-29. - McCarthy and Rytter 2015. Productivity and thinning effects in hybrid aspen root sucker stands.
Forest Ecology and Management 354: 215-223.