Praktiskt skogsbruk
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för SV0006
Läsåret 2022/2023
Praktiskt skogsbruk (SV0006-40069)
2023-03-22 - 2023-06-04
Läsåret 2021/2022
Praktiskt skogsbruk (SV0006-40155)
2022-03-24 - 2022-06-05
Kursplan och övrig information
Kursplan
SV0006 Praktiskt skogsbruk, 7,5 Hp
Introduction to forestry practicesÄmnen
SkogsbruksvetenskapUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Skogsteknologi | 3,5 | 0102 |
Skogsskötsel | 4,0 | 0103 |
Fördjupning
Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskravGrundnivå (G1F)Betygsskala
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 15 hp inom något av följande områden- skogsvetenskap
- skogsbruksvetenskap
- skogshushållning
- biologi
- skogs- och träteknik
- markvetenskap
- landskapsarkitektur
- miljövetenskap
- trädgårdsvetenskap
- lantbruksvetenskap.
Mål
Kursen syftar till att ge teoretiska och praktiska grundkunskaper om dagens skogsbruk i framförallt Sverige. Målsättningen är ge studenterna kunskaper för att kunna förstå a) ett bestånds skötselmässiga historik, b) vilka skötselalternativ som är möjliga för beståndet, c) hur alternativen kan genomföras, och d) vilka framtida beståndsegenskaper alternativen kommer att leda till.Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva olika skogsskötselsystem, samt redovisa skillnaderna mellan systemen och redovisa vilka skötselåtgärder som ingår i respektive system
- redogöra för hur och när under ett bestånds omloppstid som olika skötselåtgärder används i dagens skogsbruk
- beskriva hur skogens dynamik och struktur påverkas av samspelet mellan naturgivna förutsättningar och olika skötselåtgärder
- göra en bedömning av beståndshistorik och föreslå möjliga framtida åtgärder baserat på fältobservationer
- diskutera hur skogsskötseln påverkar skogens virkesproduktion och utbud av andra produkter och tjänster
- redogöra för de fysiska och ekonomiska ramar som begränsar hur skötselåtgärder utförs
- beskriva de vanligaste arbetssätt och maskinsystem som används för att utföra skötselåtgärder
- redogöra för de kriterier som påverkar val av maskinsystem vid utförandet av skötselåtgärder
- beskriva grupprocesser vid samarbeten och sin egen roll i dessa
- redogöra för härskartekniker, motstrategier och verktyg för att förändra maktstrukturer
- muntligt presentera kursrelaterat innehåll inför grupp.
Innehåll
Kursen fokuserar på hur de naturgivna förutsättningarna och skötselåtgärder påverkar skogens utveckling på lång sikt. Kursen syftar till att ge grundkunskaper i att bedöma ett skogsbestånds skötselhistorik, och hur framtida åtgärder väljs och praktiskt genomförs. Kursen belyser vilka ekonomiska, miljömässiga samt sociala konsekvenser olika åtgärder får, samt samhällets förväntningar och restriktioner. Fokus ligger på åtgärder och effekter i enskilda skogsbestånd, men dessa diskuteras också i en mer övergripande kontext av hållbarhet och hållbart nyttjande av skog i Sverige och internationellt. Kursen behandlar även arbetsorganisation och jämställdhetsfrågor, i form av härskartekniker, motstrategier och verktyg för att förändra maktstrukturer. Generella kompetenser i form av förmåga att arbeta i grupp samt att presentera för grupp tränas i kursen.Genom fältövningar tränas förmågan att bedöma beståndshistorik och att planera för framtida åtgärder. Undervisningen bedrivs genom föreläsningar, seminarier, obligatoriska fältövningar och exkursioner. Kursen omfattar ämnesområdena skogsskötsel och skogsteknologi som varvas och integreras i kursen.
Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkända muntliga och skriftliga examinationer samt fullgjorda obligatoriska moment. • Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.• Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
• Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
• För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
- Om studenten inte blivit godkänd på ett prov har examinatorn rätt att ge en kompletteringsuppgift – om det finns skäl för det och om det är möjligt.
- Om studenten har ett beslut från SLU om särskilt pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan ändras, eller om kursen läggs ner, ska SLU besluta om övergångsregler för examination av studenter som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningens regelsamling.
Övriga upplysningar
• Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.• Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen går i halvfart men vissa moment förutsätter heltidsstudier på dagtid i Umeå med omnejd.Kursen samordnas och ges parallellt med halvfartskursen BI1382 Skoglig ekologi och botanik, 7,5 hp.
Kursplanen är uppdaterad i enlighet med Utbildningsnämndens beslut 2021-02-11 (§§ 9-10) om huvudområdet Skogsbruksvetenskap och om examenskrav (SLU.sfak.2021.3.1.1-22). Den ersätter därmed SG0265, fastställd av Programnämnden för utbildning inom skog (PN-S) 2020-11-11 (SLU.sfak.2020.3.1.1-447), pga ändrat huvudområde.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för skogens biomaterial och teknologi
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Skogsskötsel
Kurslitteratur
Albrektson, A., Elfving, B., Lundqvist, L. & Valinger, E. 2012. Skogsskötselns grunder och samband. Skogsskötselserien nr 1. Skogsstyrelsen, Jönköping. *Denna förväntas ni redan kunna från kursen Skog – nyttjande och värden (SV0007). Särskilt kapitlet Bonitet (s 36-47) är viktigt i denna kurs. *https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-1-skogsskotselns-grunder-och-samband.pdf
Pettersson, N., Fahlvik, N. & Karlsson, A. 2012. Röjning. Skogsskötselserien nr 6. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sid 5-43 rör specifikt skötsel. *Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt teknologi. *https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-6-rojning.pdf
Agestam, E. 2015. Gallring. Skogsskötselserien nr 7. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sid. 5-47, 65-70 rör specifikt skötsel. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt teknologi. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-7-gallring.pdf
Lundqvist, L., Lindroos, O., Fries, C. & Hallsby, G. (2014). Slutavverkning. Skogsskötselserien nr 20. Sid 4-26 rör specifikt skötsel. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt teknologi. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-20-slutavverkning.pdf
Hallsby, G. 2007. Nya Tiders Skog. LRF Skogsägarna. Avsnitten Markbehandling, Naturlig föryngring* *och Skogsodling, s 118-149. Finns som pdf-fil via Canvas
Lundqvist, L., Eliasson, L. & Cedergren, J. (2014) **Blädningsbruk. **Skogsskötselserien nr 11. Sid 4-15, 36-40, 49-53 rör specifikt skötsel. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt teknologi. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-11-bladningsbruk.pdf
Litterära ”arbetsredskap”
Gallringsmallar, finns som pdf-fil via Canvas.
Bonitering av skogsmark - anvisningar, diagram och tabeller. (2021) Skogsstyrelsen. 112 sidor. https://shop.skogsstyrelsen.se/sv/nyheter/bonitering-av-skogsmark-anvisningar-diagram-och-tabeller.html* Köp denna nya version! Ni har nytta av den även längre fram.*
Hägglund, B. & Lundmark, J.-E. 1985. Fälthäfte i Bonitering för Västerbottens Län. Skogsstyrelsen, Jönköping. 43 sid. (Komplement till ”Bonitering av skogsmark”). https://shopcdn.textalk.se/shop/9098/art28/8243228-82062c-Bonitering_AC.pdf
I kursbiblioteket finns äldre boniteringslitteratur från Skogsstyrelsen som nu har ersatts av Bonitering av skogsmark och boken Skogsmarksfloran. Den är skriven av Hägglund, B. & Lundmark, J.-E. år 1987,* heter Handledning i bonitering med Skogshögskolans boniteringssystem och består av tre delar. Del 1 & 2 motsvaras av Bonitering av skogsmark och del 3 av Skogsmarksflora. Den äldre versionen fungerar lika bra om ni råkar ha tillgång till den.
*
Skogsteknologi
Kurslitteratur
Lindroos, O., Ersson, B.T., & Nordfjell, T. 2019. Liten skogsteknisk ordlista, formelsamling och drivningstexter. 17 sid. Utdelas som pdf-fil via Canvas.
Myhrman, D., Berg, S., Granlund, P. & Karlsson, L. 1981, 1993 eller 2000. Terrängmaskinen Del 1. Skogforsk, Uppsala. Ur upplagan från 1993 utdelas sid 420-473 som pdf-fil via Canvas. Sid 420-426 och 450-473 är kurslitteratur. Sid 437-449 kan vara bra för de som känner sig osäker på jordarter och markfuktighet, medan sid 427-436 är fördjupning om markgrepp.
Pettersson, N., Fahlvik, N. & Karlsson, A. 2012. Röjning. Skogsskötselserien nr 6. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sid 44-48, 64-70. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt skötsel. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-6-rojning.pdf
Egnell, G. 2013. Skogsbränsle. Skogsskötselserien nr 17. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sid 4-8 och 23-29 (fram till Kostnader för skogsbränsleskörd). https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-17-skogsbransle.pdf
Agestam, E. 2015. Gallring. Skogsskötselserien nr 7. Skogsstyrelsen, Jönköping. Sid 48-54. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt skötsel. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-7-gallring.pdf
Lundqvist, L., Lindroos, O., Fries, C. & Hallsby, G. (2014). Slutavverkning. Skogsskötselserien nr 20. Sid 27-58. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt skötsel. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-20-slutavverkning.pdf
Lundqvist, L., Eliasson, L. & Cedergren, J. (2014) **Blädningsbruk. **Skogsskötselserien nr 11. Sid 16-21 rör specifikt teknologi. Andra delar ingår också i kursen, men rör då specifikt skötsel. https://www.skogsstyrelsen.se/globalassets/mer-om-skog/skogsskotselserien/skogsskotsel-serien-11-bladningsbruk.pdf
Jonasson, D., Amnéus, D., Flock, U., Rosell Steuer, P och Testad, G. Bekräftartekniker och motstrategier - sätt att bemöta maktstrukturer och förändra sociala klimat. 9 sid. Utdelas som pdf-fil via Canvas.
Andersson, E. (red) 2019. Den öppna skogen - kön, genus och jämställdhet i skogssektorn. Sid. 183-194 (Johansson, M. (2019): #Slutavverkat - sexuella trakasserier i skogssektorn). www.slu.se/den-oppna-skogen
Litterärt ”arbetsredskap”
Berg, S. 1995. Terrängtypschema för skogsarbete. Skogforsk, Uppsala. 32 sid. http://www.skogforsk.se/kunskap/kunskapsbanken/1995/terrangtypschema/
Fördjupningslitteratur
Andersson, S. 2004. Skogsteknik förr och nu. Skogshistoriska sällskapets årstidsskrift 2004. Sid 102-116. Utdelas som pdf-fil via Canvas.
Ager B. 2014. Skogsarbetets humanisering och rationalisering från 1900 och framåt. Luleå tekniska universitet. http://ltu.diva-portal.org/smash/get/diva2:991290/FULLTEXT01.pdf