Introduktionskurs till miljökommunikation - Att förstå och hantera miljöutmaningar ur ett kommunikationsperspektiv
Environmental communication is an integral part of environmental management and sustainability transformations. Processes and outcomes of communication play a central role in understanding and addressing environmental challenges such as climate change, unsustainable lifestyles and exploitation of natural resources, and in shaping human-nature relationships. Through lectures, workshops, literature studies and group work, this course offers an introduction to social scientific perspectives for understanding environmental communication as it occurs in everyday life, including casual conversations, environmental campaigns and policies, as well as in multi-stakeholder decision-making. The course brings forward the importance of understanding environmental communication as both instrumental and constitutive. This broadens the traditional understanding of communication as the transmission of expert knowledge and information, and emphasizes the role that communication plays in creating and transforming the knowledge, values, norms and practices that shape today’s sustainability and environmental issues. The course includes practical components designed to deepen students´ understanding of theoretical perspectives and to develop practical skills, usually through interactive workshops and group work. These components involve producing environmental communication artefacts and facilitating dialogue processes between different perspectives.
The course has several mandatory activities that require in person attendance (see Information from course leader and Schedule)
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för MX0168
Läsåret 2025/2026
2025-09-01 - 2025-11-02
Kursplan och övrig information
Kursplan
MX0168 Introduktionskurs till miljökommunikation - Att förstå och hantera miljöutmaningar ur ett kommunikationsperspektiv, 15,0 Hp
Introduction to environmental communication - Understanding and addressing environmental challenges from a communication perspectiveÄmnen
MiljövetenskapUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Halvtidstentamen | 5,0 | 0001 |
| Sluttentamen | 10,0 | 0002 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande Engelska 6 från gymnasieskolan.Motsvarande 180 hp varav 90 hp i något ämne inom naturvetenskap, teknik eller samhällsvetenskap.
Mål
Kursen syftar till att introducera studenter i miljökommunikation som ett interdisciplinärt forskningsområde och en praktik som är central för att förstå och bemöta nuvarande miljöutmaningar. Genom att använda en kombination av relevanta teoretiska perspektiv från samhällsvetenskap och humaniora utvecklar studenten en förståelse för miljökommunikation som ett ömsesidigt meningsskapande. Detta innefattar att gå utöver en förståelse för kommunikation som överföring av information och betonar betydelsen av social interaktion i skapandet av och diskussion om diskurser, kunskap, värderingar, normer och praktik som kan möjliggöra, men också begränsa social- och miljömässig förändring. Kursen inkluderar praktiskt baserade inslag utformade för att öka en sådan förståelse och att utveckla praktiska färdigheter för att analysera, producera och processleda kommunikation.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- beskriva olika teoretiska perspektiv för att förstå miljökommunikation, inklusive teorier om social interaktion
- diskutera den roll miljökommunikation har för att forma olika perspektiv och gensvar till miljöutmaningar
- tillämpa olika teoretiska perspektiv för produktion och analys av miljökommunikationsartefakter
- tillämpa olika teoretiska perspektiv och ansatser för att leda dialog.
Innehåll
Ämnesmässigt innehåll
Denna kurs erbjuder en introduktion till miljökommunikation som ett interdisciplinärt forskningsfält och en praktik som anknyter till flera ämnesområden inom samhällsvetenskap och humaniora. Olika samhällsvetenskapliga perspektiv används för att förstå miljökommunikation som ömsesidigt meningsskapande i samhället, som sker t.ex. i vardagliga samtal, i miljökampanjer och politik eller vid beslutsfattande med flera intressenter. Kursen betonar betydelsen av att förstå miljökommunikation från både instrumentella och konstitutiva perspektiv för att kunna förstå dess roll i hantering av miljöutmaningar och hur de uppfattas. Genom att kombinera dessa perspektiv breddar kursen den traditionella bilden av miljökommunikation som överföring av expertkunskap och information. Kursen betonar även rollen som olika kommunikationsformer och interaktion spelar i skapande och förändring av kunskap, värderingar, normer och praktik som tillsammans utför dagens hållbarhets- och miljöutmaningar. Den lyfter även fram motstånd, konflikter och maktrelationer som betydelsefulla för kommunikation och meningsskapande.
I kursen ingår praktiskt baserade komponenter som fördjupar studenternas förståelse för teoretiska perspektiv, samtidigt som de utvecklar analytiska och praktiska färdigheter. Detta innefattar interaktiv och tvärvetenskapligt grupparbete för att producera och analysera olika sorters miljökommunikationsartefakter och övning i processledning av dialogprocesser om olika perspektiv. Den tvärvetenskapliga sammansättningen av studentgrupper spelar en central roll i dessa aktiviteter och skapar erfarenheter som simulerar kommunikationsprocesser där olika perspektiv och kompetenser möts, utmanar varandra och potentiellt utvecklas.
Genomförande
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom föreläsningar, litteraturstudier, (inlämnings) uppgifter, projektarbete, workshops, seminarier, färdighetstränande moment, redovisningar.
Kursen fokuserar på följande generella kompetenser:
Kritiskt tänkande, problemlösning, muntlig kommunikation, skriftlig kommunikation, samarbete, självständighet, tidsplanering/hantera tidsramar.
Följande moment är obligatoriska:
Se kursschemat.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
- Godkända skriftliga eller muntliga tentamina
- Aktivt deltagande i obligatoriska aktiviteter
- Aktivt deltagande i projektarbete
För mer information, se kursschemat.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Required Readings (RR)
Note: The course literature also includes additional texts that are not listed here. These are supplementary or suggested readings for students who want to read more about the course topics. PDFs of all Required Readings will be available at the start of the course. The course does not have a main course book that you have to buy.
- Hite, K. A., & Seitz, J. L. (2016). Global issues: an introduction (5th edition). John Wiley & Sons. Oxford.
Depending on your literature group one of the following:
Chapter 3
Chapter 4
Chapter 6 – Subsections: Awakening, Land, Extinction of species, Extinction of cultures
Chapter 6 – Subsections: Awakening, Air, Water
Chapter 7
\
- Rödl, M., Mutter, A., Fischer, A., Calderón, C. & Hallgren, L. (forthcoming). Environmental Communication - A Critical Introduction. London: Routledge.
Chapter 1: Introduction
Chapter 2: The Role of Ideas in Environmental Communication
Chapter 3: Environmental communication as symbolic interaction
\
- Pezzullo, P., Cox, R. (2018). Environmental communication and the public sphere. 5th edition. Sage publications: Washington DC.
Chapter 1: Defining Environmental Communication
\
- Milstein, T. (2009). Environmental Communication Theories. In: A. Foss, K. & Littlejohn.W, S. (eds.) Encyclopedia of communication theory. Thousand Oaks California US: SAGE Publications, Inc. 344–349.
- Fischer, A., Joosse, S., Hallgren, L., & Westberg, L. (2024). How research on communication can help to understand the management of natural resources and sustainability transformations: practices, concerns and new perspectives on environmental communication. Journal of Environmental Planning and Management, 67(9), 1871–1885. https://doi.org/10.1080/09640568.2024.2345737
- Ngozi-Adichie, C. (2009). *Chimamanda Ngozi Adichie: The danger of a single story | TED ***[video] **https://www.youtube.com/watch?v=D9Ihs241zeg&t=1s&ab_channel=TED
- Buijs, A., Hovardas, T., Figari, H., Castro, P., Devine-Wright, P., Fischer, A., Mouro, C. & Selge, S. (2012). Understanding People’s Ideas on Natural Resource Management: Research on Social Representations of Nature. Society & Natural Resources, 25 (11), 1167–1181. https://doi.org/10.1080/08941920.2012.670369
- Höijer, B. (2011). Social Representations Theory. Nordicom Review, 32 (2), 3–16. https://doi.org/10.1515/nor-2017-0109
- Rogers, R.A. (2008). Beasts, Burgers, and Hummers: Meat and the Crisis of Masculinity in Contemporary Television Advertisements. Environmental Communication, 2 (3), 281–301. https://doi.org/10.1080/17524030802390250
- Hathaway, J.R. (2020). Climate Change, the Intersectional Imperative, and the Opportunity of the Green New Deal. Environmental Communication, 14 (1), 13–22. https://doi.org/10.1080/17524032.2019.1629977
- MacGregor, S. (2017). Routledge handbook of gender and environment. London; New York: Routledge, Taylor & Francis Group.
Introduction: Gender and Environment: An Introduction, pp. 1 – 6
\
- Joas, H. & Knöbl, W. (2009*). Social Theory: Twenty Introductory Lectures*. Cambridge: Cambridge University Press.
Chapter 6: Interpretive approaches (1): symbolic interactionism, pp. 123 – 149.
\
- Innes, J. and Booher, D. (2016). Collaborative rationality as a strategy for working with wicked problems. Landscape and Urban Planning, 154**, **pp. 8-10.
- Reed, M. S. (2008). Stakeholder participation for environmental management: A literature review. Biological Conservation, 141, pp. 2417-2431.
- Connelly, S. & Richardson, T. (2004). Exclusion: the necessary difference between ideal and practical consensus. Journal of Environmental Planning and Management, 47 (1), 3–17. https://doi.org/10.1080/0964056042000189772
- Brulle, R.J. (2010). From Environmental Campaigns to Advancing the Public Dialog: Environmental Communication for Civic Engagement. Environmental Communication, 4 (1), 82–98. https://doi.org/10.1080/17524030903522397
- Sprain, L., van Over, B. & Morgan, E.L. (2016). Divergent meanings of community. In: Peterson, T.R., Ljunggren Bergeå, H., Feldpausch-Parker, A.M., & Raitio, K. (eds) Environmental Communication and Community: Constructive and destructive dynamics of social transformation. London: Routledge. 249–265.
- Moore, A. (2012) Following from the front: theorizing deliberative facilitation. Critical Policy Studies 6(2): 146–162.
- Ozawa CP, Shmueli DF & Kaufman S (2017) Process design decisions in community-based collaboration: implications for implementation and collateral social benefits. Planning Theory & Practice 18(3): 407–427.
- Westin, M. (2019) Rethinking power in participatory planning: towards reflective practice. Dissertation. SLU, Uppsala.
Pages 11-12.
\
- Hunjan, R. & Pettit, J. (2011). Power: A Practical Guide for Facilitating Social Change. (Democracy and Civil Society Programme). Dunfermline, UK: Carnegie United Kingdom Trust. https://www.carnegieuktrust.org.uk/publications/power-a-practical-guide-for-facilitating-social-change/
- Westin, M., Calderon, C. & Hellquist, A. (2014). The Inquiry Based Approach -A facilitator´s handbook. Stockholm: Elanders.
Chapter 5: How to be a facilitator, pp. 24-35