Lokala perspektiv
I den här kursen får du förbereda dig för en exkursion genom att ta del av föreläsningar, litteraturstudier och seminarier. Under exkursionen på ca tre till fem dagar får du besöka lantbrukare och andra företagare, lokala grupper och enskilda landsbygdsbor och bekanta dig med deras verksamheter.
Kursen ger dig kunskaper om vilken betydelse privat, offentlig och ideell sektor har och har haft i ett landsbygdsutvecklingsperspektiv
Kursvärdering
Andra kursvärderingar för LU0101
Läsåret 2024/2025
Lokala perspektiv (LU0101-20107)
2024-12-04 - 2025-01-19
Läsåret 2023/2024
Lokala perspektiv (LU0101-20171)
2023-12-01 - 2024-01-14
Läsåret 2022/2023
Lokala perspektiv (LU0101-20059)
2022-12-02 - 2023-01-15
Läsåret 2021/2022
Lokala perspektiv (LU0101-20135)
2021-12-03 - 2022-01-16
Kursplan och övrig information
Kursplan
LU0101 Lokala perspektiv, 7,5 Hp
Local perspectivesÄmnen
LandsbygdsutvecklingUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Hemtenta | 5,5 | 0102 |
| Problembaserad studie | 1,0 | 0103 |
| Seminariedeltagande | 1,0 | 0104 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Grundläggande behörighet.Mål
Kursen syftar till att ge studenterna en god förståelse av olika landsbygder ur lokala perspektiv.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
reflektera över vilken betydelse privat, offentlig och ideell sektor har och har haft i ett landsbygdsutvecklingsperspektiv
redogöra för landsbygdens huvudsakliga aktörer
muntligt och skriftligt diskutera lokala perspektiv på landsbygdsutveckling.
Innehåll
Studenterna förbereder genom föreläsningar, litteraturstudier och seminarier en studieresa inom kursen då de besöker lantbrukare och andra företagare, lokala grupper och enskilda landsbygdsbor och bekantar sig med deras verksamheter.
Studenterna gör dels ett grupparbete som presenteras muntligt och skriftligt, dels skriver de en individuell text. Både teoretiska och praktiska moment ingår i kursen, såsom litteraturstudier, seminarier och studier i fält.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Godkänd hemtentamen. Godkänt grupparbete och godkända individuella texter. Godkänt deltagande i obligatoriska seminarier samt studieresa.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kostnader för studiebesök kan tillkomma. Vissa föreläsningar kan genomföras på engelska.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Litteraturlista - Lokala perspektiv 2025
Studieresa
Texter kopplat till vårt case (gruvan i Dannemora och Österbybruk) kommer tillkomma.
\
Metod
Bryman, A. 2002. ”Kvalitativa intervjuer”, i A. Bryman (ed.) Samhällsvetenskapliga metoder, uppl. Malmö: Liber ekonomi (14 sidor) – Finns på Canvas
\
Kursens teoretiska perspektiv
Genus & entreprenörskapande på svenska landsbygder (Katarina Pettersson)
Pettersson K (kommande). Genusperspektiv – En nyckel för att synliggöra och förstå entreprenörskap på landsbygder, Utkast till bokkapitel i forskningsprojektet Nycklar till en levande landsbygd – olika former av entreprenörskap i samspel med omgivningen.
Pettersson K, 2020, Vidgade vyer visar verksamheter – Kritiska studier av entreprenörskap på landsbygder, s. 199-218, i Stenbacka S & Heldt Cassel S (red) Periferi som process, YMER 2020, Svenska Sällskapet för Antropologi och Geografi
Film, Kvinnors företagande för en levande landsbygd – Röster från ett forskningsprojekt, Tillgänglig här: https://www.youtube.com/watch?v=6UV1FR3oeSY
Bobarhet och de lokala genuskontrakten? (Ildikó Asztalos Morell)
Forsberg, G., & Stenbacka, S. 2017. Creating and challenging gendered spatialities: How space affects gender contracts. Geografiska Annaler: Series B, Human Geography, 99(3), 223-237.
Hobson, B. 2011. The agency gap in work–life balance: Applying Sen's capabilities framework within European contexts. Social Politics, 18(2), 147-167.
Valfri
Forsberg, G.1998. Regional variation in the gender contract: Gendred relations in labour markets, local politics and everyday life in Swedish regions, Innovation: The europpean Journal of social Sceince research, 11:2, 191-209
Trydegård, G-B. och Thorslund, M. 2010. One uniform welfare state or a multitude of welfare municipalities? The evolution of local variation in Swedish eldercare. Social policy and administration 44 (4) 495-511
Gruvnäring och teknologi från ett genusperspektiv (Ildikó Asztalos Morell)
Abrahamsson, L., Johansson, J., 2020. Can new technology challenge macho-maculinities? The case of the mining industry, Mineral Economic, 34:263-275
Johansson, J., Asztalos Morell, I., and Lindell, E. 2018. Gendering the digitalized metal industry, Gender, Work and Organisation, DOI: 10.1111/gwao.12489
Landsbygdsmigration: plats och platsidentitet (Nora Wahlström)
Sida 8-10 (Plats som identitet) i: Borén, T., Koch, D. 2009. Platser i praktiken och social hållbarhet. Hökarängen och andra små centrumbildningar i fokus. TRITA‐ARK‐Forskningspublikationer, KTH
Kapitel 1 i: Cresswell, T. (2014). Place: An Introduction. Wiley
Civilsamhället: tillit och mobilisering (Yvonne Gunnarsdotter)
Gunnarsdotter, Y. 2024. Professionaliseringen av landsbygdens civilsamhälle. I: S. Arora-Jonsson, C. Waldenström & E. Sandström (Eds), Hållbarhetens mångfacetterade dimensioner, Stockholm, Verbal.
Harding, T. 2012. Framtidens civilsamhälle. Underlagsrapport 3 till Framtidskommissionen. Regeringskansliet. s 11-65: Sammanfattning, kapitel 1, 2, 3. (100 sidor)