Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2025-03-17 och 2025-04-07
Andra kursvärderingar för SG0159
Läsåret 2023/2024
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30216)
2024-01-15 - 2024-03-19
Läsåret 2022/2023
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30168)
2023-01-16 - 2023-03-21
Läsåret 2022/2023
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30169)
2023-01-16 - 2023-03-21
Läsåret 2022/2023
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30170)
2023-01-16 - 2023-03-21
Läsåret 2021/2022
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30070)
2022-01-17 - 2022-03-23
Läsåret 2021/2022
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30071)
2022-01-17 - 2022-03-23
Läsåret 2021/2022
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30072)
2022-01-17 - 2022-03-23
Läsåret 2020/2021
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30020)
2021-01-18 - 2021-03-23
Läsåret 2020/2021
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30021)
2021-01-18 - 2021-03-23
Läsåret 2020/2021
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30022)
2021-01-18 - 2021-03-23
Läsåret 2019/2020
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30018)
2020-01-20 - 2020-03-24
Läsåret 2019/2020
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30019)
2020-01-20 - 2020-03-24
Läsåret 2019/2020
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30020)
2020-01-20 - 2020-03-24
Läsåret 2018/2019
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30079)
2019-01-21 - 2019-03-25
Läsåret 2018/2019
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30080)
2019-01-21 - 2019-03-25
Läsåret 2018/2019
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30081)
2019-01-21 - 2019-03-25
Läsåret 2017/2018
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30121)
2018-01-15 - 2018-03-25
Läsåret 2016/2017
Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv (SG0159-30152)
2017-01-16 - 2017-03-26
Kursplan och övrig information
Kursplan
SG0159 Skogsbruket ur organisationsteoretiskt perspektiv, 15,0 Hp
The forestry from organizational theory related perspectiveÄmnen
Skogsvetenskap SkogsvetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| utvärdering grupparbete | 5,0 | 0202 |
| tentamen | 9,0 | 0203 |
| grupprapporter | 1,0 | 0204 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 120 hp på grundnivå varav- 60 hp skogsvetenskap
samt
- Svenska motsvarande kravet för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå.
Mål
I kursen ska studenterna analysera vad olika skogliga organisationer verksamma inom skogssektorn vill uppnå och hur dem har organiserat sig för att realisera detta. Genom att jämföra organisationernas mål och arbetsformer med hjälp av organisationsteorier ska studenterna dels lära sig hur arbetsfördelning och arbetsutformning påverkas av olika villkor, dels hur verksamheten kan ledas, struktureras, samt utvecklas.
Efter avslutad kurs skall studenten kunna:
Förklara organisationsidéer, beskriva olika grundläggande organisationsformer och diskutera hur idéerna som finns inom skogssektorn präglar val av organisationsform och arbetsprocesser.
Analysera och kritisk granska hur skogssektorns organisationer har förverkligat sina mål i strategier och styrningsform.
Analysera, problematisera och kritisk granska hur val av organisationsformer inom skogssektorn påverkar medarbetarskap (samarbete i grupp/arbetsklimat)
Diskutera skogssektorns ledarskap och val av motivationsmetoder ur teoretiskt perspektiv.
Innehåll
Kursen behandlar grundläggande organisationsteorier som studenter använder för att studera skogsnäringens organisationer. Kursen börjar med en diskussion om varför organisationer finns ur flera olika synsätt, samt olika sätt att organisera verksamheten. Studenter kommer därefter att granska skogssektorns val av organisationsformer utifrån dess effektivitet, hur kvalitén på organisationens produkter och tjänster påverkas, och behovet av kompetens och utveckling. Samarbete på en arbetsplats granskas i relation till val av organisationsstruktur, ledarskapsform och motivationsmetoder. Behovet av kommunikation i arbete ska diskuteras och studenter kommer att öva sig i grunderna för förhandlingsteknik. Olika strategiska perspektiv samt styrning av en organisation kommer att diskuteras samt olika sätt att genomföra en organisationsförändring.
Studenter jobbar i grupp mot en organisation som blir deras observationsenhet. Varje grupp har en kontaktperson vid organisationen som kan svara på studenternas frågor i relation till de olika kursmoment. Varje gruppmedlem presenterar i tvärgrupper analysresultaten för sin organisation och tvärgrupper diskuterar vad som överensstämmer eller skiljer sig mellan organisationer och varför. Deltagande i tvärgruppsdiskussioner och seminarier är därför obligatorisk. I slutet av kursen träffar studenter representanter från sin organisation för att fördjupa sig i olika organisationsaspekter som studenterna vill diskutera vidare.
Ledarrollen i studenternas grupparbete ska ambulera så att alla studenter ska prova på att leda gruppens arbete och utvärdera denna roll.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Examinationsformer som används i kursen är formulering av frågor till organisationsledning för olika kursmoment samt en skriftlig hemtentamen. Frågorna ska vara förankrad i organisationsteori och formuleringen ska visa hur väl studenten uppfyller lärande mål.
För godkänd kurs ska studenten presentera godkända frågor, godkänd skriftlig hemtentamen, godkända övningsuppgifter samt godkänt deltagande i obligatoriska gruppdiskussioner.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
SLU är miljöcertifierat enligt ISO 14001. Många av våra kurser behandlar kunskaper ochfärdigheter som bidrar positivt till miljön. För att stärka detta ytterligare har vi specifika
miljömål för utbildningen. Studenterna är välkomna att ge förslag på åtgärder i kursens
upplägg och genomförande som leder till förbättringar för miljön. För mer information se
SLUs hemsida, www.slu.se
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för skoglig resurshushållning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Bruzelius LH & Skärvad P-H. Integrerad organisationslära. Studentlitteratur, Lund
De Colle S, Henriques A, Sarasvathy S. 2014. The paradox of corporate social responsibility standards. Journal of Business Ethics 125:177-191.
Boxenbaum E, Jonsson S. 2008. Isomorphism, diffusion and decoupling. In: Greenwood R, Oliver C, Sahlin K, Suddaby R (eds). The Sage handbook of organizational institutionalism. Sage Publications. Newbury Park, California, USA.
Bloisi W, Cook CW & Hunsaker P. Management & Organisational Behaviour. McGaw Hill Education, Maidenhead. Kapitel 6.
Seibold DR, Kang P, Gailiard BM, Jahn J. 2009. Communication that damages teamwork. In: destructive organizational communication. Processes, consequences & constructive ways of organizing. Ludgen-Sandvik P & Daveport Sypher B. (eds). Taylor & Francis, New York.
Mlekov K & Widell G. Hur möter vi mångfalden på arbetsplatsen? Studentlitteratur, Lund. Kapitel 2
Larasatie P, Barnett T, Hansen E. 2020. Leading with the heart and/or the head? Experiences of women student leaders in top world forestry universities. Scandinavian Journal of Forest Research, 35(8):588-599.
Jakobssen DI & Thorsvik J. 2008. Hur moderna organisationer fungerar. Studentlitteratur, Lund. Kapitel 5.
Jensen M. 2015. Interpersonell kommunikation. Studentlitteratur, Lund. Kapitel 14.
Olve, N-G., Roy J., Wetter, M. 1997. Balanced Scorecard i svensk praktik. Liber Ekonomi, Malmö. ISBN 9147043024, Kapitel 3, s 41-79.
Ljungberg, A., Larsson, E. 2001. Processbaserad verksamhetsutveckling. Studentlitteratur, Lund. ISBN 9144012705, Kapitel 5, s 123 – 183.
Granberg, O, Ohlsson, J. 2009. Från lärandets loopar till lärande organisation. Studentlitteratur, Lund ISBN 9789144042411, Kapitel 4+5, s 49 – 105.
Alavi, M., Leidner, D.E. 2001. Knowledge management and knowledge management systems: conceptual foundations and research issues. MIS Quarterley, 25(1):107-136.
Jacobsen, D.I. 2005. Organisationsförändringar och förändringsledarskap. Studentlitteratur, Lund. Kapitel 7.
Henningson L & Skagerlind H. 2013. Strategival vid organisationsförändringar – En fallstudie av Swedbanks förändringsresa. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling. Examensarbete i företagsekonomi. Kapitel 5.