Naturresursförvaltning
Information från kursledaren
Hej och välkommen till kursen Naturresursförvaltning (LU0098)!
Vi ser framemot kursstart och lära känna er allesammans. Prelimärt schema och prel. kurslitteraturlista finns nu tillgängliga under rubriken schema.
Allt gott och önskan om en god jul!
//Emil, Karolina och Linus
Kursvärdering
Kursvärderingen är avslutad
LU0098-30332 - Sammanställning av kursvärdering
Efter att kursvärderingen stängt har kursansvarig och studentrepresentanten upp till en månad på sig att skriva kommentarer. De publiceras automatiskt i sammanställningen.
Andra kursvärderingar för LU0098
Läsåret 2022/2023
Naturresursförvaltning (LU0098-30096)
2023-01-16 - 2023-03-21
Läsåret 2021/2022
Naturresursförvaltning (LU0098-30221)
2022-01-17 - 2022-03-23
Kursplan och övrig information
Kursplan
LU0098 Naturresursförvaltning, 15,0 Hp
Natural resource governanceÄmnen
Landsbygdsutveckling LandsbygdsutvecklingUtbildningens nivå
GrundnivåModuler
Benämning | Hp | Kod |
---|---|---|
Enda modul | 15,0 | 0101 |
Fördjupning
Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskravGrundnivå (G1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Grundläggande behörighet.Mål
Kursens mål är att ge studenterna en grundläggande översikt i centrala begrepp och teorier inom ekologi och naturresursförvaltning som bidrar till förståelsen av komplexa naturresursdilemman.
Efter avslutad kurs ska studenten, muntligt och skriftligt, kunna
redogöra för centrala begrepp och grundläggande teorier inom naturresursförvaltning och ekologi
redogöra för och kritiskt diskutera begreppet hållbar utveckling
redogöra för hur olika naturresurser är institutionellt inbäddade i sammanhang av olika tidsmässiga och rumsliga skalor
redogöra för olika målkonflikter i naturresursförvaltningssammanhang och diskutera dessa utifrån ekologiska- och samhälleliga perspektiv
redogöra för ekologiska och samhälleliga konsekvenser av människans nyttjande av naturresurser.
Innehåll
Kursens huvudinnehåll utgörs av en bred introduktion av olika teoretiska perspektiv inom ekologi och naturresursförvaltning. Med utgångspunkt från grundläggande teorier och begrepp syftar kursen till att belysa relationerna "människa - natur" och naturresursernas förvaltning. Under kursen behandlas aktuella naturresursdilemman och hur dessa hanteras i samhälleliga kontexter på lokal-, nationell- och internationell nivå. Vidare tar kursen upp ekologiska effekter av olika former av naturresurshantering och hur förvaltningen av resurserna är inbäddad institutionellt på lokal, regional och global nivå. Kursen består av en blandning av föreläsningar och självständigt arbete enskilt och i grupp, som redovisas och diskuteras under seminarier. Litteraturen behandlas dels i föreläsningar, dels på seminarier och förväntas utnyttjas i olika former av självständigt arbete och diskussioner.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Kursen examineras genom skriftliga tentamina och seminarieuppgifter. För godkänd kurs krävs godkänd examination och godkänt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för stad och land
Medansvariga:
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
**Kurslitteratur **Naturresursförvaltning (LU0098) 2024-01-11
Återkommande litteratur att införskaffa:
- Håkan Pleijel. Ekologi – En Introduktion. https://www.adlibris.com/se/bok/ekologi---en-introduktion-978914068125
Samt minst en av nedanstående populärvetenskapliga böcker (som redovisas vecka 10);
1. Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren. 2020. Kornas planet: om jordens och mångfaldens beskyddare. Ordfront förlag. https://ordfrontforlag.se/ordfront_bok/kornas-planet-om-jordens-och-mangfaldens-beskyddare/
2. Peter Wohlleben. 2016. Trädens hemliga liv. https://www.bokus.com/bok/9789113073590/tradens-hemliga-liv/
3. Erika Bjerström. 2020. Klimatkrisens Sverige: Så förändras vårt land från norr till söder. Nordstedts förlag. https://www.adlibris.com/se/bok/klimatkrisens-sverige-sa-forandras-vart-land-fran-norr-till-soder-9789113105895
**Vecka 3 **Hållbar utveckling och natursyn
- Helmfrid, Hillevi. 2007. Natursyn Tre svar på vad natur är. Rapport nr 1. Institutionen för stad och land, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala.
- Moran, L. and Rau, Henrike 2014. Mapping divergent concepts of sustainability: lay knowledge, local practices and environmental governance. Local Environment: The International Journal of Justice and Sustainability.
- Nightingale, A., Böhler, T., Campbell, B., Karlsson, L. 2017. Ch. 4 Enacting Sustainability. In: Nightingale et al. Environment and Sustainability in a Globalising World. Routledge.
Extra läsning
- Stockholm Resilience Centre. 2016. Applying resilience thinking. Seven principles for building resilience in social-ecological systems.
Vecka 4. Centrala begrepp och teoretiska perspektiv
- Acheson, James M. 2011. Ostrom for anthropologists. International Journal of the Commons. Vol. 5, no 2 August 2011, pp. 319–339
- Hornborg, A. 2009. Zero-Sum World: Challenges in Conceptualizing Environmental Load Displacement and Ecologically Unequal Exchange in the World-System. International Journal of Comparative Sociology 2009; 50; 237. Available: http://www.lucid.lu.se/Hornborg__2009__zero_sum_world.pdf
- Cote, M and Nightingale, A. 2012. Resilience thinking meets social theory: Situating social change in socio-ecological systems. *Progress in Human Geography *36(4) p.475-489. Sage
- Rober U. Ayers, Jeroen C.J.M. vand den Bergh, and John M. Gowdy. 2001. Strong versus Weak Sustainability: Economics, Natural Sciences, and “Consilence”. In Environmental Ethics 23 (2), 2001.
- Li, Tania Murray (2014), 'What Is Land? Assembling a Resource for Global Investment', Transactions of the Institute of British Geographers, 39 (4), 589-602.
*Extra läsning: *
- Sandström, Emil. 2008. Reinventing the Commons: Exploring the emergence of local natural resource management arrangements. Doctoral Thesis. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae 2008:48. Kap. 3. sid. 39-62. Kan laddas ner på http://pub.epsilon.slu.se/1798/
- Biddulph, Robin (2018), 'The 1999 Tanzania Land Acts as a Community Lands Approach: A Review of Research into Their Implementation', Land Use Policy, 79, 48-56.
- Stockholm Resilience Centre 2014. *“Vad är resiliens”, *20 sidor*
*https://www.stockholmresilience.org/download/18.bc93e6614373c93508e98/1459560235322/SU_SRC_vadarresiliens__low.pdf
Vecka 5. Centrala begrepp och teoretiska perspektiv
- Pleijel, H. Ekologi – En introduktion, Gleerups utbildning AB, Malmö
-Kap 1 Vad är ekologi? Sid 7-15
-Kap 2 Ekologi, energi och näring, sid 17-37
-Kap 6 Folkräkning i vår herres hage, sid 101-112.
-Kap 8 Samspel på hög nivå, sid 143-155.
-Kap 9 Natur och kultur, sid 157-175. - Cimon-Morin, J., Darveau, M. & Poulin, M. 2013. Fostering synergies between ecosystem services and biodiversity in conservation planning: A review. Biological Conservation 166: 144-154. https://doi.org/10.1016/j.biocon.2013.06.023
Extra läsning:
- Biodiverse, 2017, Tema utrotningen, årg 22,nr 4, 32 sidor
http://www.biodiverse.se/app/uploads/2018/01/Biodiverse-2017-4_HELA-TILL-webb_180108_l.pdf - Wagner et al. 2021. Insect decline in the Anthropocene: Death by a thousand cuts. PNAS Vol. 118 No. 2 e2023989118 https://doi.org/10.1073/pnas.2023989118
Vecka 6. Klimatdilemman
- Stoddard, I et.al. 2021. Three Decades of Climate Mitigation: Why Haven’t We Bent the Global Emissions Curve? Annual Review of Environment and Resources. Vol. 46:653-689
- Leach, M. and Scoones. I. 2015. Political Ecologies of Carbon in Africa. In Leach, M., & Scoones, I. (2015). Carbon conflicts and forest landscapes in Africa. Pp. 1-42. London and New York: Routledge
- Rydberg, I et al. 2019. Jordbrukets klimatanpassning*.* Future Food Reports nr 9. SLU
*Poddar och extra läsning: *
- Johan Rockström 2020: *Jordens framtid i Antropocen, *Föreläsning. Vetenskapsakademin. https://www.youtube.com/watch?v=6no6Oa3l4FU
- Nordregio seminar 20201203. Agenda 2030: Climate mitigation and adaptation: Examples of Nordic climate action (SDG13, SDG17) https://www.youtube.com/watch?v=INitXoln-_o
- Terry Hills and Emilia Pramova, 2011*. Informing decisions on ecosystem-based approaches for the adaptation of people in the Asia and Pacific region.* CIFOR Brief no 5 2011.
Vecka 7. Skogs- och naturvårdsdilemman
- Beland Lindahl, K., Sténs, A., Sandström, C., Johansson, J., Lidskog, R., Ranius, T., Roberge, J.-M. M., (2017). The Swedish forestry model: More of everything? Forest Policy and Economics, 77, 44–55. https://doi.org/10.1016/j.forpol.2015.10.012
- Sandström, E (reds). 2019. Skogens värden och värderingar: En studie om skogliga diskurser och dilemman på Gotland. Inst. för stad och land, SLU.
- Sandström, E. 2015. Allmänningarnas återupplivande – om makt och identitet i kampen för utvecklingen av ett lokalt förvaltarskap. Kapitelutkast.
- Sunseri (2009) ‘Chapter 8: Biodiversity Preservation and Emergent Forest Conflicts, 1980–Present ’*Wielding the Ax: State Forestry and Social Conflict in Tanzania, 1820 – 2000. *(Athens, Ohio: Ohio University Press).Tillgänglig här: https://ebookcentral.proquest.com/lib/slub-ebooks/detail.action?docID=1774095&pq-origsite=primo
Poddar och extra läsning:
- Sveriges Radio P1: ”Kampen om skogen” Fyra avsnitt. Svt Vetenskapens värld (2021-2022) Slaget om skogen & Slaget om skogen fortsätter: https://www.svtplay.se/vetenskapens-varld-slaget-om-skogen
- https://sverigesradio.se/kampenomnaturen
- Wallin Fernqvist (2023) 'Chapter 6: Reserving Uvinza', Articulating Alienation: The History and Experience of Subsumption in Rural Kigoma, Tanzania (Geographica; Uppsala, Sweden: Uppsala University).
- Hoogstra-Klein, M. A., Brukas, V., & Wallin, I. (2017). Multiple-use forestry as a boundary object: From a shared ideal to multiple realities. Land Use Policy, 69, 247–258. https://doi.org/10.1016/j.landusepol.2017.08.029
Vecka 8. Jordbruk och försörjningsdilemman
- McMichael, P (2009). A food regime analysis of the ‘world food crisis’. Agric Hum Values 26, 281. https://doi.org/10.1007/s10460-009-9218-5
- Rundgren, G. Food: From Commodity to Commons. J Agric Environ Ethics29, 103–121 (2016). https://doi.org/10.1007/s10806-015-9590-7
- Waldenström, C., & Syssner, J. (2018). Lantbrukets roll i framtidens landsbygder. Nya visioner för landsbygden, 203-31. Nya visioner för landsbygden (diva-portal.org)
- Röös, E., Carlsson, G., Ferawati, F., Hefni, M., Stephan, A., Tidåker, P., & Witthöft, C. (2020). Less meat, more legumes: Prospects and challenges in the transition toward sustainable diets in Sweden. Renewable Agriculture and Food Systems, 35(2), 192-205. doi:10.1017/S1742170518000443
- Eriksson, C. (2018) Livsmedelsproduktion ur ett beredskapsperspektiv. Uppsala: SLU Future Food
*Poddar och extra läsning: *
- Radio P1: “Kampen om Jorden” Fyra avsnitt. https://sverigesradio.se/kampenomnaturen
- Johanna Björklund och Hillevi Helmfrid. 2010. Klimatsmart lantbruk – stor- eller småskaligt? Erfarenheter från ett deltagardrivet forskningsprojekt. Centrum för uthålligt lantbruk.
Vecka 9. Vattendilemman
- Sandström, E. Jägerskog, A. and Oestigaard, T. 2016. Changing Challenges: New Hydropolitical Landscapes in the Nile Basin. In Sandström, E. Jägerskog, A. and Oestigaard, T (eds). Land and Hydropolitics in the Nile River Basin: Challenges and New Investments.
- Gupta, J., Pahl-Wostl, C., & Zondervan, R. (2013). ‘Glocal’water governance: a multi-level challenge in the anthropocene. Current Opinion in Environmental Sustainability, 5(6), 573-580.
*Poddar och extra läsning: *
- Sandström, E. 2016. Dealing with water – emerging land investments and the hydropolitical landscape of the Nile Basin. In Sandström, E. Jägerskog, A. and Oestigaard, T (eds). Land and Hydropolitics in the Nile River Basin: Challenges and New Investments.
- Sveriges Radio P1: “Kampen om vattnet” Fyra avsnitt. https://sverigesradio.se/kampenomnaturen
Vecka 10. Bokrecensioner
Minst en av nedanstående böcker;
1. Helen Meyer von Bremen och Gunnar Rundgren. 2020. Kornas planet : om jordens och mångfaldens beskyddare. Ordfront förlag. https://ordfrontforlag.se/ordfront_bok/kornas-planet-om-jordens-och-mangfaldens-beskyddare/
2. Peter Wohlleben. 2016. Trädens hemliga liv. https://www.bokus.com/bok/9789113073590/tradens-hemliga-liv/
3. Erika Bjersten. 2020. Klimatkrisens Sverige : Så förändras vårt land från norr till söder. Nordstedts förlag. https://www.adlibris.com/se/bok/klimatkrisens-sverige-sa-forandras-vart-land-fran-norr-till-soder-9789113105895