Stadens utmaningar
Kursen ger en introduktion till städers utmaningar och kopplar dessa till nationella och globala mål. För att kunna planera för hållbara städer behövs kunskap om vilka konkreta möjligheter som finns och detta kommer behandlas under kursen. Kursen är en mötesplats för människor med olika utbildnings- och yrkesbakgrund som med sina olika kompetenser bidrar till förståelsen för staden.
I föreläsningar med forskare och yrkesverksamma inom uthållig stadsutveckling sätts stadens situation och förändringskraft i fokus och studenten ges en inblick i aktuella frågor. Seminarier ger studenten inblickar i samhällets aktuella utmaningar, tränar studenten i presentationsteknik och att kondensera information.
I kursen ingår ett antal mer omfattande projekt med fördjupning i något tema där studenterna ska visa på tillämpningar av förvärvade kunskaper. Projekten redovisas med obligatoriska inlämningar. Seminarier kan antingen vara obligatoriska eller ge delpoäng vid den slutliga examinationen.
Kursen består av: föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, obligatoriska studiebesök och individuella uppgifter.
Kursvärdering
Kursvärderingen är ännu inte aktiverad
Kursvärderingen är öppen mellan 2026-01-11 och 2026-02-01
Andra kursvärderingar för LK0436
Läsåret 2024/2025
Stadens utmaningar (LK0436-10201)
2024-09-02 - 2025-01-19
Kursplan och övrig information
Kursplan
LK0436 Stadens utmaningar, 15,0 Hp
Urban challengesÄmnen
LandskapsarkitekturUtbildningens nivå
Avancerad nivåModuler
| Benämning | Hp | Kod |
|---|---|---|
| seminarium | 7,0 | 0001 |
| Tema 1 | 2,5 | 0002 |
| Tema 2 | 2,5 | 0003 |
| Tema 3 | 3,0 | 0004 |
Fördjupning
Avancerad nivå, har endast kurs/er på grundnivå som förkunskapskravAvancerad nivå (A1N)
Betygsskala
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.
Språk
SvenskaFörkunskapskrav
Kunskaper motsvarande 180 hp varav 90 hp fördjupning inom något av följande huvudområden:\- arkitektur
\- byggd miljö
\- fastighetsvetenskap
\- fysisk planering
\- företagsekonomi
\- geografi
\- kultur- och samhällsgeografi
\- landskapsarkitektur
\- landskapsvetenskap
\- ledarskap och organisation
\- miljövetenskap
\- nationalekonomi
\- samhällsbyggnad och byggnadsteknik
\- samhällsplanering
\- statsvetenskap
\- teknik
Ett godkänt examensarbete eller självständigt arbete på minst 15 hp i något av listade huvudområden.
Kunskaper i svenska motsvarande kravet för grundläggande behörighet till svensk högskoleutbildning på grundnivå.
Engelska 6.
Mål
Syftet med kursen är att studenten ska nå en ökad förståelse för stadens aktuella utmaningar och för hur det är möjligt att skapa ett hållbart samhälle med fokus på samverkan av ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella faktorer. Kursen ger en bred introduktion till området hållbar stadsutveckling.
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- söka upp, sammanställa och presentera information om stadens utmaningar och möjligheter, muntligt och skriftligt utifrån olika aspekter (ekologiska, ekonomiska, sociala och kulturella) som är relevanta för en hållbar stadsutveckling
- formulera relevanta frågeställningar avgränsade inom hållbar stadsutveckling och dra slutsatser från dessa med hjälp av relevanta begrepp och teorier
- förstå och förklara komplexiteten aktuella hållbarhetsutmaningar städer står inför
- problematisera och analysera olika användargruppers behov och intressen i stadsmiljöer och sätta dessa i relation till den fysiska miljön (exempelvis byggd miljö, klimat, ekologiska förutsättningar, geografisk placering, demografi)
- förstå och förklara stadens, omlandets och landsbygdens förutsättningar och relationer sinsemellan.
Innehåll
Kursen ger en introduktion till städers utmaningar och kopplar dessa till nationella och globala mål. För att kunna planera för hållbara städer behövs kunskap om vilka konkreta möjligheter som finns och detta kommer behandlas under kursen. Kursen är en mötesplats för människor med olika utbildnings- och yrkesbakgrund som med sina olika kompetenser bidrar till förståelsen för staden.
I föreläsningar med forskare och yrkesverksamma inom hållbar stadsutveckling sätts stadens situation och förändringskraft i fokus och studenten ges en inblick i aktuella frågor. Seminarier ger studenten inblickar i samhällets aktuella utmaningar, tränar studenten i presentationsteknik och att kondensera information.
I kursen ingår ett antal mer omfattande projekt med fördjupning i specifika tema där studenterna ska visa på tillämpningar av förvärvade kunskaper.
Genomförande:
De generella kompetenser som tränas i kursen är kritiskt tänkande, problemlösning, muntlig och skriftlig kommunikation, samarbete, tidsplanering samt självständighet.
Projekten redovisas med obligatoriska inlämningar. Seminarier kan antingen vara obligatoriska eller ge delpoäng vid den slutliga examinationen.
Kursen består av: föreläsningar, litteraturstudier, seminarier, individuella uppgifter och kunskapstest.
Betygsformer
Kraven för kursens olika betygsgrader framgår av betygskriterier, som ska finnas tillgängliga senast vid kursstart.Examinationsformer och fordringar för godkänd kurs
Vid examinationen bedöms främst skriftlig redovisning av individuella uppgifter. För godkänd kurs krävs aktivt deltagande i obligatoriska moment.
- Examinatorn har, om det finns skäl och är möjligt, rätt att ge en kompletteringsuppgift till den student som inte blivit godkänd på en examination.
- Om studenten har ett beslut från SLU om riktat pedagogiskt stöd på grund av funktionsnedsättning, kan examinatorn ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra provet på ett alternativt sätt.
- Om denna kursplan läggs ned, ska SLU besluta om övergångsbestämmelser för examination av studenter, som antagits enligt denna kursplan och ännu inte blivit godkända.
- För examination av självständigt arbete (examensarbete) gäller dessutom att examinatorn kan tillåta studenten att göra kompletteringar efter inlämningsdatum. Mer information finns i utbildningshandboken.
Övriga upplysningar
- Rätten att delta i undervisning och/eller handledning gäller endast det kurstillfälle, som studenten blivit antagen till och registrerad på.
- Om det finns särskilda skäl, har studenten rätt att delta i moment som kräver obligatorisk närvaro vid ett senare kurstillfälle. Mer information finns i utbildningshandboken.
Ytterligare information
Kursen ges på halvfart och på eftermiddagar. Undervisning sker i Alnarp. Vid behov kan vissa föreläsningar förekomma på engelska.Ansvarig institution/motsvarande
Institutionen för landskapsarkitektur, planering och förvaltning
Kompletterande uppgifter
Litteraturlista
Litteraturlista Stadens utmaningar HT25
Obligatorisk litteratur till litteraturseminarium
• Berglund-Snodgrass, L., Fred, M., & Mukhtar-Landgren, D. (2023). In-between stability and adaptability: Making sense of innovation platforms. disP - The Planning Review, 59(2), 22–37.https://doi.org/10.1080/02513625.2023.2257486
• Campbell, S. D., & Zellner, M. (2020). Wicked Problems, Foolish Decisions: Promoting Sustainability Through Urban Governance in a Complex World Law Review 73(6), 1643–1685.
• Den hala tvålen – verktyg och metoder för social hållbarhet i fysisk planering [Elektronisk resurs]. (2021). Regeringskansliet (kapitel 3,4,7 & 8)
• Gora, M., & Bandolin, G. Vad kostar ett träd? Makadam förlag.
• Hertting, N., & Hellquist, A. (2025). ‘Invited participation’, equity and planning: intentions, processes and institutionalization in Sweden and beyond. European Planning Studies, 33(3), 398-420. https://doi.org/10.1080/09654313.2024.2439561
• IPCC (2023). CLIMATE CHANGE 2023 Synthesis Report Summary for Policymakers(42 sidor)
• Jansson, M., Vogel, N. Fors, H., & Randrup, T.B. (2019). The Governance of Landscape Management: New Approaches to Urban Space Development. Landscape Research. 44(8): 952-965.Tillgänglig: https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/01426397.2018.1536199
• Kaijser, A., & Kronsell, A. (2014). Climate change through the lens of intersectionality. Environmental politics, 23(3), 417-433.
• Latham, A. & Layton, J. (2019). Social infrastructure and the public life of cities: Studying urban sociality and public spaces. Geography Compass. 13:e12444. https://doi.org/10.1111/gec3.12444
• Nationell fysisk planering [Elektronisk resurs]. (2023). Regeringskansliet
• Singh, G. G., Cisneros-Montemayor, A. M., Cottrell, R. S., & Eddy, T. D. (2021). Governing the Land-Sea Interface to Achieve Sustainable Coastal Development. Frontiers in Marine Science, 8. https://doi.org/10.3389/fmars.2021.709947
• Sowińska-Świerkosz, B. & García, J. (2022). What are Nature-based solutions (NBS)? Setting core ideas for concept clarification. Nature-Based Solutions. Volume 2. ISSN 2772-4115. Tillgänglig: https://doi.org/10.1016/j.nbsj.2022.100009
• Wheeler, S. M., & Beatley, T. (Red.). (2014). Sustainable Urban Development Reader. London: Routledge. Kapitel: The Steady-State Economy’ s. 50-60/55-60 (sidorna varierar beroende på vilken upplaga av boken ni har)
**Referenslitteratur till litteraturseminarium**
• Allmendinger, P. (2017[2017]). Planning theory. (3rd edition.) London: Palgrave/Macmillan Education.
• Ansell, C.; Torfing, J. (2016): Introduction: theories of governance. In: Handbook on theories of governance. Edward Elgar Publishing.
• Eneqvist, E.; Algehed, J.; Jensen, C.; Karvonen, A. (2022): Legitimacy in municipal experimental governance: questioning the public good in urban innovation practices, European Planning Studies, 30 (8), pp. 1596–1614. doi: 10.1080/09654313.2021.2015749
• Germundsson, T., & Wingren, C. (2017). Kampen om kusten - en ekologisk, ekonomisk och politisk utmaning. I E. Jönsson, & E. Andersson (Eds.)Politisk ekologi. Om makt och miljöer. Studentlitteratur AB. Kap 9. 257-289
• Healey, P. (2005): Collaborative planning. Shaping Places in Fragmented Societies. 2nd edition. Red Globe Press.
• Lepczyk, C. A., Aronson, M. F. J., Evans, K. L., Goddard, M. A., Lerman, S. B., & Macivor, S. (2017) Biodiversity in the City: Fundamental Questions for Understanding the Ecology of Urban Green Spaces for Biodiversity Conservation. BioScience 67(9), 799-807. [https://doi.org/10.1093/biosci/bix079](
• Listerborn, C. (2020) Bostadsotrygghet – det villkorade boendet. I Rönnblom, M., Linander, I. & Sandberg, L. (Red.), (O)tryggt?: texter om makt, plats och motstånd.(s.1-19) [Stockholm]: Premiss.
• Mallory, C. (2013). Environmental Justice, Feminism and PowerI R. Rozzi, S.T.A. Pickett, C. Palmer, J. J. Armesto, & J.B. Callicott (Red.), Linking Ecology and Ethics for a changing World: Values, Philosophy and Action. 251-259. Dordrecht: Springer Science. [https://link.springer.com/book/10.1007%2F978-94-007-7470-4](
• Nachemson-Ekwall, S. (2020). Sociala obligationer: verktyg för en inkluderande omställning. Stockholm: Global utmaning.
• Nyström, J. & Tonell, L. (2012). Planeringens grunder. Lund: Studentlitteratur
• Randrup, T.B., Svännel, J., Sunding, A., Jansson, M. & Sang, Å.O. (2021). Urban open space management in the Nordic countries. Identification of current challenges based on managers´perceptions. Cities. Tillgänglig: [https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0264275121001232](
• Soja, E. W. (2010). Seeking spatial justice. Minneapolis: University of Minnesota Press. Kap 3: Building a spatial theory of justice
• Valentine G. (2008). Living with differences: reflections on geographies of encounter. Progress in Human Geography 32(3): 323-337
• Wheeler, S. M., & Beatley, T. (Red.). (2014). Sustainable Urban Development Reader. London: Routledge. Kapitel "Climate change planning" s. 91-106 sidorna varierar efter vilken upplaga men det är både Stabilization wedges..." och "Towards low carbon urbanism"
• Yngve, L. (2022). Individual Actors Coping with Institutional Complexity Within a State-civil Society Partnership: The Role of Sensemaking. Public Organiz Rev 22, s.1237–1255. DOI: [https://doi.org/10.1007/s11115-021-00580-y](
**Litteratur till arbetsblock: Stad, omland & landsbygd**
• Carson, D. A., Carson, D. B., & Argent, N. (2022). Cities, hinterlands and disconnected urban-rural development: Perspectives from sparsely populated areas. Journal of Rural Studies, 93, 104–111. [https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2022.05.012](
• Copus, A., Kahila, P., & Fritsch, M. (2022). City region thinking, a zombie idea in regional and rural development? Scotland and Finland compared. Journal of Rural Studies, 89, 348–356. [https://doi.org/10.1016/j.jrurstud.2021.11.019](
• European Environment Agency. (2016). Urban sprawl in Europe: Joint EEA-FOEN report. [EEA report 11/2016 ]. Kap 1: The increasing concern about urban sprawl in Europe, s. 16-36. [https://www.eea.europa.eu/publications/urban-sprawl-in-europe](
• Hagbert, P., Finnveden, G., Fuehrer, P., Svenfelt, Å., Alfredsson, E., Aretun, Å., Bradley, K., Callmer, Å., Fauré, E., Gunnarsson-Östling, U., Hedberg, M., Hornborg, A., Isaksson, K., Malmaeus, M., Malmqvist, T., Nyblom, Å., Skånberg, K. & Öhlund, E. (2018). Framtider bortom BNP-tillväxt [Elektronisk resurs] slutrapport från forskningsprogrammet "Bortom BNP-tillväxt: scenarier för hållbart samhällsbyggande". Stockholm: KTH Royal Institute of Technology
• Johansson, S. (Regissör). (2021)Guld och gröna skogar? [Film]. SLU Future Forests
• Larsson, A. (2016: 3). Förtätning av stadskärnor – problem eller möjlighet?Byggnadskultur 3.16. • Relationer mellan stad och land i det regionala stadslandskapet. [Elektronisk resurs]. (2018). Chalmers tekniska högskola AB.
• Lexén, T. (2021). Planning at the edge: aspects on inter-municipal and border related spatial planning in a new Swedish geography. Lic.-avh. Alnarp : Sveriges lantbruksuniversitet, 2021. Alnarp.
• Åkerman, A. (2020). En annan landsbygd: Om gestaltad livsmiljö på landsbygden . Rian Designmuseum ( sidorna 8-17, 18-31, 112-121 och 145-150)