Studioprojekt - Plats, Koncept och Teori
Denna kurs fokuserar på designprocessen inom landskapsarkitektur. Med ett helhetsgrepp behandlas samspelet från konceptutveckling, via designteori och konstnärliga metoder, till gestaltningsförslag. Kursen baseras på en eller flera gestaltningsuppgifter i olika landskapstyper. Genom dessa diskuteras specifika såväl som generella frågor rörande landskapsarkitektur, tillsammans med teorier om landskapsdesign. Inspiration hämtas från samtida praktiska och teoretiska exempel inom landskapsarkitektur. Kursdeltagarna uppmuntras också till att själva söka inspiration från andra fält såsom arkitektur, måleri, skulptur, musik, dans och teater. Vidare uppmuntras kursdeltagarna att experimentellt och självständigt utveckla och utvärdera olika designmetoder.
Portfolioinstruktioner: https://www.slu.se/lam-portfolio/
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0454 Studioprojekt - Plats, Koncept och Teori , 15,0 Hp
Studio Project - Site, Concept and TheoryÄmnen
LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| Enda modul | 15,0 | 0101 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har kurs/er på avancerad nivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1F)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
EngelskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 150 hp, varav särskild behörighet: 90 hp i ett av följande huvudområden:• arkitektur
• landskapsarkitektur
• landskapsplanering
• byggd miljö
• design
• fysisk planering
• geografi
• landskapsvetenskap
• miljövetenskap
• samhällsbyggnadsteknik
och en godkänd portfolio enligt särskilda instruktioner. Se länk under ytterligare information.
ELLER 150 hp från Landskapsarkitektprogrammet SLU eller från ett Erasmus-partner universitet
och motsvarande 15 hp i landskapsarkitektur på avancerad nivå
samt Engelska 6 eller motsvarande.
Mål
Kursen syftar till att studenten ska utforska konstnärliga gestaltningsmetoder och utifrån ett kritiskt förhållningssätt självständigt tillämpa dessa i ett gestaltningsprojekt, med tonvikt på designprocess, konceptutveckling, rumslig gestaltning och konstnärliga uttrycksformer. Kursen syftar särskilt till att stärka studenten i tidiga gestaltningsskeden.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
• reflektera över designprocess och processer kring gestaltning av landskap
• hantera komplexa designsituationer och finna egna lösningar till dem
• förstå betydelsen av konceptutveckling och metodval inom landskapsdesign och tillämpa relevanta sätt att kommunicera detta
• relatera egna arbetsmetoder till relevanta designteorier och metoder inom landskapsarkitektur
• analysera och diskutera vad som utgör god design inom landskapsarkitektur
Innehåll
Denna kurs fokuserar på designprocessen inom landskapsarkitektur. Med ett helhetsgrepp behandlas samspelet från konceptutveckling, via designteori och konstnärliga metoder, till gestaltningsförslag. Kursen baseras på en eller flera gestaltningsuppgifter i olika landskapstyper. Genom dessa diskuteras specifika såväl som generella frågor rörande landskapsarkitektur, tillsammans med teorier om landskapsdesign.
Inspiration hämtas från samtida praktiska och teoretiska exempel inom landskapsarkitektur. Kursdeltagarna uppmuntras också till att själva söka inspiration från andra fält såsom arkitektur, måleri, skulptur, musik, dans och teater.
Kursen riktar sig till internationellt deltagande och erbjuder möjligheter att utforska flerdimensionella och intuitiva förhållningssätt till designprocessen. Kursdeltagarna uppmuntras till att experimentellt och självständigt utveckla och utvärdera olika designmetoder. Varje deltagare ska presentera alternativa designförslag och kritiskt värdera egna och andras förslag, presentationer och argumentation. Vikt läggs vid presentation och kommunikation, verbalt såväl som visuellt genom till exempel illustrationer och modeller. Kursdeltagaren ska också vara medveten om den kreativa dimensionen som utmärker "god design".
Varje deltagares personliga utveckling uppmärksammas. Kursens deltagare ska aktivt medverka till att formulera sina egna riktlinjer samt även vara med och utveckla det löpande schemat inom kursens ramar.
Kursen ger 15 färdighetstränande högskolepoäng i landskapsarkitektexamen.
*Genomförande: *
Kursen utnyttjar olika undervisningsformer för att främja studenternas lärande och diskussioner genom: föreläsningar, exkursioner (obligatoriska), handledda övningar (obligatoriska), litteraturseminarier (obligatoriska), opponering/kritik (obligatoriska), självständigt studioarbete och självständigt skrivarbete.
I kursen fokuseras på följande generella kompetenser: kreativitet, självständighet, samarbete, kritiskt tänkande, konstnärliga metoder och uttrycksformer, rumslig gestaltning, muntlig och skriftlig kommunikation. Därutöver ingår också digitala kompetenser.
Samverkan med det omgivande samhället sker genom studiebesök, gästföreläsningar, masterclass-format där studenter lär direkt av konstnärer och praktiserande landskapsarkitekter som visar sina metoder och arbetssätt, utställningar, case/uppgifter i samverkan med konstnärer, forskare och planerare.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Närvaro vid schemalagda kursaktiviteter; godkända uppgifter och seminariearbete. Specifikationer om obligatorisk närvaro och obligatoriska uppgifter ges vid kursstart. Examinator kommer att bedöma inlämnade obligatoriska uppgifter samt presentationerna av dessa. Kursdeltagares kunskaper och deras förmåga att engagera varandra i kritiska och analytiska diskussioner kommer också att bedömas under opponering och litteraturseminarier.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Hög närvaro under det självständiga studioarbetet rekommenderas och är nödvändigt.Kostnader för en kortare studieresa (ej obligatorisk) som betalas av studenten, kan förekomma.
Studenter antagna till Landscape Architecture – Master´s Programme 2011-2019 är behöriga till kursen.
Studenter antagna till Landscape Architecture – Master´s Programme (LAM) 2020 och senare är behöriga till kursen om en portfolio är godkänd.
Länk till instruktioner för portfolio: [https://www.slu.se/lam-portfolio/](
Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Amin, A. (2014). Lively Infrastructure. Theory, Culture & Society, 31(7-8), 137-161.
Brice, S. (2018). Situating skill: contemporary observational drawing as a spatial method in geographical research. Cultural Geographies, 25(1), 135-158.
Busse Nielsen, A. et al. (eds.) (2023). Woods go urban. Three landscape laboratories in Scandinavia. NL: Blauwdruk Publishers. (selected pages)
Eames, C. & Eames, R. (1977). Powers of Ten. (9 min film)
Elliott, D. & Culhane, D. (eds.) (2017). A Different Kind of Ethnography. Imaginative Practices and Creative Methodologies. Toronto: University of Toronto Press. (selected pages)
Gibson, R. (2015). Changescapes: Complexity, Mutability, Aesthetics. Perth: UWA Publishing, 195-206.
Gora, M. & Bandolin, G. (2014). How Much for a Tree? Göteborg, Stockholm: Makadam Förlag.
Holdrege, C. (2013). Thinking Like a Plant. A Living Science for Life. Lindisfarne Books. (selected pages)
Ingold, T. (2010). Footprints through the weather-world: walking, breathing, knowing. Journal of the Royal Anthropological Institute, 121-139.
Latham, A. & Layton, J. (2019). Social infrastructure and the public life of cities: Studying urban sociality and public spaces. Geography Compass, 13(7), 1-15.
Macken, M. (2018). Binding space. The book as spatial practice. New York: Routledge. (selected pages)
Marder. M. (2013). Plant Thinking. A Philosophy of Vegetal Life. Columbia University Press. (selected pages)
Millroth, T. (2021). Appendix 1: Artists’ books from a Swedish point of view with special attention paid to the contributions of Denmark and Finland. Tragus förlag. (selected pages)
Raxworthy, J. (2018). Overgrown: Practices Between Landscape Architecture and Gardening. MIT Press. (selected pages)
Seamon, D. (1998). Goethe, Nature and Phenomenology. An Introduction. In: Seamon, D. and Zajonc, A. (eds.) Goethe’s Way of Science. A Phenomenology of Nature. New York: State University of New York Press.
Senge, P. et al. (2005). Presence: Exploring Profound Change in People, Organizations and Society. London: Nicholas Brealey Publishing. (selected pages)
Spoerri, D. et al. (2016). An anecdoted topography of chance. London: Atlas Press. (selected pages)